No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka alliansens betydelse i KBT. Avsikten är att samtliga studier, publicerade mellan 1970 och första kvartalet 2006, som undersökt relationen mellan allians och utfall i KBT-behandling ska omfattas. Totalt ingår 40 studier varav 34 behandlas i uppsatsens metaanalys. Tre effektstorlekar presenteras. För effektstorlek A användes samma metodik som använts i tidigare metaanalyser som undersökt allians-utfall. För de andra analyserna, B och C, har en mer selektiv, konservativ metod tillämpats. Tillkommer gör också en litteraturstudie som undersöker signifikans. Resultaten visar att alliansen är en svag prediktor för utfall i KBT. Alliansen bidrar med effektstorlekar som motsvarar mellan 4 och 0.7 procent av variansen i utfallet. Vidare framkommer att alliansinstrumentet WAI lämpar sig för mätning i KBT, då detta korrelerar tydligast med utfall. I litteratursammanställningen framkommer även att alliansen har ett samband med utfall i depressionsbehandling. Stöd för ett sådant samband saknas i panikbehandling och i missbruksbehandling. En prediktoranalys visar att de specifika faktorer som utvärderats i studierna har en högre andel signifikanta samband med utfall jämfört med alliansen.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att belysa förhållandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de värderas i sitt förhållande till utfallet i de senaste KBT studierna från 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgränsa genom att fokusera på ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mätinstrument. Valet föll på allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett väl beprövat mätinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier från och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfären som undersökt alliansen genom WAI och dess förhållande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna. De nio studierna kodades med hjälp av Santiago, Klein, Vivian, Arnow, Blalock, Kocsis, Markowitz, Manber, Riso, Rothbaum, Rush, Thase, McCullough, & Keller (2005) teoretiska modell för indelning av specifika och gemensamma faktorer och deras förhållande till utfallet. I en studie predicerade inte alliansen utfallet. I ytterligare en studie predicerade alliansen signifikant utfallet i en av de undersökta dimensionerna. Fyra av nio undersökta studier kunde kodas enligt:” specifika mekanismer utgör ett mellanled till effekten av alliansen på utfallet. Det betyder att den tidiga alliansen hjälper de specifika elementen att optimeras och på så sätt bidra med ett bättre utfall. Både alliansen och specifika ingredienser samverkar till en kurativ helhet men alliansen är nöd­vändig för att specifika element ska fungera terapeutiskt.” (Bordin, 1979 enligt Santiago et al. 2005)

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien baserades på en tidigare studie av Binder et al. (2008a; 2008b) där terapeuter intervjuats om alliansarbete med tonåringar. Resultatet indelades i fem huvudteman utifrån resultatet i Binder et al.: Förstå problemet, trygg och förstådd, auktoritet och förtroende, motivation samt ambivalens. Att metakommunicera beskrevs som centralt både för att ungdomen ska känna sig trygg och förstådd och för att reparera alliansbrott. Psykologerna beskrev även hur de arbetar med motivation på flera sätt än vad de själva benämner som motivationsarbete. Dessutom beskrivs personkemi som betydelsefullt för att skapa allians. Svårigheten att konkretisera alliansarbete diskuteras, liksom hur resultaten kan förstås utifrån utvecklingspsykologiska teorier. / Mental health problems is common among adolescents and young adults. A lot of research supports the alliance's importance for outcome (Shirk et al. 2011) but there is a lack of knowledge about how alliance in therapy is created with adolescents and young adults (Karver et al. 2008). The purpose of this qualitative study was to investigate psychologists’ descriptions of how they create and re-establish alliance in psychotherapy with adolescents and young adults. Seven semi-structured interviews were executed and analyzed using thematic analysis. The study was based on a previous study by Binder et al. (2008a; 2008b) where therapists were interviewed about working with alliance in therapy with adolescents. The result was divided into five main themes based on the result from Binder et al.: Understanding the problem, secure and understood, authority and trust, motivation and ambivalence. It was described that 'meta-communication' was central for youths to feel both secure and understood, and to re-establish alliance. The psychologists described how they worked with motivation in several ways that they themselves wouldn’t define as motivational work. Furthermore personal chemistry is mentioned as important for creating alliance. The difficulty to find concrete descriptions of alliance work is discussed, as well as how the results can be understood from the perspective of developmental psychology theories.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA). Resultatet visade att det mest verksamma vid behandlingen av anorexia nervosa var att lyckas bryta igenom patientens avvisande förhållningssätt, motstå attacker samt att nå en stark allians. Resultatet visade också att psykoterapeutens syn på patientens symtom och självbild ofta yttrade sig i motöverföringsreaktioner såsom ilska, frustration och känsla av maktlöshet. Tid och kontinuitet uppfattades som viktiga faktorer för det kliniska behandlingsarbetet, liksom att kunna erbjuda psykoterapi efter det att patienten nått viktmål enligt DSM-IV. Undersökningen visade att den psykoterapeutiska relationen i sig anses vara den mest verksamma faktorn vid behandling av anorexia nervosa. Den visade att interaktionen mellan patient och terapeut, den terapeutiska alliansen, uppfattades som den faktor som mest gynnar tillfrisknande för patienter med anorexia nervosa, en sjukdom med ett ofta långdraget förlopp.

