Syftet med studien var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på barn och teknik redogöra för och diskutera kring digitala verktygens användning i förskolan samt digitala verktygen och digitaliseringens påverkan på förskollärares förhållningssätt till lek och lärande. Detta gjordes utifrån både kvalitativa intervjuer med två förskollärare över Zoom och Microsoft Teams samt enkäter över e-mail med tre förskollärare där datan analyserades, tematiserades ochpresenterades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultaten i studien visade på förskollärares positiva förhållningssätt till digitala verktyg samtverktygen som en värdefull resurs i vardagen, både för förskollärare i sitt arbete för att uppnå läroplanens mål genom exempelvis dokumentation samt för barn både i lek- och lärprocesser. Trots detta betraktades den pedagogiska användningen av digitala verktyg i förskolan som utmanande och oklart där synen på verktygen som “barnvakt” samt bristen på pedagogiska applikationer är bidragande faktorer. Det fanns även en syn på digitala verktygens och digitaliseringens påverkan som negativ där den digitala leken ansågs ta för stor plats i jämförelse med den klassiska leken och hämna barns sociala utveckling. Slutsatsen att dra utifrån resultatet är att den pedagogiska användningen av digitala verktyg i förskolan är inadekvat och digital kompetensutveckling hos förskollärare krävs för att kunna tillvarata verktygens fulla pedagogiska potential.

The aim of this research review is to investigate how digital learning tools contribute to pupils reading development; how pupils’ motivation is promoted with digital teaching tools in education; and positive and negative aspects with the use of digital teaching tools in reading development. This was answered with the help of a literature review. The results also show that there are both positive and negative consequences with the use of digital teaching tools to promote reading development. Mostly positive consequences were found because it contributes to variety in the education which promotes the pupils’ motivation. The result also shows that teachers feel that they do not have enough digital competence, while most pupils feel confident in the use of digital teaching tools. The conclusion of the research overview shows that it depends on how the teacher uses digital teaching tools and in what context. The use of digital teaching tools in education can lead to both good and bad consequences depending on the pupil and teacher.

Denna forskningsöversikt behandlar digitaliseringen av undervisningen utifrån koncepten 1:1 (en dator per elev) och ASL (att skriva sig till läsning). Vi har via databassökning och manuell sökning tagit del av relevant litteratur som vi sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på. Vi behandlar vilka effekter koncepten enligt forskningen har för elever och lärare. Det råder ingen allmän konsensus om detta, då forskningsresultat pekar mot både positiva och negativa effekter. Vi söker därför även i litteraturen efter faktorer som visat sig gynna goda resultat. De faktorer vi funnit är struktur av fortbildning och stöd, av både teknisk och didaktisk karaktär, samt ett sociokulturellt arbetssätt.Genomgående i den litteratur vi läst efterfrågas mer forskning på området. Detta inkluderar både kritisk granskning av den forskning som nu finns och ny forskning som tar hänsyn till fler aspekter av de begrepp som berörs och som innefattar en vidgad kunskapssyn.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

I mars 2017 beslutade den svenska regeringen att förstärka och förtydliga den digitala kompetensen i styrdokumenten för skolan, från förskolenivå till gymnasienivå. Detta innebar en förstärkt skyldighet som lärare att undervisa på ett sätt som främjar elevernas digitala kompetens. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i vad nationella och internationella styrdokument har betonat gällande digital kompetens och en digitalisering av skolan. Uppsatsen första frågeställning berör hur IKT används i undervisningen och vad det finns för möjligheter och utmaningar kopplade till användandet av IKT i undervisningen. Den andra frågeställningen undersöker hur läsförståelsen påverkas när man går ifrån den traditionella pappersläsningen till att börja läsa mer digitalt då allt fler elever får egna datorer och läsplattor. Slutsatser som dras i denna uppsats är att det finns en diskrepans mellan policy- och implementeringsnivå. Då digital kompetens förstärks på policynivå utan att lärarna på implementeringsnivå har fått tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna klara av detta uppdrag på ett tillfredställande sätt. Trots att det finns många möjligheter kopplade till användandet av IKT i undervisningen, så når detta användande inte sin fulla potential då användandet kantras av flera utmaningar. Avslutningsvis så visar forskningen motstridiga resultat gällande hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitalt. Det tycks se ut som att i bästa fall så blir läsförståelsen oförändrad och i värsta fall att läsförståelsen påverkas negativt av att läsa digitalt.

