När förskolans reviderade läroplan trädde i kraft år 2019 fick digitaliseringen en tydlig plats i styrdokumentet, med avsikten att barnen i förskolan ska få förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. I läroplanen framgår dock inte hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer och förskollärare uppfattar adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget i förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärarna får för att utveckla adekvat digital kompetens. Studien har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, där semistrukturerade intervjuer med rektorer och förskollärare har använts som metod för att samla in empiri. Den insamlade empirin har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att adekvat digital kompetens och digitaliseringsuppdraget handlar om att förbereda barnen inför en digital värld, samt att barnen ska få förutsättningar att kunna använda digitala verktyg. I enighet med tidigare forskning påvisar denna studie att ett personligt driv och en positiv inställning till digitaliseringsuppdraget är avgörande för hur digitala verktyg implementeras för barnen i förskolan. Samtidigt efterfrågar förskollärarna mer fortbildning och tid till kollegialt lärande för att erhålla adekvat digital kompetens.

The study has been carried out with the aim of finding out what a Swedish niche bank's worksystem around the use of decision support looks like. More specifically how decision support is produced and how this decision support is understood and used to partly improve internalbusiness processes. With this purpose, the research question "How is decision support developed within a Swedish niche bank and what is the role of decision support for the business and its development of internal business processes?" has been produced.The method applied in the study is a qualitative method with a case study as a research method. The data collection has been carried out through nine semi-structured interviews of which seven were carried out in the first round and two in an additional interview round The interviews were carried out with respondents who hold different roles within the business.The study used an abductive approach, a target-driven selection and interviews were held remotely. The analysis has been based on the results and the theoretical framework, which contains various subject areas linked to the content of the study, for example decision support, visualization, analyzing data, internal business processes and digital divide. Where each topic from the theory has been linked to relevant parts of the result that either emphasized or questioned the theories.The study provides a discussion around analysis, language barrier, intermediaries and also for future studies that discuss points of view and insights from this study. The study shows how decision support is central to developing various business processes internally. The creation of the decision support lies in the analysis of data which is then visualized for decision makers within the business, who partly order and partly receive these decision support. However, in connection with the decision support and its development and usage, a language barrier arises where the competence around digital tools and data differs between departments, which results in roles that have to interpret and explain the decision support. / Studien har genomförts i syfte att ta reda på hur en svensk nischbanks arbetssystem kring nyttjandet av beslutsstöd ser ut. Nämligen hur beslutsstöd tas fram samt hur dessa beslutsstöd förstås och används för att dels förbättra interna verksamhetsprocesser. Med detta syfte har forskningsfrågan “På vilket sätt tas beslutsstöd fram inom en svensk nischbank och vad har beslutsstöd för roll för verksamheten samt dess utveckling av interna verksamhetsprocesser? ”tagits fram. Metoden som tillämpats i studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som forskningsmetod. Datainsamlingen har utförts genom nio semistrukturerade intervjuer varav sju utfördes i den första omgången och två i en ytterligare intervjuomgång, som två fördjupningsintervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter som besitter olika roller inom verksamheten. Studien har använt sig av en abduktiv ansats, ett målstyrt urval och intervjuer har hållits på distans. Analysen har utgått från resultatet och den teoretiska referensramen som innehåller olika ämnesområden kopplat till studiens innehåll, exempelvis beslutsstöd,visualisering, analysering av data, verksamhetsprocesser och skillnad i digital kompetens. Vardera ämne från teorin har kopplats till relevanta delar av resultatet som antingen poängterat eller ifrågasatt teorierna. Undersökningen för en diskussion kring analys, språkbarriär, mellanhänder och även inför framtida studier som diskuterar synpunkter samt insikter från denna studie. Studien visar hur beslutsstöd ligger centralt för att utveckla olika verksamhetsprocesser internt. Skapandet av beslutsstöden ligger i analysering av data som sedan visualiseras för beslutsfattarna inom verksamheten, för de som beställer och får dessa beslutsstöd presenterade. I samband med beslutsstöden och dess framtagande och användande uppstår dock en språkbarriär där kompetensen kring digitala verktyg och data skiljer sig mellan avdelningar, vilket resulterar i roller som behöver tolka och förklara beslutsstöden.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare upplever att elevers skrivinlärning samt finmotorik påverkas av den digitaliserade undervisningen som breder ut sig allt mer. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten, TPACK, för att ge en djupare förståelse om ämnet. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio lärare som integrerar digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Analysen av resultatet genomfördes med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att digitala verktyg kan vara ett bra tillvägagångssätt när det gäller skrivinlärning. De flesta av lärarna hävdar att elevernas motivation och skrivglädje för att skriva texter förstärks genom en ökad tillgänglighet för redigering och justering av textinnehåll, vilket i sin tur bidrar till ökad omfattning av textproduktion. Det finns dock en del negativa aspekter med digitala verktyg, vilket bland annat är att eleverna kan distraheras av hemsidor och diverse program som påverkar undervisningen negativt. Resultatet visar också att analoga skrivverktyg, såsom penna och papper, bör användas när eleverna tränar på att forma bokstäver då det bland annat gynnar arbetsminnets kapacitet och är väsentligt att kunna för deras framtida motoriska färdigheter. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna anser att det mest gynnsamma för elevernas lärande är en integrering av både analoga och digitala verktyg inom ramen för läs- och skrivundervisningen.

