Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians. Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna. Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. / Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit. Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance. Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances. Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.

No description available.

Background People with psychiatric problems, despite efforts in recent decades still experience vulnerability. Patients with borderline personality disorder (BPD), where self-harm is common, often live in difficult and complex social relationships because of their illness. Additional knowledge and studies about mental illness, self-harm, dialectical behaviour therapy (DBT) and the therapeutic alliance are needed. Purpose and Method This study aims to examine how staff perceive and describe: DBT as a treatment method; the therapeutic alliance and the importance it has for treatment. The study utilises a qualitative approach with a qualitative content analysis method and presents earlier research on DBT and the therapeutic alliance. The empirical material consists of focus group interviews comprising three DBT - teams. The theoretical framework is based on attachment theory which addresses the dynamics of close relationships and how we act in them. Results Results show that DBT - teams describe patients with self-harm as vulnerable. Here, self-harm represents a way to reduce aggression and make life bearable. DBT is produced as a collaboration between therapist and patient, giving patients the opportunity for a new secure attachment to achieve self-respect and a meaningful life. The teams assess DBT as successful and effective. The therapeutic alliance is seen as an emotional and social interaction and is considered the most important tool in the treatment. Conclusions Patients who self-harm and have emotional difficulties may indicate insecure and lack of attachments. Through DBT, trust and confidence are trained and developed to enhance attachment patterns and move the process forward. New aspects emerge such as the significant role of relatives and the team and the importance of feeling hope in both the patient and the therapist. Furthermore, the health professional’s knowledge of the BPD diagnosis affects the care and the treatment of the patients and thus the patients’ possibility to live better lives. In a broader discussion of health determinants, health care, early intervention, cooperation and long-term measures are assessed to be important factors for promoting health and good living conditions for the patients.

Bakgrund: Patienter med långvarig ländryggssmärta upplever ofta funktionsnedsättning, utan att där finns en tydlig koppling till vävnadsskada. Funktionsnedsättning kan delvis vara skapad av vården, av att patienter har fått kontraproduktiva råd av vårdgivare. Syfte: Att undersöka attityder och attitydskillnader mellan studenter i termin 1 och 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet gällande kopplingen mellan långvarig ländryggssmärta och funktionsnedsättning, samt om den egna upplevelsen av smärta påverkar resultatet. Metod: Studenter i termin 1 respektive 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet svarade på Health Care Providers Pain and Impairment Relationship Scale (HC-PAIRS). HC-PAIRS mäter i hur stor utsträckning vårdpersonal associerar funktionsnedsättning med långvarig icke-specifik ländryggssmärta. Resultat: Termin 6 svarade signifikant lägre än termin 1, vilket betyder att studenterna i termin 1 har mer negativa förväntningar på funktionsförmågan hos patienter med ländryggssmärta (55 mot 46). Signifikanta skillnader fanns inom områdena “förväntningar på funktion”, “förväntningar på social förmåga” och “behov av bot”, men inte inom “projicerad kognition”. Egen upplevelse av smärta påverkade inte resultatet. Slutsats: Studenter i termin 6 har ett mer positivt synsätt på funktionsförmågan hos patienter med långvarig ländryggssmärta än studenter i termin 1. Spridningen är dock stor i båda terminerna. / Background: Patients with persistent spinal pain often experience a loss of function, without a clear association with tissue damage. Loss of function may partly be healthcare caused, after patients being provided counterproductive advice by their caregiver. Purpose: To investigate the differences in attitudes among first term and last term physical therapy students at Uppsala University, in regards to persistent spinal pain and loss of function and to investigate if student’s own experience of persistent pain influences these attitudes. Method: The students answered the Health Care Providers Pain and Impairment Relations Scale (HC-PAIRS) Questionnaire. HC-PAIRS measures to what extent health care providers link loss of function to persistent spinal pain. Results: There was a significant difference between the semesters. The students in semester one having a higher overall score compared to the students in semester six (55,5 compared to 46). There were significant differences regarding “functional expectations”, “social expectations” and “need for cure”, but not in “projected cognition”. The students’ own experiences of persistent pain did not affect their scoring. Conclusion: Students in semester six had a more positive outlook on the functional ability among patients with persistent spinal pain than students in semester one. However, there was a vast spread of results within both semesters.

