Inledning: Olika terapimetoder erbjuder olika sätt att hjälpa patienterna. ISTDP utmärker sig genom att vara offensiv och som i alla metoder tillskrivs alliansen en viktig roll. Det är terapeuter som ska jobba med alliansen men hur de upplever den, vilka likheter och olikheter de ser i de metoderna de jobbar med har knappast uppmärksammats. Studiens syfte är att belysa psykodynamiska psykoterapeuters syn på alliansen i både ISTDP och klassisk psykodynamisk psykoterapi. Frågeställningar: Hur ser kliniskt verksamma psykodynamiska psykoterapeuter på den terapeutiska alliansen i både klassisk psykodynamisk psykoterapi och ISTDP ser? Vilka är de skillnader och likheter i hur de skapar och upprätthåller den? Metod: Sex legitimerade psykodynamisk utbildade psykoterapeuter som är utbildade i ISTDP har intervjuats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Grundad teori användes som metod för bearbetning och analys och materialet. Resultat: Skillnaderna finns i behovet av ram och kontrakt samt metodiken. En könsskillnad finns i synen på möjligheten att engagera sig, i tillskrivning av interventionernas betydelse för alliansskapandet och hur begrepp allians, anknytning och emotionell kontakt används. Likheter gäller betydelsen av terapeutens engagemang, kompetens och patientens problematik. Diskussion: Resultatet diskuterats utifrån terapeutens syn på alliansen. Terapeutens engagemang och patientens problematik samt hur metodiken påverkar alliansutvecklingen har diskuterats. Upplevelsen av att kunna skapa och upprätthålla alliansen har diskuterats utifrån tydlighet och ett könsperspektiv. / Introduction: Different therapy methods provide different help. ISTDP is distinguished by being more intensive and, as in all methods, also here alliance is important. Therapists are the one who are working with the alliance but how they experienced it, what similarities and differences there are in the different methods they work with, has rarely been investigated. The goal with the study is to illustrate psychodynamic psychotherapists view on alliance in both ISTDP and classic psychodynamic psychotherapy. Questions: How do clinically effective psychodynamic psychotherapists see the therapeutic alliance in both classic psychotherapy and ISTDP? What are the differences and similarities in how they create and maintain it? Method: Six licensed psychodynamic psychotherapists who also are educated in ISTDP have been interviewed. The research is based on grounded theory. Result: Differences that are found are the need for contract and frame and how the method is applied. A gender difference is in the therapist's view of the possibility of engagement, in ascribing signification to the interventions that bring about alliance and in the way alliance, attachment and emotional contact has been used. Similarities are regarding the importance of therapist's engagement, competence and patient's problems. Discussion: The result was discussed on base of the therapist's view upon alliance. Therapist's engagement and patient's problems as well as how the method has an impact on creating the alliance has been discussed. Therapist's experience of being able to create and maintain the alliance has been discussed from a gender perspective and legibility.

Eating disorders are characterised as a sustaining disorder of eating and mainly affects young women. Previous research has found that lack of motivation and ambivalence complicates the recovery. From a caring perspective, motivation to change is important for recovery. The aim of the literature review was to illustrate motivational interviewing in the care of people with eating disorders. The study was performed as a literature review through structured searching with critical review of previous research. The literature review found associations between motivational interviewing and improved motivation in people with eating disorders. Motivational interviewing resulted in increased readiness for change and increased commitment in treatment. Motivational interviewing made it possible with openness, honesty and understanding between the nurse and the person with eating disorders; a therapeutic alliance was established. The study found that the therapeutic alliance entailed a mutual cooperation, in which the person found support to develop own resources for recovery. Research on motivational interviewing in the care of people with eating disorders is limited which leads to gaps in knowledge and indicates that further research is motivated. The study indicates that nurses need depth knowledge about eating disorders and motivational interviewing.