Alla som är en del av samhället blir på något vis påverkade av digitaliseringen och dess effekter. Äldre är en grupp som riskerar att hamna utanför denna utveckling om de saknar de väsentliga kunskaperna som krävs för att ta del av det digitaliserade samhället. Dessa kunskaper samlas ofta under begreppet digital kompetens. Denna studie ämnar att undersöka äldres digitala kompetens och ge en djupare förståelse för hur äldre själva upplever sin digitala kompetens, vilka faktorer som påverkar deras digitala kompetens och hur detta knyter an till digital inkludering och ålderism. De äldres digitala kompetens studeras i förhållande till smarta mobiltelefoner. För att svara på studiens syfte genomfördes intervjuer och en muntlig enkät. Den muntliga enkäten syftade till att få en bättre bild av äldres faktiska digitala kompetens medan intervjuerna gav en djupare insikt i hur äldre själva upplever sin digitala kompetens. Studiens resultat tyder på att många äldre har en nivå av digital kompetens som är tillräcklig för ett vardagligt användande av smarta mobiltelefoner. Äldre verkar ha en relativt god självinsikt om sina styrkor och svagheter när det kommer till digital kompetens och interaktion med smarta mobiler. Ett antal påverkande faktorer för digital kompetens identifierades i studien och det diskuteras hur dessa delvis kan bero på ålderism. Det upplevs som viktigt att påpeka vikten av ett fortsatt arbete för att inkludera äldre i digitaliseringen av samhället och se till att det finns forum där de som behöver kan få hjälp och stöd. / Everyone is in some way affected by today’s digitalization but for some it is more difficult than others. Elderly people tend to have a higher risk of being excluded if they lack the crucial skills to be a part of the digital society. These skills are often referred to with the word “digital competence”. This study aims to explore the digital competence of elderly people and give a deeper understanding for how they see and experience their digital competence, what factors affect it and how this can relate to digital inclusion and ageism. The study is done in the context of smartphones. Interviews and an in-person survey were conducted to help answer the study’s questions. The oral survey aimed to gain a better understanding of elderly people’s actual digital competence while the interviews focused on giving a deeper insight into how elderly people experience their own digital competence. The results of the study show that many elderly people have a level of digital competence that is high enough for an everyday use of smartphones. They also seem to have a good understanding of their strengths and weaknesses related to digital competence and interaction with smartphones. A number of factors for digital competence were identified and discussed in regard to how they might partly be a result of ageism. It feels necessary to note the importance of continued efforts in including elderly in the digitalization and make sure there are places where those in need of help and support can receive it.

