Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares och elevers erfarenheter och syn på hur och varför digitala verktyg ska användas i det engelskspråkiga klassrummet för gymnasieskolan. Deras erfarenheter och syn på ämnet blev insamlade genom semi-formella, kvalitativa intervjuer med lärare, samt genom fokusgrupper med elever. Resultaten indikerar på ett flertal fördelar som ökar elevers prestation genom implementeringen av digitala verktyg. Dessa är bland annat individualisering, autonomi och ökat engagemang. Lärares implementering av digitala verktyg är beroende av en god lärarkompetens som i detta arbete baseras på TPACK-modellen. Denna består av de tre olika aspekterna, teknologisk-, innehåll- och pedagogisk kunskap, vilka alla måste behärskas för en optimal implementering av digitala verktyg. Lärarintervjuerna indikerar på att där är ett behov för en mer extensiv och djupgående fortbildning för att uppnå både ett större självförtroende och mer kunskap om hur och varför digitala verktyg ska användas. / The purpose of this paper is to investigate teachers’ and students’ experiences and views of how and why digital tools are used in the English as Second Language (ESL) classroom for upper secondary school. These experiences and views were collected by conducting semi- formal qualitative interviews with teachers, and focus group interviews with students. The results indicate numerous benefits for enhancing student performance by the implementation of digital tools such as individualization, autonomy, and engagement. Furthermore, the teachers’ implementation of the digital tools is dependent on a sufficient teacher competence, which is based on the TPACK-model, consisting of three different aspects technological-, content-, and pedagogical knowledge. These three all have to be mastered for an optimal implementation of digital tools. Lastly, the interviews with the teachers indicate that there is a demand for more extensive and thorough in-service training in order to achieve confidence and greater knowledge in how the digital tools are to be used.

The theoretical part of the diploma thesis Digital competences of teachers and their specifics in the period of distance education, based on the analysis of relevant literature, deals with the specifics of distance learning and conducts a survey of existing national and international frameworks dealing with the level and development of digital competencies of teachers. It also works with the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu), which was created especially for educators and educational institutions as a certain standard for setting the level of digital technology skills. The aim of this work is to propose the addition of the European Framework for the Digital Competence of Educators with specific skills needed to lead distance learning. As part of a qualitative research survey, carried out in the empirical part of the work, nine teachers from different types of schools underwent observations in classes and then post-observation interviews. They focused not only on the course of teaching during distance learning but also tried to identify the necessary teaching equipment in the field of digital competencies. The research was conducted in an unexpected situation because of the sudden closure of schools due to a pandemic situation caused by Covid-19. Based on the...

Digitala verktyg får en ökad spridning i samhället och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22) förespråkar en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i SO-undervisningen, samt vilka effekter digitala verktyg har på elevers engagemang och lärande sett ur ett lärarperspektiv. Genom en intervjustudie med sex mellanstadielärare som undervisar i SO kunde syftet besvaras. Studiens teoretiska ram bygger på det sociokulturella perspektivet och med hjälp av perspektivet kunde resultaten tolkas. Resultatet av studien visar att lärarna använder digitala verktyg i SO-undervisningen på olika sätt, men att några av de vanligaste argumenten är för att variera undervisningen och tillgängliggöra olika inlärningsmetoder. Några vanliga lärresurser som används är Seterra, Binogi och inläsningstjänst. Lärarna kan se att digitala verktyg medför såväl positiva som negativa effekter på elevers lärande. Framförallt hänvisar lärarna till inkluderande lärandemiljöer där digitala verktyg gör det möjligt för elever att lära sig på olika sätt. Därutöver upplever lärarna att elevers motivation och engagemang blir större. Samtidigt tenderar elevers koncentration i vissa fall att försämras som en konsekvens av de distraktioner som finns runt omkring. Digitala verktyg i sig får så pass stort fokus att visst ämnesinnehåll riskerar att gå förlorat. Som en analys av det empiriska materialet konstateras att elevers digitala kompetens kan skilja sig åt, vilket innebär att en undervisning med digitala verktyg riskerar att exkludera vissa grupper. Därav är lärares digitala och didaktiska kompetens avgörande för undervisningens utformning och elevers lärande. Lärares pedagogiska val behöver ta avstamp i vad som fungerar bäst i sammanhanget för att främja elevers lärande.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.

Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

Det svenska samhället går åt ett allt mer digitaliserat håll. På grund av det ställs skolan införutmaningar kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. En het debatt har blossatupp kring huruvida de digitala verktygen är gynnsamma för elevers läs- och skrivinlärning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka digitala verktygs påverkan på elevers läs- ochskrivinlärning. Litteraturstudien består av åtta artiklar och två avhandlingar, som ligger tillgrund för den tematiska analysen. Den tematiska analysen bildade tre huvudteman: mötaelevers individuella behov, engagemang och gynnsam undervisning. Resultatet visade såledesatt digitala verktyg påverkar elevers läs- och skrivinlärning på flera sätt. Med hjälp av digitalaverktyg skapas motivation, inkludering och ett varierat arbetssätt där multimodalitet erbjuds.Resultatet visar däremot att de digitala verktygens möjliggörande av de här aspekterna intekan användas om lärare och elevers digitala kompetens saknas.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

This study presents, among other things, which working methods apply to digital tools in Swedish teaching that are most prevalent, what teachers think of that the curriculum was revised and if teachers in today's school have the digital skills needed to integrate digital tools into teaching. In addition, it is reported what advantages and disadvantages there are with using digital tools at the primary school.  In order to collect data for my study, I used qualitative interviews where five teachers were interviewed.  With the help of the socio-cultural perspective and the pragmatism's approach to learning, my results were analyzed. Results show that the teachers had a positive attitude towards digital tools and all felt that it was necessary to integrate digital tools already at the primary school. It can also be seen from the result that all teachers were in favor of the curriculum being revised and the teachers considered that they had the necessary digital skills. The positive effects that emerged from my results were, among other things, that the students get the habit of using digital tools and that they learn to handle the various tools. The negative effects that emerged from my result were mainly that it takes a long time to use the digital tools. / I denna undersökning redovisas bland annat vilka arbetssätt gällande digitala verktyg i svenskundervisningen som är mest förekommande, vad lärare anser om att läroplanen reviderades och om lärare i dagens skola har den digitala kompetens som behövs för att integrera digitala verktyg vid undervisningen. Dessutom redovisas det vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda digitala verktyg redan vid lågstadiet.  För att samla in data till min undersökning så använde jag mig av kvalitativa intervjuer där fem lärare blev intervjuade.  Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och pragmatismens synsätt på lärande så analyserades mitt resultat. Resultat visar på att lärarna hade ett positivt förhållningsätt till digitala verktyg och samtliga ansåg att det är nödvändigt att integrera digitala verktyg redan vid lågstadiet. Av resultatet kan det även utläsas att samtliga lärare ställde sig positiva till att läroplanen har reviderats och lärarna ansåg att de besatt den digitala kompetens som behövs. De positiva effekterna som framkom av mitt resultat var bland annat att eleverna får vanan att använda digitala verktyg och att de lär sig att hantera de olika verktygen och de negativa effekterna som framkom ur mitt resultat var främst att det tar lång tid att använda de digitala verktygen.

Submitted by ROBSON BARROS (barros.robson@gmail.com) on 2016-07-22T01:44:57Z No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2016-07-28T19:15:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2016-08-02T18:14:24Z (GMT) No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-02T18:21:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 VersaoFinal_Robson_Barros+Ficha_catalografica_enviadaFGV.pdf: 2332513 bytes, checksum: d0418b5184fda518c09332acceb2a273 (MD5) Previous issue date: 2016-07-14 / The goal of this paper is to identify the insertion of digital competence in the competence management model of a Brazilian public organization nationwide. To do so, a group of investigation techniques was used. Initially, there was the documentary analysis of the competence model of a public organization, in order to correlate it to the digital competences framework proposed within the DigComp project, developed by the European Community and that, in this paper, is taken as the theoretical reference for the analyses of the collected data. The content analysis as proposed by Bardin (1977) allowed identifying if this document brought traces of the digital competences of the reference used. After that, through Google Forms app, a 'structured' questionnaire was applied to 27 respondents, located in a state-run of the organization. The data collected allowed identifying the importance given by the respondents to the digital competences reference and were more fully exploited in a focus group conducted among four employees who exercise the leadership role in the same unit. Results show employees and leaders’ perception of the importance of the digital competences, even with no identification of these inserted competences as fundamental competences in the competence management model of the organization studied. On the other hand, they also show the difficulties of these employees and leaders in the application of these competences in daily tasks. / O objetivo deste trabalho é identificar a inserção das competências digitais no modelo de gestão de competências de uma organização pública brasileira de abrangência nacional. Utilizou-se, para tanto, de um conjunto de técnicas de investigação. Inicialmente, realizou-se a análise documental do modelo de competência da organização pública, objetivando relacioná-lo ao quadro de competências digitais proposto no âmbito do projeto DigComp, desenvolvido pela European Community e que, neste trabalho, é tomado como referência teórica para a análise dos dados coletados. A análise de conteúdo nos moldes propostos por Bardin (1977) permitiu identificar se esse documento trazia vestígios das competências digitais do framework utilizado. Em seguida, por meio do aplicativo Google Forms, um questionário estruturado foi aplicado a 27 respondentes, lotados em uma gerência estadual da organização. Os dados coletados permitiram identificar a importância atribuída pelos respondentes às competências digitais do framework e foram mais intensamente explorados em um grupo focal conduzido junto a quatro empregados que exercem a função de liderança na mesma unidade. Os resultados apontam para uma percepção da importância das competências digitais pelos empregados e líderes, mesmo que sua presença não tenha sido identificada no modelo de gestão de competência da organização estudada. Por outro lado, apontam também para a dificuldade desses empregados e líderes na aplicação dessas competências nas tarefas cotidianas do trabalho.

Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.