Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

Dagens akutsjukvård är präglad av högt patientflöde och i kombination med bristande resurser, dålig arbetsmiljö och tidsbrist skapar det stress och sänker arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskan. Höga krav, oförutsägbara situationer samt möten med svårt sjuka patienter konkurrerar med varandra i sjuksköterskans pressade schema. Att ständigt arbeta mot klockan och således tvingas till att prioritera bort viktiga arbetsuppgifter kan ha en negativ inverkan på sjuksköterskans hälsa vilket även påverkar mötet med patienten. Den höga arbetsbelastningen och den bristande arbetsmiljön kan leda till en känsla av maktlöshet och förlorad kontroll hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och deras syn på hur detta kan påverka patientsäkerheten inom akutsjukvård. Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ- och kvalitativ design. De utsedda artiklarna inhämtades via databaserna PubMed och Cinhal. Studiens analys resulterade i tre teman: “organisatoriska stressorer”, “psykosocial arbetsmiljö” och “äventyrad patientsäkerhet” med tillhörande subteman: “bristande arbetsmiljö”, “bristande ledarskap”, “krav och tidspress”, “stressens påverkan på sjuksköterskan”, “risk för vårdskada” samt “risk för utebliven vård”. Utifrån resultatet är slutsatsen att organisatoriska stressorer och bristande psykosocial arbetsmiljö är nära förknippade med varandra och kan båda leda till stress hos sjuksköterskor samt utgöra risk för hotad patientsäkerhet med utebliven vård som följd.

Hot och våld har under de senaste åren ökat inom hälso- och sjukvården, både på en global och nationell nivå. Inom akutsjukvård riskerar vårdpersonalen att utsättas för hot och våld vid patientnära arbete vilket försvårar personalens möjligheter till att ge en god omvårdnad. Incidenter gällande hot och våld på arbetsplatsen kan orsaka negativa konsekvenser för vårdpersonalens hälsa, arbetsmiljön spelar en väsentlig roll för personalens trygghet. Forskning gällande förekomst av hot och våld inom akutsjukvård har påträffats i låg utsträckning i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga i vilken utsträckning hot och våld förekommer från patient gentemot vårdpersonal inom akutsjukvård samt vad som karaktäriserar dessa incidenter. Studien genomfördes som en icke experimentell kvantitativ tvärsnittsstudie i form av webbenkätdesign. Enkäten grundade sig på Violent Incident Form och omfattade 17 frågor relaterat till hot och våld, enkäten besvarades av 112 sjuksköterskor och undersköterskor på sex akutmottagningar inom Västra Götalands län. Majoriteten (84%) av vårdpersonalen hade varit utsatt för hot eller våld på arbetsplatsen. Signifikant större andel sjuksköterskor än undersköterskor hade varit utsatta för en hot- eller våldssituation. Hot och våld på arbetsplatsen kan påverka vårdpersonalens koncentrationsförmåga och resultera i att patientsäkerheten hotas. Huruvida så är fallet för deltagarna i denna studie är oklart, men en viktig fråga att studera vidare. Förslag på framtida forskning är att genomföra studier med avseende på hur hot- och våldssituationer kan förebyggas inom akutsjukvård. Det kan resultera i en ökad kunskap om ämnet samt en förbättrad arbetsmiljö vilket kan främja hälsan hos personalen, patientsäkerheten och i förlängningen bidra till en hållbar utveckling.

