This study aimed to investigate social workers' experiences in working with the therapy of male perpetrators, both in non-compulsory and court-ordered treatment. In order to answer the purpose and questions raised in the study, six semi-structured interviews were held with social workers and due to the pandemic the interviews had to be held digitally. The empirical material was then analyzed with the help of emotional theories and concepts as well as with parts of Goffman's theory about backstage and frontstage. The result of the study showed that there were three main subjects that the professionals thought were the most challenging but also had the most opportunities in the work with the male perpetrators. These three subjects were the motivational work with the clients, to create and maintain alliances and the work of feelings of shame among the clients, both in non-compulsory and court-ordered treatment. The result also showed that the professionals have different strategies for maintaining their emotions in therapy with the clients and that they choose which emotions they show the client through deep or superficial action, this for the maintenance of professionalism. The conclusion of the study is that there are challenges and opportunities with the treatment work with male perpetrators and that it thus means that they need to focus on increasing knowledge about working with the target group.  A further conclusion is that social workers choosing which emotions they show the clients in order to maintain their professionalism.

For over 200 years Sweden did not engage in any military alliances. This changed rapidly in May of 2022 when Sweden in May applied for membership in NATO, changing direction in only a few months. This essay seeks to understand this rapid change by analysing the decision through a theory consuming one case study.    Hermann’s theory of foreign policy change and Walt’s theory of alliances are made into three analytical tools. The tools are used to analyse, how the membership changes security policy, who or what was the source of change and why it came to be. Politicians´ arguments during the process and official documents were examined to answer these questions.    The results show that the membership application is primarily a shift in security policy methods and an increase of funding. It also shows that the external shocks, the invasion of Ukraine and Finland’s NATO application was the primary source of change. Lastly it indicates that the application could be a case of balancing against an external threat.

<p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p>

<p>This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.</p>

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga prediktorer för utfallet i KBT-behandling vid depression, face-to-face samt i kombination med stöd av en smartphoneapplikation. 88 deltagare randomiserades till smartphone- (n = 45) eller face-to-face-betingelsen (n = 43). Utfallsmåttet var förändring i Beck Depression Inventory-II mellan förocheftermätning, främst beräknat med residual gain scores. Samband mellan prediktorer och utfall undersöktes medkorrelationsanalyser. Regressionsanalyser med interaktionen mellan prediktor och behandlingsbetingelse genomfördes för att undersöka skillnader mellan betingelserna. Resultatet visade att högre initial depressionsnivå predicerade större förbättring för alla deltagare sammantaget samt för båda behandlingsbetingelserna. Att ha sysselsättning predicerade mindre förbättring för face-to-face-betingelsen. Vissa frågor gällande smartphoneanvändning visade sig betydelsefulla. Exempelvis var upplevelsen av att ha stor användning av sin smartphone relaterat till större förbättring för smartphonebetingelsen. Gällande allians var högre skattningar på Working Alliance Inventory-Short under behandlingsvecka tre relaterat till större förbättring för alla deltagaresammantaget samt för smartphonebetingelsen. Detta samband gällde även vid kontroll för skattning av förväntad allians. Kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, stad, initial ångestnivå, samtidig ångestdiagnos, tidigare depressionsdiagnos, förväntad allians samt flera smartphonefrågor predicerade inte utfallet. Att många faktorer inte korrelerade med utfallet skulle kunna tyda på att detta behandlingsformat kan komma att passa en bred patientgrupp, men att det kan vara viktigt att ta hänsyn till betydelsen av allians samt individers smartphonevanor.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn som diagnosticerats med autismspektrumtillstånd (AST) upplevde kontakten med och stödet från kommunens familjebehandlare, en insats som tillhandahålls av socialtjänsten och ofta utförs av socionomer. Vi ville undersöka hur föräldrar har upplevt familjebehandlarnas bemötande, om de fick konstruktiv hjälp samt om familjebehandlarna har haft kunskaper om autismspektrumtillstånd. Vi har haft en kvalitativ ansats och genomfört semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har tolkats med teman baserade på den teoretiska ramen som består av begreppet allians och stödteori. I studiens resultatdel framkommer det att föräldrarna har haft positiva upplevelser i mötet med familjebehandlarna. De flesta har fått konstruktiv hjälp av familjebehandlarna som varit insatta i autismspektrumtillstånd samt upplevt att de har fått ett gott bemötande. Resultatet visar på vilka faktorer som påverkar för att en kontakt med familjebehandlare ska upplevas som positiv. / Our aim with this study was to explore how parents of children diagnosed within the autism spectrum disorder (ASD) experienced the contact and support from the municipalities family therapist, an initiative provided by the social services and often executed by social workers. We wanted to investigate how parents experienced treatment from the family therapist, if they received constructive help and whether the family therapist had knowledge of the ASD. We have had a qualitative approach and conducted semi-structured interviews. The transcribed interviews have been interpreted with themes based on the theoretical framework that consists of the concept of alliance and support theory. Our result shows that the informants have had positive experiences in the meeting with family therapists. Most have received constructive help from family therapists who had knowledge about ASD and feel they have received good treatment. The result shows which factors contributed to a positive experience.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori. Studiens centrala resultat var att familjebehandlarna upplevde arbetsalliansen som mycket betydelsefull i sitt arbete. Studiens resultat ligger i linje med psykoterapiforskningen som också betonar arbetsalliansens betydelse för att uppnå ett positivt behandlingsresultat. / The aim of this study was to describe the function of a working alliance in the social work of family therapists in order to make contribute to the knowledge discourse of the importance of working alliance in social work. The questions were what of importance the work alliance is in the task of family therapists and what the important factors are in how to create, sustain and end a working alliance in a good way within the social work with families. Interviews were pursued with six family therapists. The respondents described the function of the working alliance from their perspective. The result was analysed with social construction theory, system theory, attachment theory and a multidimensional perspective. The central result of the study was that the therapists experienced that the working alliance was of great importance in their work which is in agreement with psychotherapy research which emphasise the importance of a working alliance in order to reach a good result of the therapy.