Inledning: Psykodynamisk parterapi handlar om interaktion mellan tre personer. Möten som syftar till förändring i samspel och att finna ny förståelse för varandras livsberättelse. Syftet med detta arbete var att undersöka psykodynamiska parterapeuters upplevelser och erfarenheter av förändring i parterapi. Frågeställningar: Vilka terapeutiska egenskaper är av betydelse för mötet i parterapin? Vilka terapeutiska egenskaper påverkar att parrelationens samspel förändras? Vilka möjligheter och svårigheter ställs en parterapeut inför? Metod: Fem terapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ metod och en tematisk metod användes i analysen. Resultat: Det intersubjektiva mötet mellan terapeut och par var av betydelse för förändringsarbetet i psykodynamisk parterapi. Personlig hållning och receptiv förmåga att uppfatta kommunikativ allians skapade ett terapeutiskt rum där accepterande av olikheter och förmåga att stå ut med motsatser utvecklades. Diskussion: Den terapeutiska ramen, och informanternas simultanförmåga att upprätta och bevaka allians, var faktorer av särskild betydelse för parterapins tre parallellt pågående relationer. Informanternas samtidiga förmåga att uppfatta och undersöka kommunikativ allians var en faktor som påverkade den terapeutiska relationen positivt. Informanterna skapade sådana samspel att parets engagemang ökade. Genom att vara personliga och använda sig av primärt mjuka känslor engagerades paret till att vara personliga och nå djupare känslomässiga upplevelser. Dessa intersubjektiva möten ledde till en förändrad relation med tryggare emotionella band och en ökad psykisk närhet. / Introduction: Psychodynamic couple therapy is about the interaction in between three people. Meetings which aim to change the interaction and find new understanding of each other’s life experiences. The purpose of this study was to analyse psychotherapists’ understanding and experience of changes in couple therapy. Topics of discussion: Which therapeutic factors are relevant for couple therapy? Which therapeutic factors affect the interaction of the couple? What benefits or difficulties is a therapist posed to? Method: Five therapists were interviewed with respect to both qualitative and thematic methods. Conclusion: The intersubjective interaction between therapist and couples has relevance for implementing changes in psychodynamic couple therapy. Personal attitude and receptive ability to perceive communicative alliance created through a therapeutic environment in which acceptance of inequalities and difference of opinions was developed. Discussion: The therapeutic framework, and the informants’ simultaneous ability to establish and monitor the alliance, were factors of particular significance for the three parallel ongoing relationships of the couple therapy. The informants’ simultaneous ability to perceive and investigate communicative alliance was a factor that positively affected the therapeutic relationship. The therapists’ application of such interactions increased the couple's engagement in the therapy. By being personal and making use of primarily soft emotions, the couple became more open and were able to reach deeper emotional experiences. These intersubjective meetings led to a changed relationship with more secure emotional ties and an increased psychological presence.