Bakgrund: Sjuksköterskor på en akutmottagning ställs ofta i situationer där demöter efterlevande. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor stårdet om hur sjuksköterskor ska främja hälsa och bota eller lindra sjukdom, meningenting om hur sjuksköterskor ska agera när döden är ofrånkomlig. Forskningvisar att efterlevande kan påverkas i ett längre perspektiv när en anhörig plötsligtavlider. De lider högre risk att återkomma till vården i ett senare skede med bådesomatiska och psykiska besvär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheterav möten med efterlevande efter plötsliga dödsfall. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaserna Cinahl ochPubMed användes vid litteratursökningar. Studien är baserad på elvavetenskapliga artiklar som har granskats, analyserats och sedan sammanställts tillett resultat.Resultat: Resultatet visar att det finns ett stort behov av kunskap och handledningför sjuksköterskor. Sjuksköterskorna upplevde att akutmottagningar är dåligtanpassade för efterlevande och deras behov. Känslor och kommunikationpåverkade relationen och mötet mellan sjuksköterskor och efterlevande. Konklusion: Trots att sjuksköterskor på en akutmottagning ofta sätts i situationerdär de behöver möta efterlevande, visar resultaten att det finns för lite forskning,utbildning och möjligheter för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter och ökasina kunskaper. Det behövs mer forskning som påvisar på hur man ska agera idessa möten, men också hur bristerna på kunskap påverkar sjuksköterskorna ochderas förmågor i ett längre perspektiv. / Background: Nurses in the emergency care unit are often put in situations wherethey meet suddenly bereaved. The education for future nurses is inadequate inrelation to how to approach bereaved individuals. The education focuses on howto promote health and how to cure illnesses but very little on how to act whendeath is inevitable. Existing research show that bereaved individuals experiencelong term effects when someone close to them suddenly dies. They often return aspatients later on in life, in both somatic and psychiatric care.   Aim: The aim of this literature review was to highlight nurses’ experiences ofapproaching suddenly bereaved. Method: The study was carried out as a literature review. Database searches weremade in Cinahl and PubMed. Eleven qualitative studies have been reviewed,analyzed and put together to a result.Results: Results showed that there is a need of knowledge and support for nurses.The emergency rooms are clearly not customised for the bereaved and their needs.Feelings and communication affect the relationship and the meeting betweennurses and suddenly bereaved.  Conclusion: Nurses in the emergency care are often put in situations where theymeet suddenly bereaved. Results showed a lack of research, education andopportunities for nurses to develop their skills and knowledge. More research isneeded on how to act in these situations but also how lack of knowledge affectsnurses in the long term.

Akutmottagningar i Sverige präglas av ett högt inflöde av patienter med akuta sjukdomar och skador. Detta kräver att sjuksköterskorna som är verksamma på en akutmottagning innehar en bred och god kunskapskompetens för att kunna prioritera och ta egna beslut. Det höga inflödet av patienter tillsammans med bristande personalresurser och allvarligt sjuka patienter kan bidra till stress för sjuksköterskorna. Uppkommer denna stress kan vårdkvalitén bli bristande och patientsäkerheten riskeras. Därav var syftet med denna studie att undersöka orsaker till uppleveld stress hos sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. Studien är utformad som en litteraturöversikt där författarna analyserat 10 stycken vetenskapliga artiklar som innehöll forskning som var relevant för att svara på studiens syfte. Artiklarna studerades genom Fribergs analysprocess. Sju artiklar var kvalitativa, två var kvantitativa och en som var av mixad metod. Analysen av artiklarna identifierade två huvudteman: organisatorisk stress och patientrelaterad stress. Vidare redovisas resultatet genom dessa två teman med innehållande subteman. Organisatorisk stress påvisas bero på brister ifrån ledningen gällande av saknad av stöd, orealistiska förväntningar och brister på resurser. Det innefattar även organisationens miljö som kännetecknas av hög arbetsbelastning och konflikter mellan medarbetare. Patientrelaterad stress innefattar vårdandet av barn, unga, bekanta, hanterandet av kritiskt sjuka patienter och dödsfall och hotfulla patientsituationer. Diskussionen innehåller en fördjupning och problematisering av orsakerna till stress som identifierats i resultatet. Dessa orsaker diskuteras och lösningsförslag uppmärksammas för att eventuellt kunna reducera stress hos sjuksköterskor verksamma på en akutmottagning. Slutligen sammanfattas arbetet och förslag till framtida forskningar och kliniska implikationer tydliggörs.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård bedrivs utanför sjukhus och innebär omedelbara medicinska åtgärder vilka vidtas av vårdaren. Patienterna kan av den prehospitala akutsjukvården uppleva att de blir utelämnade och känner sig hjälplösa. Tidigare forskning visar dock att patienten ansåg det som betydelsefullt att vårdaren tog hens livsvärld och fysiska, psykiska samt existentiella behov i beaktning.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av prehospital akutsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna Bemötandets betydelse för patienten, Patienten som individ påverkas, Vikten av god kommunikation samt Att bli delaktig eller exkluderad som patient vilka sammanfattades under det övergripande temat Vård ur ett helhetsperspektiv. Många patienter påverkades negativt av brister i bemötandet och resultatet åskådliggjorde bemötandets betydelse för en god prehospital upplevelse. Patienter påverkades som individer när deras behov inte togs i beaktning och känslor av att inte bli sedd eller bekräftad samt att bli objektifierad uppstod.Slutsats: Det är många faktorer som påverkar om patienten upplever mötet med prehospital akutsjukvård som något positivt eller inte. Det som gynnade en bra patientupplevelse var då vårdaren hade en helhetssyn. Lidande kunde dock uppstå under mötet som en konsekvens av ett icke vårdande möte då patienten inte blev sedd som person.