Tidigare amerikanska studier av utredningsmetoden ”Therapeutic Assessment with Children and Families” (TA-C) visar att föräldrar så väl som barn upplever förbättringar av barnets psykiatriska symptom, samt av familjens globala funktionsförmåga och emotionella relaterande under utredningsprocessen. TA-C leder också till en ökad tillfredsställelse med den behandling som sedan erbjudits. Metod: En randomiserad kontrollerad pilotstudie inkluderande totalt 12 barn mellan 7-10 år och deras familjer genomfördes på en BUP mottagning inom Stockholms läns landsting. Barnen/ familjerna randomiserades till TA-C respektive traditionell utredning (TU). Den totala behandlingstiden utvärderades i de båda grupperna. Föräldra- skattning med ”Strengths and Difficulties Questionnaire” (SDQ), ”Outcome Rating Scale” (ORS) och ”Session Rating Scale (SRS). Dessutom barnskattning med Child Outcome Rating Scale (CORS) och Child Session Rating Scale (CSRS) samt kliniker bedömde global funktionsnivå med Children´s Global Assessment Scale (C-GAS) före och efter utredning. Resultat: Utredningstiden för TA-C gruppen var 68 dagar med i medeltal 11 sessioner och för TU gruppen 60 dagar med i medeltal 7,5 sessioner. Livstillfredsställelsen mätt med självskattningsformulären ORS och CORS var signifikant högre hos både föräldrarna och barnen vid genomförd TA-C jämfört med TU. Däremot uppvisade inte grupperna signifikanta skillnader i global funktionsnivå (CGAS), psykiatriska symtom (SDQ) eller i den självskattade alliansen mellan terapeut och föräldrar mätt med Session Rating Scale (SRS) eller mellan terapeut och barn mätt med Children Session Rating Scale (CSRS). Konklusion: I denna randomiserade kontrollerade pilotstudie av utredningsmetoden TA-C jämfört med TU framkom att TA-C gav ökad livstillfredsställelse hos både barnet och föräldrarna men inte förbättrad funktionsförmåga, psykisk symptomreduktion eller terapeutisk allians jämfört med TU. TA-C kan bidra till att skapa unika individ- och familjeanpassade åtgärdsförslag som bidrar till ökad livstillfredsställelse i vardagen vad gäller individuella och relationella aspekter hos både barnen och föräldrarna. Vi bedömer därför att TA-C har potential att fungera som ett värdefullt komplement till TU inom BUP.