Depression är en funktionsnedsättande problematik som påverkar en stor del av den vuxna populationen varje år. Trots ett omfattande behov av hjälp så råder det brist på tillgång till effektiv behandling. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad metod som har stöd vid behandling av depression och förmedlad via internet skulle metoden kunna tillgängliggöras för fler. Dock är det i dagsläget oklart vilka format och vilket innehåll som kan användas när behandlingen förmedlas via internet, samt vilken betydelse den terapeutiska alliansen har för en behandling som till största del sker på distans. Syftet med denna avhandling var att undersöka effekterna för olika format av internetbehandling (epostterapi, guidad självhjälp och blended treatment) vid depression, samt alliansens roll i dessa format. Studiernas resultat visar på att epostterapi och internetförmedlade självhjälpsprogram med behandlarstöd var effektiva metoder för att behandla depression. Alliansskattningar var höga, vilket visar att en positiv terapeutisk allians kan uppnås i internetbehandling. Patientskattningar av allians kunde inte predicera utfallet i någon av behandlingarna, men behandlarskattad allians predicerade förbättring på depressionsskattningar i blended treatment. Den här avhandlingen innehåller den första randomiserade kontrollerade studien på KBT-baserad epostterapi vid depression, samt det första internet-förmedlade självhjälpsprogrammet baserat på beteendeaktivering och ACT. / Depression is a debilitating disorder that affects a large part of the adult population every year. Yet there is still a lack of access to effective care for people in need. Cognitive Behaviour therapy (CBT) is an evidence-based method for treating depression that together with the increased availability of Internet services provides an opportunity to increase access to effective treatment. Internet-based interventions can be effective in the treatment of depression, but there is a lack of knowledge concerning which formats of delivery that can be used and if therapeutic alliance is of equal importance when providing treatment over the Internet. The overall aim of this thesis was to examine the effects of different treatment formats (email therapy, guided self-help, and blended treatment) in internet-based CBT for depression and to further examine the role of alliance in these treatment modalities. Findings from this thesis show that email therapy and internetbased treatment programs were effective methods for treating depression. Alliance ratings were high, showing that a positive therapeutic alliance can be achieved in internet-based treatments. Patient-rated alliance could not predict outcome in any of the different treatment formats. However, therapist-rated alliance predicted change in depression during blended treatment. This thesis includes the first randomized controlled study on CBTbased email therapy, and the first internet-based behavioral activation program with ACT-components, for adult depression.

Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna. / The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.

This study intends to examine the psychotherapist`s experience of videotherapy and therapeutic relation and alliance in videotherapy. Earlier studies show that videotherapy is a positive contribution to healthcare systems and increases accessibility for patients, but there are technical issues and limitations in non-verbal communication. The therapeutic alliance between patient and therapist is not negatively affected. The experience of the patient tends to be more positive than the experience of the therapist. This study´s approach is qualitative and inductive. Data are obtained from interviews with five licensed psychotherapists. The study shows that videotherapy is a good flexible alternative, but therapist attitude towards it, varies. A good therapeutic relation and alliance is possible and depends on both patient and therapist factors, though the quality is deepened in face-to-face sessions. The psychotherapists describe that some therapeutic interventions need to be modified and amplified, due to the unique settings.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av terapeutisk allians vid sessionvia digitalt format. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sju respondenter varav fem var kvinnor och två var män. Studiens insamlade material har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat: Osäkerheten i vad som sker, och vad man inte ser eller hör, vilket beskriver respondenternas upplevelse av hinder i kommunikationen via det digitala mötet. Andra temat: Begränsat handlingsutrymme,beskriver respondenternas känsla av att det digitala formatet minskar deras verktygslåda som behandlare. Det tredje temat: Avsaknad av fysisk närhet, beskriver hur respondenterna saknar den fysiska närheten i det digitala formatet men upplever det digitala formatet vara ett gott komplement till det fysiska rummet, dock ingen fullgod ersättning. / The purpose of the study was to investigate therapists' experience of therapeutic alliance in therapy through digital format. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. The study involved seven participants, five of whom were women and two were men. The study's collected material has been analyzed based on Braun and Clarke's (2006) Thematic analysis. The Thematic Analysis generated three themes: The first theme: The uncertainty in what happens, and what one does not see or hear, which describes the participants' experience of obstacles in communication through the digital meeting. Second theme: Limited room for maneuver, describes the participants' feeling that the digital format reduces their toolbox as a therapist. The last theme: Lack of physical proximity, describes how the participants lack the physical proximity in the digital format but experience the digital format as a good complement to the physical space, however, no adequate replacement.