Sjöfarten står konstant inför nya utmaningar. En av de största utmaningarnasom sjöfartsbranschen står inför i dagsläget är digitaliseringen. Mycket avden traditionella utrusningen ombord fartyg idag är digitaliserat ochintegrerat på bryggan. När utrustning digitaliseras betyder det inte att det blirbättre för operatören. Det är viktigt att se hur förändringen påverkar arbetetombord och att befälen som använder utrustningen har rätt kompetens. Syfteti denna studie är att undersöka svenska sjöbefäls syn på kompetensaspekteninom digitalisering samt hur arbetet med digitalisering sker inom svenskarederier. Metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar att samtliga respondenter ser stora utmaningar ochmöjligheter med digitalisering. Svenska sjöbefäl och svenska redare serpositivt på digitalisering. Respondenterna ser även att utbildningen fördigitalkompetens behöver följa med i den fortskridande digitaliseringen föratt arbetet ombord skall fortsätta vara säkert och effektivt. / Shipping is constantly facing new challenges. One of the biggest challengesfacing the shipping industry today is digitalization. Much of the traditionalequipment on board ships today is digitized and integrated on the bridge.When equipment is digitized it does not mean that it gets better for theoperator. It’s important to see how this affects the work on board and that theofficers have the appropriate competence. This study aims to examineSwedish seafarers' views on the competence aspect in digitization and howthe work on digitization takes place within Swedish shipping companies.This study uses qualitative semi-structured interviews. The result shows thatall respondents see great challenges and opportunities with digitization.Swedish officers and Swedish ship owners are positive about digitization. Allrespondents believe that digital competence needs to follow the fastdeveloping digitalization to ensure that work onboard keeps on being safeand effective.

Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om teknikämnets möjliggörande inför digitaliseringstillägget 2018/2019. Dessa frågor har besvarats genom ett kvantitativt metodval i form av online-enkäter. Resultatet visade att lärare generellt skattar sin digitala kompetens gällande programmering som lågt. Äldre lärare skattar sin digitala kompetens lägre än yngre lärare, samtidigt som de skattar sitt stödbehov högre.

Submitted by Cristhiane Guerra (cristhiane.guerra@gmail.com) on 2016-08-02T14:23:43Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3538991 bytes, checksum: 71655bed1d11efab9aa0800490ddb239 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-02T14:23:43Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 3538991 bytes, checksum: 71655bed1d11efab9aa0800490ddb239 (MD5) Previous issue date: 2015-05-15 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / Investigates the constructions of competences in Digital Technologies in Higher Education, hired within developed experiences in universities of Brazil and Portugal, taking as parameters the European reports about Learning and Innovation as a reference of competences building and theorical constructs developed by Le Borted. The Learning and Innovation and Digital Competences were priorized skills in the study for been considerate competences by European union necessary for men and women inclusion in the cultural and social current context of pedagogical projects courses in 09 brazilian universities and 03 portuguese universities were analyzed with the use of Web Qualitative Data Analysis – WebQDA – software support to the analyze of the qualitative data not numeric and under structured that allowed data agglutination in numerical and triangulated matrices with descriptive speeches. The data were introduced by the utilization of documentary analyze techniques and content of analyze with the purpose to identify the concept of skills in literature and presence of the required competences in graduated. The result of the research pointed to the integration, combination and mobilization from the responsible resources, according to Le Boterd skills constructions in Brazil and also in Portugal. This result can be testified by the incipience in identification of Learning and Innovation, Digital Competences in the required skills of the graduated that was formulated on the refered PPC. / Investiga a construção das competências em Tecnologias Digitais na Educação Superior, efetivada no âmbito de experiências desenvolvidas em Universidades no Brasil e em Portugal, tomando como parâmetros os Relatórios Europeus sobre a aprendizagem e a inovação como um referencial de construção de competências e os construtos teóricos desenvolvidos por Le Bortef. As competências priorizadas no estudo foram a Aprendizagem e Inovação e a Competência Digital, por se tratarem de competências consideradas pela União Europeia como necessárias à inclusão de homens e mulheres no atual contexto sociocultural de convergência tecnológica. Os dados contidos nos Projetos Pedagógicos de Cursos em 09 Universidades brasileiras e 03 Universidades portuguesas foram analisados com o uso do Web Qualitative Data Analysis – WebQDA, software de apoio à análise de dados qualitativos não numéricos e não estruturados e permitiu aglutinar dados em forma de matrizes numéricas, trianguladas, com discursos descritivos. Os dados foram inseridos com a utilização de técnicas de Análise Documental e Análise de Conteúdo para identificar o conceito de competência na literatura e a presencialidade das competências requeridas dos egressos. O resultado da pesquisa apontou para a não integração, combinação e mobilização de recursos responsáveis, segundo Le Boterf para construção de competências, tanto no Brasil, quanto em Portugal. Esse resultado pode ser constatado quando da incipiência na identificação de Competências de Aprendizagem e Inovação e Competência Digital no rol das competências requeridas dos egressos formuladas nos referidos PPC.