Syftet med studien var att beskriva psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med klienter med perfektionism, då tidigare forskning har visat på att perfektionism har samband med psykisk ohälsa och sämre behandlingsutfall samt är en hindrande faktor i terapeutisk behandling. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från sju erfarna legitimerade psykoterapeuter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman: strävan efter perfektion, allianssvårigheter och terapeutiskt förhållningssätt. Slutsatser som dras i föreliggande i studie är att det terapeutiska arbetet kan påverkas av perfektionistiska klienters höga krav och förväntningar på sig själva och sin omgivning samt att deltagarna upplever att perfektionism skapar vissa svårigheter i den terapeutiska alliansen. Dessa utmaningar föranleder enligt deltagarna behov av ett terapeutiskt förhållningssätt som främjar trygghet och varsamt utmanande av perfektionistiska föreställningar. / The aim of the current study was to describe psychotherapists' experience of working with clients with perfectionism, as previous research shows that perfectionism is associated with mental illness, poorer treatment outcomes and is a disruptive factor in therapeutic treatment. Qualitative, semi-structured interviews were used to collect data from seven well experienced licensed psychotherapists. The interview material was analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes: the pursuit of perfection, alliance difficulties and therapeutic approach. Conclusions drawn in the present study are that the therapeutic work can be affected by perfectionist clients' high demands and expectations of themselves and people around and that the participants experience that perfectionism creates certain difficulties in the therapeutic alliance. According to the participants, these challenges give rise to a need for a therapeutic approach that promotes security and a careful questioning of perfectionist perceptions.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bör tänka på när det gäller att skapa en så god terapeutisk relation som möjligt.Detta har gjorts i utgångspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgöra en bild av hur man kan se på dessa två olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet från dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod, varpå resultatet tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inlärningsteoretiskt perspektiv.Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var svår att särskilja från konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bör arbeta för att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utmärker en god terapeut.Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism / The main purpose of this report was to bring clarity to the definition about the concept of the therapeutic relationship, as well as providing a description of what the therapist needs to consider, when it comes to creating the “good therapeutic relationship”.This has been done on the basis of qualitative in-depth interviews with a total of seven therapists, who in their descriptions, together came to form an understanding of these two different aspects of the concept. The collected material from these interviews was then thematized, in the basis of a hermeneutic interpretation method, in after witch these results were interpreted from a social constructivist, and a learning-theory perspective.The main results show that a definition of the therapeutic relationship was difficult to distinguish from the descriptions of how therapists work to create a good therapeutic relationship, as well as the personal characteristics of “the good therapist”.Keywords: Common factors, Four stages of competence, Social constructivism, The therapeutic alliance, The therapeutic relation, Therapy

Avsikten med studien är att ge en fördjupad förståelse av hur terapeuter upplever att relationen till patienten påverkas av att genomföra psykoterapeutisk behandling online. Designen var en kvalitativ studie med strategiskt urval genom semi-strukturerade intervjuer. I studien har 11 terapeuter med erfarenhet av individuell psykoterapeutisk videobehandling medverkat. Alla deltagare har arbetat med psykologi inom olika sjukvårdsregioner och innehar som minst grundläggande utbildning i psykoterapi. Analysmodellen som användes var tematisk textanalys Malterud (2014). Huvudteman som framkom var. 1. Teraputens inställning till mediet och dess förutsättningar kan påverka relationen, 2. Pt-online är inte som sedvanlig terapi- digitala förutsättningar påverkar mötet och 3. Relationellt samspel blir annorlunda (även om vissa aspekter kan vara lika). Resultaten visar deltagarnas olika upplevelser av hur det relationella samspelet förändras under psykoterapeutisk behandling online. Det kan vara värdefullt för terapeuter att veta vad de kan göra för att överbrygga och kompensera för bortfall av sinnesintryck under psykoterapeutiska videosamtal.

Att arbeta som familjebehandlare inom individ- och familjeomsorgen innebär att dagligen möta familjer som bär sin unika historia, sitt kulturella ursprung och livserfarenheter. När familjebehandlare och familj inte talar samma språk kompliceras mötet och utmaningar kan uppstå. Syftet med studien har varit att undersöka familjebehandlarnas upplevelse av mötet med familjer av utländsk bakgrund samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i mötet. Kvalitativa intervjuer med sju familjebehandlare genomfördes. Materialet transkriberades, kodades och analyserades med tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes då vi ville undersöka ett socialt samspel. Stämplingsteorin användes i analysen, för att förstå komplexiteten samt risker i mötet med familjerna. Centrala begrepp samt tidigare forskning har använts i analysen. Av resultat och analys framkommer det att familjebehandlarna upplever svårigheter med kommunikationen, även då en tolk deltar. Alliansskapandet är det viktigaste och svårt att skapa enligt resultatet. Familjebehandlarna uppger att förändringsarbetet med familjerna allt för sällan ger ett önskvärt resultat. / Working as a family therapist in individual and family-care involves meeting different families, with their own history, culture, and life experiences. The interaction between family-therapist and treatment-family can be complicated if they don´t speak the same language. The purpose of this study has been to investigate the family therapists' experience of challenges and possibilities that occur in the interaction with the families. Qualitative interviews with seven family therapists’ were conducted and the material was transcribed and analyzed using thematic analysis. The social constructivist perspective was used because we wanted to investigate a situation of social interaction. The labelling theory was used in the analysis to understand which factors affect the interaction with the families. Previous research has been used in the analysis. Results show that family therapists experience difficulties in the communication process, even if an interpreter participates. Alliance is important but difficult to create according to the result, so is a positive treatment result.

