Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

Background: In Sri Lanka, children with disability are being met with discrimination and stigma based on cultural and religious beliefs. Sri Lanka has ratified the Convention on the Rights of the Child that states that children with disability should enjoy full and decent lives with active participation in the community. Empowerment is the process that makes it possible for these children to experience equality in society. Nurses have a vital role working with health promotion for these children. Aim: to describe how nurses work with empowerment for children with disability in a low-income country. Method: A qualitative and empiric interview study with Sri Lankan nurses from two different rehabilitation teams. Result: The nurse‟s experiences in the subject are explained like; nursing with focus on the child, nursing with focus on the mother, nursing with focus on the interdisciplinary team. Conclusion: By nursing with these focuses, the nursing interventions for children with disability had a holistic approach that covered all aspects of life. / Bakgrund: I Sri Lanka blir barn med funktionsnedsättning mötta med diskriminering och stigma baserat på kulturella och religiösa övertygelser. Sri Lanka har skrivit under barnkonventionen som säger att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullkomligt och värdigt liv med aktiv delaktighet i samhället. Empowerment syftar till processen som möjliggör jämlikhet i samhället för dessa barn. Sjuksköterskor har en viktig roll i denna hälsofrämjande process. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med empowerment för barn med funktionsnedsättning ett låginkomstland. Metod: En kvalitativ och empirisk intervjustudie med Sri Lankesiska sjuksköterskor från två rehabiliteringsteam. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter så här: omvårdnad med fokus på barnet, omvårdnad med fokus på modern och omvårdnad med fokus på tvärprofessionellt team. Slutsats: Genom att ge omvårdnad för barn med funktionsnedsättning med dessa tre fokusområden är sjuksköterskans interventioner holistiska och täcker alla aspekter i livet. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012</p>

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.  Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns.  Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

Laboratory information systems (LIS) are an established IT-support system currently used by clinical laboratories. Traditional methods in clinical laboratories are improved through LIS and automation. Such changes generate more efficient and productive clinical laboratories, allowing faster diagnosis. This study evaluates how a LIS can increase efficiency, ensure patient safety, and improve analytical quality in the laboratory processes. A literature review was made as first-step and used to generate deeper knowledge about the origin of LIS and traditional methods within the clinical laboratories. A qualitative, interview-based investigation with eight interviewees primarily from clinical laboratories was used to evaluate LIS. The study showed that an LIS must support laboratory workflow to ensure patient safety and analytical quality management. During the creation of LIS, present and expected national guidelines must be considered. Economically and socially sustainable LIS should be considered in the transition of an updated or new LIS. Further studies should investigate all clinical laboratories and vendors. / Laboratorieinformationssystem (LIS) är etablerade IT-supportsystem inom dagens kliniska laboratorier. Traditionella metoder i de kliniska laboratoriema forbättras idag med LIS och automatisering. Denna förändring skapar mer effektiva och produktiva laboratorier för att ge patienten en snabb diagnos. Syftet med studien var att utvärdera hur LIS kan öka effektiviteten, siikerstiilla patientsiikerheten och forbiittra den analytiska kvaliteten i laboratorieprocessen. En litteraturstudie gjordes som ett första steg och användes for att skapa djupare kunskaper om LIS ursprung och traditionella metoder inom kliniska laboratorierna. En kvalitativ intervjubaserad utredning gjordes med hjälp av åtta informanter huvudsakligen fran kliniska laboratorier för att utvärdera LIS. Studien visade att LIS ska stödja laboratoriernas arbetsflöde for att säkerstiäla patientsiikerhet och analytisk kvalitetshantering. Under skapandet av LIS maste nuvarande och forviintade nationella riktlinjer overviigas. For ett hallbart LIS bor ekonomisk och social hallbarhet overviigas i overgangen till ett uppdaterad eller nytt LIS. Ytterligare studier bor undersoka alla kliniska laboratorier och leverantorer.