Bakgrund: Barn är en sällsynt patientkategori inom prehospital akutsjukvård. Tidigare forskning visar att utalarmeringar av ambulans där barn är inblandade ger ett ökat stresspåslag hos berörda sjuksköterskor. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn inom prehospital akutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta sjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens tre framkomna kategorier: Oerfarenhet av att vårda barn, omvårdnad av barn i ambulansen och behov av kompetensutveckling. Stressen hos sjuksköterskorna inom prehospital vård är förknippad med oerfarenhet. Att vårda ett barn skiljer sig från att vårda en vuxen. Barn har andra referensvärden än vuxna och är en ovanlig patientgrupp inom prehospital vård, vilket bidrar till att rutiner inte har skapats. Konklusion: Genom utbildning kan stress minska och ge ökad kompetens hos sjuksköterskorna vid prehospitalt omhändertagande av barn. Detta skulle bidra till en ökad patientsäkerhet samt att barnets rättigheter tillgodoses i omvårdnaden.

Vistelsetiderna på akutmottagningar i Sverige ökar. Patienter som vistas länge på en akutmottagning behöver få sina vårdbehov tillgodosedda, särskilt sköra äldre patienter eftersom de har en ökad risk att drabbas av både lidande och vårdskador. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sköra äldre patienter som söker akutsjukvård vid akutmottagning. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där åtta sjuksköterskor från två akutmottagningar deltog. Antal år av yrkeserfarenhet, ålder och kön skiljde deltagarna åt. Genom en innehållsanalys utmynnade resultatet i huvudtemat God vård hindras av medicinsk prioritering och tidsbrist och två teman Oprioriterad omvårdnad och Otillräcklighet och tidsbrist. Vårdmiljön beskrivs som ej optimal i vårdandet av sköra äldre patienter. Medicinsk vård prioriteras på bekostnad av omvårdnaden och tidskrävande logistisk erfordras när integriteten ska bevaras i omvårdnadssituationer. Att hela tiden prioritera sina arbetsuppgifter var ständigt återkommande. Sjuksköterskor upplever det påfrestande när omvårdnaden åsidosätts. Omvårdnadsrutiner som finns för att utgöra ett stöd i vårdarbetet hinns inte med eftersom den saknade förankring i den verkliga arbetssituationen.

Bakgrund: Plötsliga dödsfall inom akutsjukvården är något som kan generera stor sorg för anhöriga. Sjuksköterskan utgör därmed en viktig roll i bemärkelsen att stödja anhöriga vid plötsliga dödsfall. Genom att förstå sorgeupplevelsen ur den anhöriges perspektiv, kan det leda till att stödjandet bedrivs familjecentrerat. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att stödja anhöriga vid plötslig död inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats, där resultatet genererade i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkommer fyra kategorier i studiens resultat: strategisk kommunikation, stöd för anhöriga, emotionell påverkan och anhörigas närvaro. Återkommande i resultatet var att sjuksköterskornas känslor ständigt var påtagliga och brist på erfarenhet och kunskap präglade deras närvaro med patienters sörjande anhöriga. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av att inte känna sig tillräcklig i stödjandet för anhöriga, speglar sig i avsaknaden av utbildning och okunskap. Ytterligare forskning kring sjuksköterskornas upplevelse i stödjandet till anhöriga vid plötsliga dödsfall inom akutsjukvården kan generera ökad kunskap för sjuksköterskor inför mötet med de anhöriga.

Bakgrund Psykisk ohälsa ökar globalt och medför ett lidande för den drabbade individen. Personer med självskadebeteende, depression och missbruk har en ökad suicidrisk men tidigare suicidförsök är den största riskfaktorn för fullbordat suicid. Personer med psykisk ohälsa är i frekvent kontakt med akutsjukvården och en ökning ses i antalet ambulansuppdrag innefattande psykisk ohälsa. Ambulanssjuksköterskan innehar en betydelsefull roll i mötet med dessa patienter. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom akutsjukvården. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats användes. Resultat Personer med psykisk ohälsa ansåg det betydelsefullt att bli sedd som en unik individ. Det möjliggörs när personalen visar empati och medkänsla samt gör dem delaktiga i sin vård. Deltagarna har däremot negativa erfarenheter av bemötandet i form av stigmatisering och kränkande behandling. Deltagare med tidigare erfarenhet från vården anser att en förbättring av bemötandet har skett över tid. Slutsats Personer med psykisk ohälsa erfar varierade upplevelser av bemötandet inom akutsjukvården. Behovet av att bli sedd som en unik individ är huvudsakligen framträdande. Något som är en grundläggande förutsättning vid skapandet av en mellanmänsklig relation enligt Travelbees teori. Ytterligare träning och kompetenshöjning inom området har angivits som förslag för att förbättra bemötandet ännu mer.