No description available.

Traumatiska upplevelser som inte bearbetas kan ge somatiska symtom, i en del fall som uttryck för dissociation, så kallade somatoforma dissociationer. Patienter med dessa symtom söker sig till sjukvården där bristande kunskap om symtom på trauma kan fördröja adekvat behandling. Studiens syfte är undersöka traumainriktade terapeuters erfarenheter av arbete med patienter som har somatoforma dissociationer. Frågeställningarna är: Vilka upplevelser har psykoterapeuter av affektreglering och allians med traumatiserade patienter? Vilka symtom i form av somatoforma dissociationer ses hos patienterna? Hur kan man fånga upp traumarelaterad problematik inom sjukvården? Metoden är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter som arbetar på traumamottagningar. Resultatet visar att somatiska symtom är vanliga hos traumatiserade patienter och att en del av symtomen kan betraktas vara somatoforma dissociationer. De somatiska symtomen kan ses som ett uttryck för obearbetade affekter och affektreglering är en väg till minskning av symtomen. I psykoterapin är tilliten en viktig del i alliansen. Slutsatser som kan dras är att somatoforma dissociationer kan behöva lyftas fram för att tydliggöra de somatiska uttryckens koppling till trauma. Inom sjukvården är det av vikt med ökad kunskap kring trauma så att patienten även får hjälp till affektreglering genom terapi och inte endast t ex fortsatt medicinsk behandling för somatiska och psykiska symtom. / Experiences of trauma that not are taken care of may give somatic symptoms, in some cases as signs of dissociation, so called somatoform dissociations. Patients with these symptoms search for help in the medical care where insufficient knowledge of trauma symptoms can delay adequate treatment. The aim of this study is to investigate therapists’ experiences of therapy with traumatized patients that have somatoform dissociations. The questions to be asked are: Which experiences do psychotherapists have of affect regulation and alliance with traumatized patients? Which symptoms do patients have that can be seen as somatoform dissociations? How can you be aware of trauma related problems in the medical care? The method is a qualitative approach based on interviews of five legitimated psychotherapists working with traumatized patients. The result shows that somatic symptoms are common in traumatized patients and that some symptoms can be seen as somatoform dissociations. The somatic symptoms can be seen as signs of unprocessed affects and affect regulation is a way to reduce the symptoms. In psychotherapy faith is an important part of the alliance. Derived conclusions are that somatoform dissociations need to be highlighted so that the link between somatic symptoms and dissociation can be clarified. In the medical care the knowledge of trauma is essential so that the patient also gets help with affect regulation and not only further medical treatment of somatic and psychological symptoms.

Studiens syfte var att undersöka leg. psykoterapeuters uppfattningar om och erfarenheter av att identifiera och reparera rupturer i den terapeutiska relationen (alliansen) i kognitiv beteendeterapi (KBT). Datainsamlingen bestod av narrativa intervjuer. Den kvalitativa metoden fenomenologisk hermeneutik (Lindseth & Norberg, 2004), där intresset riktas mot den levda erfarenheten, användes vid analys och tolkning av texten. Resultatet visade att de terapeutiska färdigheterna medveten närvaro och metakommunikation används för att identifiera, förebygga och reparera rupturer i alliansen. Slutsatsen är att psykoterapeuternas berättelser bär på den dolda innebörden att alla slags terapeutiska interventioner i KBT samtidigt utgör relationella handlingar, och att ett språk för detsamma är önskvärt. Meningsfullhet och yrkesstolthet kan dessutom tillägnas, om uppmärksamheten vänds från misslyckanden till mod att ta ansvar för det terapeutiska förloppet och relationen. / The aim of the study was to investigate psychotherapists perceptions about and experiences of identifying ruptures in the therapeutic alliance in cognitive behavioural therapy (CBT). The data collection consisted of narrative interviews. The qualitative method, a phenomenological hermeneutical method for researching lived experience (Lindseth & Norberg, 2004), was used in the analysis and interpretation of the texts. The result showed that the therapeutic skills awareness and metacommunication was used to identify, prevent and resolve ruptures in the alliance. The conclusion is that psychotherapists stories carries a hidden meaning of any therapeutic interventions in CBT at the same time constitutes relational actions, and a language for the same is desirable. Meaningfulness and professional pride can also be adopted, by shifting attention from failures, into courage to take responsibility for the therapeutic process and the relationship.

Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes. / Today's information society, is offering new ways to interact, to establish relationships and maintain contact between people.Technology and therapy is a way to maintain a therapeutic relationship with the help of Skype as an information technology tools. The purpose of the study is to examine psychotherapist’s experiences of the therapeutic relationship in psychodynamic psychotherapy via videocommunication. Research questions focuses on the psychotherapists' use of psychodynamic theories, the description of the therapeutic relationship and how the therapeutic alliance is being built in videocommunications. The study was a qualitative research approach with a hermeneutic method. Six therapists who pursued therapy via Skype were interviewed. The results show that therapists felt that there was a distance in the relationship which could be used positively to investigate deeper into the therapy. The therapies became wordier as transferense and countertrancferences could not be identified as easily as in a physical meeting. The therapeutic alliance felt more fragile on Skype. Discussions from the study shows in order to pursue a psychodynamic psychotherapy on Skype the therapists needed to adapt the theory to the technology. The distance in the relationship was used as a means of therapy to be developed into insight therapy but could also seem to strengthen the defenses.

Inledning: Syftet med den här uppsatsen att undersöka hur fem psykodynamiskt inriktade privatpraktiserande psykoterapeuter definierar begreppet det psykoterapeutiska kontraktet, hur de arbetar med det psykoterapeutiska kontraktet och vilka effekter de anser att detta arbete ger. Frågeställningar: Hur definierar du begreppet psykoterapeutiskt kontrakt? Hur arbetar du praktiskt med det psykoterapeutiska kontraktet? Vilka effekter ser du av ditt arbete med det psykoterapeutiska kontraktet? Metod: En kvalitativ induktiv analys har använts. Fem psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter har intervjuats med semistrukturerade frågor. Därefter har materialet kodats, tematiserats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det psykoterapeutiska kontraktet som begrepp har inte upplevts som vedertaget av de intervjuade. Samtliga använder sig dock av ett psykoterapeutiskt kontrakt på olika sätt. Samtliga intervjuade upplever fördelar av att arbeta med det psykoterapeutiska kontraktet under förutsättning att det används på rätt sätt. Diskussion: Det psykoterapeutiska kontraktet tolkas och tillämpas på varierande sätt beroende på teoretisk inriktning. Utifrån uppsatsens ramar kan slutas att psykodynamisk psykoterapi tolkas och utövas på olika sätt beroende på hur psykoterapeuten förhåller sig till det psykoterapeutiska kontraktet. / Introduction: The purpose of this paper to examine how five psychodynamic oriented private practice psychotherapists define the concept of the psychotherapeutic contract, how they work with the psychotherapeutic contract and what effects they think this work provides. Issues: How do you define the concept of psychotherapeutic contract? How do you work practically with the psychotherapeutic contract? What impact do you see your work with the psychotherapeutic contract? Method: A qualitative inductive analysis has been used. Five psychodynamic oriented psychotherapists were interviewed with semi-structured questions. The material has thereafter been encoded, thematized, analyzed and compiled. Results: The psychotherapeutic contract terms have not been perceived as acknowledged by those interviewed. All uses, however, a psychotherapeutic contract in different ways. All interviewees are experiencing the benefits of working with the psychotherapeutic contract provided it is used correctly. Discussion: The psychotherapeutic contract is interpreted and applied in various ways depending on the theoretical orientation. Based on the frames of the essay it can be concluded that psychodynamic psychotherapy is interpreted and practiced in different ways depending on how the psychotherapist relate to the psychotherapeutic contract.