Employees who have adapted to a "working from home" environment, due to the COVID-19 pandemic, rapidly face a lack of awareness regarding cybersecurity and cybercrimes. It is well established that the rate of employees hacked has increased dramatically due to the pandemic. This study aims to determine what has more impact on digital vulnerability awareness of cybersecurity and cybercrime. Specifically, it investigates from the perspectives of training and education, digital competence, being a victim, and how protection motivation plays a role in policy following. In this context, digital vulnerability is defined as the risk that individuals might put themselves into unknowingly through the lack of security when working from home, which leads to having incriminating information publicly disclosed and exploited by third parties. Digital competence refers to the extent of an individual's information technology skills. To test the hypothesis that training and education lead to higher digital vulnerability awareness, a set of interviews was conducted with various employees working from home from different industries, age groups, and countries. Furthermore, an online survey was distributed among online communities on Discord, Facebook and Instagram. The survey was meant to prove the points made by the participants of the interviews. The results showed a slight effect in the opposite direction than hypothesised: digital vulnerability awareness was associated with digital competence over training and education. These results suggest that employees who have higher digital competence are more likely to understand their digital vulnerability awareness, making it easier to identify cyber threats. On this basis, the concept of training and educating is not enough to prevent cybercrimes. To better prevent cybercrime, employees must be willing to learn and understand the threats and risks. / Medarbetare som har anpassat sig till en "working from home" miljö på grund av COVID-19 pandemin möter snabbt en bristande medvetenhet inom cybersäkerhet och cyberbrott. Det är väl etablerat att antalet medarbetare som blivit hackade har  kat drastiskt till följd av pandemin. Denna studien försöker forma förståelse om vad som har större inverkan på medvetenhet av digitalsårbarhet om cybersäkerhet och cyberbrott. I detta sammanhang definieras digitalsårbarhet som risken till att individer kan sätta sig själv omedvetet i osäkerhet när de arbetar hemifrån, vilket leder till att inkriminerande information offentliggörs och utnyttjas av tredje part. Digital kompetens avses att vara en individs informationstekniska färdigheter. För att kunna testa hypotesen, att utbildning leder till högre medvetenhet inom digitalsårbarhet, genomfördes intervjuer med anställda som jobbade hemifrån med bakgrund från olika industrier, land och åldersgrupper. Dessutom genomfördes också en online enkätundersökning som tog plats bland sociala medier platformer så som Discord, Facebook och Instagram. Resultaten visade en motsatt riktning i förhållande till hypotesen där medvetenhet om digitalsårbarhet var förknippad med digital kompetens över utblidning. Resultaten visar att anställda som har högre digital kompetens är mer benägna att förstå dess medvetenhet om digitalsårbarhet i vilket gör det lättare för de att identifiera cyberhot. Utifrån detta tyder studien på att utbildning inte är tillräckligt för att förhindra cyberbrott. För att bättre förebygga cyberbrott måste anställda vara villiga att lära sig och vilja förstå hoten och riskerna.

The aim of this paper is to study educators’ understanding of programming in early childhood education and what conditions they find to be necessary to work with programming. This study has taken place in a specific context where the curriculum is in a process of change in Sweden. In the suggestion for a revised curriculum made by Skolverket digital competence has been added and it gives preschools the responsibility for creating possibilities for children to develop their digital competence. In the comment material for the new curriculums by Skolverket programming is defined as a digital tool and also understood in a wider sense as part of every aspect of digital competence. This is a qualitative study and both interviews and a questionnaire form has been used. Eight educators from three different preschools has participated. The educators’ understanding of programming has been analyzed using discourse theory and analysis. The conditions for working with programming is analyzed using the TPCK model for integrating technology in teaching in addition to discourse theory.The results of this study show that the dominating way to understand programming is part of a discourse that lifts the importance of programming as basic or key competences that everyone should have, both for the sake of the individual and for society’s sake. When it comes to the conditions for working with programming in early childhood education knowledge stands out as one of the main factors, much because there is a lack of knowledge on the subject amongst educators. Knowledge is a wide term and the study shows that all the categories of the TPCK model is covered in the educators perceived conditions. Outside of knowledge the driving force of individuals, active leadership, organizational structures and practical experience are also seen as conditions to work with programming.