The aim of this study was to examine how therapists reflect about the importance of validation in their clinical work with children and adolescents at Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). The study is qualitative and had a design with three focus group interviews with a total of thirteen respondents. The interview guide was half structured and every session lasted for two hours. The results show that all the respondents highlight the value of constant use of validation within their therapy sessions. They picture that validation is an important key to reach alliance with the patient. It is clear that the therapists use different validation strategies when they meet children compared with adults. The researchers make new findings that have not been found in previous science, empirics that do not match our theoretical basis. These findings contents how the respondents through play, a more explicit body language, more physical contact, an affirmative attitude and creative practice matches and adapts their validation strategies when they meet children in the therapy room. They describe a distinct difference in their way to validate children. Finally, the results show that validation reinforces the therapeutic relationship between and is a necessary factor to make the patient safe and able to participate in a process of treatment.

Syftet med denna studie var att belysa behandlarens roll och syn när det kommer till ungdomar med cannabisproblematik samt deras upplevelse av ungdomars inställning till samma ämne. Den metod som valdes för detta arbete var av en kvalitativ ansats och den empiriska data som samlades in var med hjälp av intervjuer genom strukturering av låg grad, vilket innebär att respondenterna hade stort utrymme att svara med egna ord. Det som har framkommit under studiens gång är hur ungdomar kommer i kontakt med den hjälpen som de behöver och varför de behöver hjälp med att sluta bruka cannabis. Det framgår även hur mycket alliansskapandet betyder när det kommer till behandlingsarbetet. Andra viktiga saker att poängtera är hur behandlare ska förhålla sig gentemot ungdomarna för att uppnå så goda behandlingsresultat som möjligt. Det som framgått i resultatet är hur behandlare förhåller sig till den svåra balansgången i mötet med ungdom samt hur behandlare upplever unga cannabisbrukare.

No description available.

Missbruk är ett utbrett och stigmatiserat socialt problem som förekommer inom olika samhällsklasser och åldrar, vilket också innebär att det återfinns i sociala arbetets alla fält. För att en klient ska kunna uppnå förändring har tidigare forskning visat på att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse. Därav är syftet med studien att undersöka socialarbetare inom missbruksvårdens upplevelser gällande alliansen parterna emellan, samt strategier som socialarbetare använder sig av för att bibehålla en professionell balans i det klientnära arbetet. För att insamla empiriskt data har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare inom HVB-, stödboende- och öppenvårdsverksamheter som arbetar med missbruk. Studien har analyserats med en tematisk analysmetod och utgått från en systemteoretisk utgångspunkt. I det empiriska materialet analyserades sex olika teman, som ligger till grund för uppsatsens huvudresultat. Studiens huvudresultat visar att alliansen mellan professionell och klient är av stor betydelse för klientens förändringsprocess. Resultatet visar ytterligare att gränsen mellan att vara personlig och privat är en komplex balansgång eftersom gränssättningen sätts individuellt och efter olika situationer. Att som professionell bli privat i mötet med en klient kan för den professionella innebära en risk att hamna i en utsatt position. Hur en allians och den professionella gränssättningen utformas, blir avgörande i organisationen som den professionella verkar i. Studiens slutsats belyser organisationens betydelse för att en professionell ska kunna arbeta klientnära. Organisationen kan därmed förstås som en central startpunkt i klientens förändringsprocess.