Inom ramen för UNG-projektet avsåg föreliggande studie undersöka alliansens betydelse i vägledd iKBT för ungdomar mellan 15-19 år med depression och samsjuklighet. Vidare ämnade studien undersöka alliansens utveckling under behandlingens gång. Totalt inkluderades 70 deltagare till projektet, där aktuell studie använde data från de 35 deltagare som randomiserats till behandlingsgrupp. Det prediktiva värdet hos allians, mätt med Working Alliance Inventory-Short (WAI-S), beräknades utifrån partiell korrelationsanalys. Utfallsmåttet utgjordes av förändringsvärden i Beck Depression Inventory-II (BDI-II) mellan för- och eftermätning. I syfte att undersöka alliansens utveckling genomfördes envägs variationsanalys (ANOVA) med upprepad mätning. Resultatet gav inga indikationer på att deltagarskattad allians predicerar behandlingsutfall, varken före eller tidigt i behandling. Inte heller tidig behandlarskattad allians tycks predicera utfall. Vidare visade resultatet att deltagarnas alliansskattning förändrades i positiv riktning över tid, där det förelåg en signifikant skillnad mellan för- och eftermätning. Studiens resultat tyder således på att allians är möjligt att uppnå i iKBT för ungdomar i samma utsträckning som i sedvanlig behandling, men att den inte tycks ha samma betydelse för utfall. Vidare forskning på allians och andra potentiella prediktorer är nödvändig för att ytterligare effektivisera, vidareutveckla och förbättra internetbehandling för målgruppen. / UNG

Att barn blir utsatta för våld är i dagens samhälle inte ovanligt. Våld är ett komplicerat ämne att prata om med barn då barnen behöver lita på den som frågar, inte känna sig trängda och samtidigt åsidosätta sin lojalitet till en nära person för att våga berätta. Syftet med vår studie har varit att utifrån en triangulering, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, undersöka hur yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar i kontakten med barn för att upptäcka om barnet utsätts för våld i hemmet och att uppmärksamma om eventuellt glapp finns mellan riktlinjer och verklighet. Undersökningen gjordes genom en enkät med 23 svarande som redovisas genom en deskriptiv analys av de kvantitativa frågorna samt en innehållsanalys av de kvalitativa frågorna. Resultatet visar att yrkesverksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin idag frågar barn om de har utsatts för någon typ av våld när misstanke uppstår snarare än på rutin. Arbetsplatsens riktlinjer är bekanta för de flesta svarande och de vet hur de ska gå vidare om de får reda på att ett barn utsatts för våld. De yrkesverksammas upplevelser kring att fråga skiljer sig mellan olika typerna av våld och det är svårare att närma sig ämnet sexuellt våld än att prata om fysiskt våld. Trots olika svar på våra frågor kring att fråga om det förekommer våld i hemmet finns det ett genomgående tema: Det handlar om att fråga på ett sådant sätt att ingen känner sig trängd eller kränkt. / That children are exposed to violence is nothing unusual in the society of today. Violence is a complicated topic to talk about with children because the child has to trust the person who asks, not feel repressed and also, to tell someone about what has happened means to override their loyalty to a person close to them. The aim of our study has been, through a triangulation, a combination of qualitative and quantitative method, to investigate how the child and adolescent psychiatry work in the contact with children to discover if there is violence in the family, and whether they have knowledge of the workplace guidelines in the subject. The survey was conducted through a questionnaire with 23 respondents reported by a descriptive analysis of the quantitative material and a content analysis of the qualitative. The result shows that professionals in child and adolescent psychiatry today ask children if they have suffered any kind of violence when the suspicion arises rather than routine. Workplace guidelines are familiar to most respondents, and they know how they should proceed if they find out that a child is exposed to violence. The professionals' experiences on the issue differ between different types of violence and it is difficult to approach the topic of sexual violence than it is to talk about physical violence. Despite the various answers to our questions around the topic to ask if there is violence in the family, there is a consistent theme: It's all about to question in such a way that no one feels cornered or offended.

<p>This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.</p>

<p>Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.</p>

<p>Allianser och interventioner</p><p>En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats</p><p>och hur behandlingseffekt kvarstår</p><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring.</p> / <p>Alliance and interventions</p><p>A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment.</p><p>Abstract</p><p>In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.</p>