The overall aim of this licentiate thesis was to describe encounters in hospital care from the perspectives of nurses and patients. It focuses specifically on nurses’ views of shortcomings in patient-care encounters in one hospital (I) and the meanings of participation in hospital care as narrated by patients (II). Three focus group discussions with 15 registered nurses were conducted, and data were analyzed using thematic content analysis (I). Narrative interviews were conducted with 15 patients in hospital care, and the interviews were analyzed with a phenomenological hermeneutic interpretation (II). This licentiate thesis shows that a shared understanding is considered as central for both the nurses and the patients in the hospital-care encounter. The nurses demonstrate the need to understand, to create space, and also to be available for vulnerable patients. The patients describe the need to be understood and to understand their own situations. This thesis suggests that positive encounters in hospital care imply that nurses need to take responsibility for creating a mutual dialogue where the patient experiences himself or herself as a co-creator in a trustful context. When nurses acknowledge and confirm the vulnerability of their patients, it becomes possible to support them to participate in an active manner. A well-functioning team, as well as a coherent environment, is, in this thesis, understood as a precondition for positive hospitalcare encounters.

For decades authenticity has been of great interest in media and communication research. With this study, we aim to contribute to the research with a new perspective where authenticity is examined in artists who use influencer marketing on social media. With two qualitative focus group interviews, we examine how two previously separate professional roles, influencer and artist, now merge in their interests and strategies to influence their audience via social media platforms. By analyzing and interpreting young Swedish women’s experiences of artists’ advertising collaborations, we seek to understand the concept of authenticity's influence, power and meaning in the digital era. This is done using the three theories: influencer marketing, social capital and branding. The results confirm the dynamic role of the concept of authenticity in society and that whether something or someone is authentic is situational. The concept of authenticity is perceived as important in some contexts and less important in others. There is a clear tolerance for inauthentic behavior within the artist community. However, there is also a perceived limit to how much advertising through influencer marketing an artist can do before it has a negative impact on the artist’s perceived authenticity. The most significant factor is the artist's choice of brand to collaborate with. Our conclusions also show that there is an awareness of the intertwining of the two professional roles and a feeling that most artists and influencers are in a “gray area” where the boundaries between the roles are blurred. This means that new relationships and patterns of cooperation between artists and companies are created, and the dynamics of both the entertainment and advertising industry is changing.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa hur föräldrar upplever en musikterapiinriktad samspels- och föräldrastödsgrupp på en neonatalmottagning. Forskningsfrågorna är: Vilka upplevelser beskriver deltagarna relaterat till samspels- och föräldrastödsgruppens verksamhet? Vilka uppfattningar har de om sessionernas innehåll? På vilka sätt använder deltagarna musik efter gruppens avslut? I bakgrunden ges en kort introduktion av musikterapi inom neonatalvård och tidigare forskning om musikterapi för föräldrar och deras barn presenteras. Metoden för denna studie är kvalitativ i form av kvalitativa intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenteras de tre kategorier som uppkommit utifrån innehållet i intervjuerna: Upplevelser av sessionerna, Sessionernas innehåll samt Musik efter avslut. I diskussionen kopplas studieresultatet till tidigare forskning under rubrikerna Musikterapi i grupp för föräldrar och deras barn bidrar till välbefinnande, Musikterapi och föräldraförmåga samt Musikterapi och anknytning. I sista kapitlet sammanställs även föräldrarnas tankar om verksamhetens innehåll och vad som kan utvecklas framöver. Några utvalda frågor gällande studiens metod diskuteras, och avslutningsvis framhålls föreliggande studies betydelse och förslag på framtida forskning framförs. / This thesis aims to explore parental experiences of a music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic. The background provides a brief overview of neonatal music therapy and highlights previous studies in the field. The methodology is qualitative interviews and content analysis. The result outlines three categories: Experiences of the sessions, The content of the sessions, and Music after participation. In the last chapter, the study’s result is discussed based on the themes: Music therapy in group settings for parents and children contributes to well-being, Music therapy and parental competence, and Music therapy and attachment. The parents’ thoughts on the group sessions as well as the content of the sessions as potential areas for development of the music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic, are discussed. Some questions concerning the methodology in the present study are raised, and finally, the significance of the present study is emphasized and suggestions for future research are put forward.