Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna. / The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.

This study intends to examine the psychotherapist`s experience of videotherapy and therapeutic relation and alliance in videotherapy. Earlier studies show that videotherapy is a positive contribution to healthcare systems and increases accessibility for patients, but there are technical issues and limitations in non-verbal communication. The therapeutic alliance between patient and therapist is not negatively affected. The experience of the patient tends to be more positive than the experience of the therapist. This study´s approach is qualitative and inductive. Data are obtained from interviews with five licensed psychotherapists. The study shows that videotherapy is a good flexible alternative, but therapist attitude towards it, varies. A good therapeutic relation and alliance is possible and depends on both patient and therapist factors, though the quality is deepened in face-to-face sessions. The psychotherapists describe that some therapeutic interventions need to be modified and amplified, due to the unique settings.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av terapeutisk allians vid sessionvia digitalt format. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sju respondenter varav fem var kvinnor och två var män. Studiens insamlade material har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat: Osäkerheten i vad som sker, och vad man inte ser eller hör, vilket beskriver respondenternas upplevelse av hinder i kommunikationen via det digitala mötet. Andra temat: Begränsat handlingsutrymme,beskriver respondenternas känsla av att det digitala formatet minskar deras verktygslåda som behandlare. Det tredje temat: Avsaknad av fysisk närhet, beskriver hur respondenterna saknar den fysiska närheten i det digitala formatet men upplever det digitala formatet vara ett gott komplement till det fysiska rummet, dock ingen fullgod ersättning. / The purpose of the study was to investigate therapists' experience of therapeutic alliance in therapy through digital format. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. The study involved seven participants, five of whom were women and two were men. The study's collected material has been analyzed based on Braun and Clarke's (2006) Thematic analysis. The Thematic Analysis generated three themes: The first theme: The uncertainty in what happens, and what one does not see or hear, which describes the participants' experience of obstacles in communication through the digital meeting. Second theme: Limited room for maneuver, describes the participants' feeling that the digital format reduces their toolbox as a therapist. The last theme: Lack of physical proximity, describes how the participants lack the physical proximity in the digital format but experience the digital format as a good complement to the physical space, however, no adequate replacement.

The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.

Syftet med denna studie är att undersöka aktörers upplevelser av samverkan i sociala insatsgrupper (SIG). Frågeställningarna är; Hur organiseras arbetet och samverkan i sociala insatsgrupper, Hur uppleves samverkansarbetet av de involverade aktörerna och Vilka faktorer hämmar respektive gynnar samverkan. Studien är en kvalitativ forskningsstudie och har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sju respondenter. Respondenterna är verksamma aktörer inom sociala insatsgrupper i olika kommuner i Sverige. De aktörer som har intervjuats har varit socialsekreterare, samordnare/koordinatorer och socialpedagoger. Analysen av data har gjorts genom tematisk analys och genom den framkom tre teman för resultatet av studien. Dessa teman var; Uppkomsten av SIG-samverkan, Samverkans mål och mening och Faktorer som hämmar samverkan. / The purpose of this study is to examine actors’ experiences of cooperation in social intervention teams (SIT). The questions are as following; How is the work and the cooperation in social intervention teams organized, How do the actors experience the cooperation andWhat factors could stunt or favour the cooperation. The study has a qualitative research approach and has been implemented through semi structured interviews with a total of seven respondents. The respondents of this study have been social welfare secretaries, coordinators and social educationists. The analyze of data has been made through a thematic analyze method. The thematic analyze resulted in three themes for the study. The themes were; The emergence of SIT-cooperation, The goal and meaning of cooperation and Factors that stunt cooperation.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (<18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (<18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

The study aims to investigate the social worker's experiences of working with cases supported by LVU, with a focus on challenges and handling of these challenges. Furthermore, a rela-tional perspective was adopted to examine how social workers experience the relationship and alliance with the client in LVU cases. The study was performed within a qualitative, semi-structured interview format. The inter-views were conducted with social workers making decisions within matters regarding chil-dren and youths, with support from LVU. Five social workers from four different units in three central Swedish localities participated in the study. Thematic analysis utilizing previous research alongside the theoretical concept’s street-level bureaucracy, discretion, and alliance, was applied to analyze the collected material. The results showed a professional role characterized by complexity in the form of difficult assessments due to time restraints and limited discretion. Further affecting is the duality of making assessments and decisions concerning the lives of others, whilst establishing a neces-sary relation to succeed in the active client work. Furthermore, the results show that a rela-tional approach is also applicable in compulsory care matters.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa i samhället ökar och många patienter har svårt att fullfölja behandling som involverar rörelse, vilket kan leda till livslånga symptom och än värre besvär. Starka och påfrestande emotioner har diskuterats som en anledning till bristande följsamhet sett till basal kroppskännedom, men andra orsaker kan också urskiljas. Syfte: Att beskriva fysioterapeuters erfarenhet och upplevelse av faktorer som kan påverka individens följsamhet till basal kroppskännedom som behandling inom psykisk ohälsa ur ett beteendemedicinskt perspektiv.    Metod: Denna kvalitativa studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer har gjorts med en induktiv ansats.    Resultat: Studien fångar upp en upplevd koppling mellan patientens sjukdom och symptom och bristande följsamhet. Vidare är informanternas erfarenhet och upplevelse att vem fysioterapeuten är, hur pass bra patienten förstår vad basal kroppskännedom är, att behandlingen är mer praktisk och involverar mindre prat, att det finns ett gott samarbete mellan fysioterapeut och patienten som leder till en allians samt vem patienten är kan ses som faktorer som tillsammans eller var för sig kan påverka följsamheten.   Slutsats: Utifrån informanternas upplevelser och erfarenheter att det är nödvändigt att ta hänsyn till och hantera även psykologiska och sociala perspektiv hos patienten för att följsamhet till basal kroppskännedom ska uppstå. / Background: Mental illness in society is increasing and many patients find it difficult to adhere to treatment that involves movement, which can lead to lifelong symptoms and increased problems. Strong and stressful emotions have been discussed as a reason for lack of adherence to basic body awareness, but other reasons can also be discerned. Aim: To describe physiotherapists' experiences of factors that can influence the individual's adherence to basic body awareness as treatment in mental illness from a behavioral medicine perspective. Method: This qualitative study, which is based on six semi-structured interviews, has been done with an inductive approach.   Result: The study captures a perceived connection between the patient's illness and symptoms and lack of adherence. Furthermore, the informants' experience is who the physiotherapist is, how well the patient understands what basic body awareness is, that the treatment is more practical and involves less talking, that there is good cooperation between the physiotherapist and the patient which leads to an alliance and who the patient is can be seen as factors that together or individually can affect adherence.   Conclusion: Based on the experiences of the informants, it is necessary to take into account and also to manage the psychological and social perspectives of the patient in order for adherence to basic body awareness treatment to occur.