Syftet med denna studie är att identifiera socialsekreterarens framgångsfaktorer i samtal med barn. Studien tar utgångspunkt i socialsekreteraren perspektiv kring vad de tycker är det som får det att fungera isamtal med barn inom socialtjänsten. För att identifiera framgångsfaktorer i samtalet så blir det nödvändigt att även belysa när det fungerar mindre bra i samtal med barn.Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma socialsekreterare intervjuats. Samtliga jobbar med barnsamtal på socialtjänsten inom Umeå kommun. Studien har tillämpat en semistrukturerad intervjuform och studiens data har bearbetats enligt konventionell innehållsanalys för att identifiera vad som möjliggör och vad som försvårar samtal med barn. Inledningsvis utgick inte studien från någon vetenskapsteoretisk grund men efter att resultatet bearbetats ansågs utvecklingspsykologisk teori tillämplig för att få en bättre förståelse för studiens resultat. De identifierade framgångsfaktorerna i samtal med barn utmynnade i vikten för socialsekreteraren att kunna känna tilltro för sin kompetens även när det finns organisatoriska utmaningar. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är flexibilitet, trygghet i yrkesrollen, kunna skapa allians, nyfikenhet, förförståelse för barnets utveckling, att inte vara dömande i yrkesrollen samt att se till barnets bästa. Studiens slutsats belyser att socialsekreteraren blir det viktigaste verktyget i samtal med barn.

The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.

<p>Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete. Samtidigt har det för företag blivit allt viktigare att visa på ett socialt ansvarstagande. Sociala allianser är en samarbetsform av marknadsföringskaraktär mellan en icke-vinstdrivande organisation och ett företag. Till grund för samarbetet ligger den icke-vinstdrivande organisationens mission och en social allians präglas av långsiktighet och ömsesidiga förtjänster.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som är väsentliga för ingåendet och vidmakthållandet av en social allians.</p><p>Genomförande: Den empiriska studien är en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer med representanter från Hjärt-Lungfonden och deras samarbetspartners Unilever och Choice Hotels som har direkt anknytning till de sociala allianserna.</p><p>Resultat: Studien tyder på att ett gemensamt mål är grundläggande för den sociala alliansens existens. Valet av samarbetspartner är ytterligare en grundläggande faktor vid ingåendet av en social allians. Detta bör ske med hänsyn till en rad matchningsdimensioner med utgångspunkt i parternas mission, mål och värderingar. Därtill är motiv, engagemang och kommunikation väsentliga faktorer för ett förtjänstfullt samarbete. Maktbalansen ger inte upphov till några konkreta förtjänster i sig men är en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete.</p> / <p>Background: Today there are several actors that, by preventing and fighting against social issues such as drug addiction, smoking and bad eating habits, are working to create a better society. The different actors try to influence society and their specific target group by communicating social messages. The success of this communication varies depending on the nature and the object of the actor’s operations, but first and foremost it depends on the</p><p>resources available to the organization in question. Non-profit organizations are characterized by an ideal purpose and depend on private gifts and governmental funding. As their external environment has changed, non-profit organizations have been forced to reach beyond traditional sources and modes of funding their activities. At the same time, it has become more common for corporations to become good social citizens by engaging in social</p><p>activities. A social alliance is a type of co-operation that spans the for-profit/non-profit boundary and it is a close, mutually beneficial, long-term partnership designed to accomplish strategic goals for both entities. The objectives of the alliance generally include a mutual marketing objective and a fund-raising objective on the part of the non-profit.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to identify the essential factors for the agreement of entering and the upholding of a social alliance.</p><p>Method: The empirical study is a qualitative investigation. Six interviews have been carried out with representatives from the non-profit Hjärt-Lungfonden, and their collaborators Unilever and Choice Hotels, who all are directly involved in the two social alliances.</p><p>Results: The study indicates that a common goal is fundamental to the existence of the social alliance. The choice of collaborator is another fundamental issue when entering a social alliance. It should take place with consideration taken to an array of matching dimensions starting with the parties’ mission, objectives and values. Motives, commitment and communication are further factors that contribute to a meritorious collaboration. The power balance does not seem to cause any concrete benefits, it is however a significant prerequisite.</p>

No description available.