Alle Lehrkräfte benötigen für ihre Profession spezifische digitale Kompetenzen, um das Potenzial digitaler Medien zum Lehren und Lernen nutzen zu können und um Schüler:innen zu befähigen, kompetent mit digitalen Medien umzugehen. Es fehlt an wirksamen Fortbildungsangeboten. Diese Dissertation möchte einen Beitrag dazu leisten und geht zwei Forschungsfragen nach: 1) Wie sollte eine fächerübergreifende Fortbildung für Lehrkräfte weiterführender Schulen inhaltlich, methodisch-didaktisch und organisatorisch gestaltet sein, um die professionsspezifische digitale Kompetenz der Teilnehmenden für sie zufriedenstellend zu fördern? 2) Welche Wirkung hat die konzipierte Fortbildung auf die selbsteingeschätzte digitale Kompetenz und das berichtete berufliche Handeln mit digitalen Medien? Die theoretische Grundlage für die Konzeption der Fortbildungsreihe bilden der Europäische DigCompEdu-Rahmen und der aktuelle Forschungsstand zu wirksamen Lehrkräftefortbildungen. Als forschungsmethodische Grundlage wurde der iterative Design-Based Research Ansatz gewählt. Das zu Beginn theoriegeleitet entwickelte Fortbildungskonzept wurde mit Hilfe qualitativer und quantitativer Methoden in drei Zyklen mit insgesamt 13 Fortbildungsgruppen und 247 Teilnehmenden weiterentwickelt und evaluiert. Aus der Studie resultierte ein für die Mehrheit zufriedenstellendes und evidenzbasiertes Konzept einer vierteiligen Fortbildungsreihe mit umfassenden Materialien, welches die selbsteingeschätzte digitale Kompetenz signifikant verbessert und das berichtete berufliche Handeln mit digitalen Medien nachweislich verändert. Ferner konnten die aus der Literatur identifizierten Merkmale zur inhaltlichen, methodisch-didaktischen und organisatorischen Gestaltung wirksamer Lehrkräftefortbildungen für diesen Kontext bestätigt, konkretisiert und ergänzt werden, woraus Gestaltungsempfehlungen für zukünftige Lehrkräftefortbildungen zur Förderung der professionspezifischen digitalen Kompetenz abgeleitet werden konnten. / To harness the potential of digital technologies for teaching and learning in schools, and to enable students to use digital technologies competently, teachers need specific digital competencies for their profession. This thesis aims to address the lack in effective Continuous Professional Development (CPD) courses in digital competences by answering the following research questions: 1) How should an interdisciplinary in-service training course for secondary school teachers be designed in terms of content, methodological-didactic and organisational aspects in order to satisfactorily promote the profession-specific digital competence of the participants? 2) What is the impact of the designed CPD course on the self-assessed digital competence of the participants and in their reported professional use of digital technologies? The European Framework DigCompEdu and the state-of-the-art research on effective CPD for teachers form the theoretical basis for the design of the CPD course. The iterative Design-Based Research approach was chosen as the research methodology. The initial theory-based CPD design was continuously re-designed and evaluated in three cycles with a total of 13 groups and 247 participants using qualitative and quantitative methods. The study provided an evidence-based concept for a four-part CPD course that is acceptable to the majority of respondents and that significantly improves the self-assessed digital competence. Furthermore, the design principles identified in the literature for effective CPD in terms of content, methodology, didactics and organisation could be confirmed, specified and extended for the context of the interdisciplinary promotion of DigCompEdu competences of teachers at secondary schools. Finally, recommendations are derived for the design of future CPD courses to promote the digital competences of the profession.

I den ständigt föränderliga mediebranschen är sociala medier en integrerad del av både det personliga och det professionella livet. Detta skapar en komplex rekryteringsmiljö för arbetssökande, som ständigt måste balansera att vara synliga på arbetsmarknaden samtidigt som de försöker bevara sitt privatliv. Syftet med denna studie är därtill att undersöka hur anställda inom mediebranschen upplever jobbsökningsprocessen inom mediebranschen och granskning av arbetstagare på sociala medier, samt hur arbetstagare reflekterar över potentiella kraven och förväntningar av att vara aktiv och kunnig på sociala medier. Trots att granskning av arbetstagare på sociala medier är ett relativt nytt forskningsområde, har få studier utforskat branschspecifika skillnader. Den här studien ämnar att bidra till detta forskningsområde genom att kolla närmare på mediebranschen, med hjälp av de teoretiska ramverken självmarknadsföring, granskning av arbetssökande på sociala medier och digital kompetens. Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med personer som anställts inom mediebranschen under de fem senaste åren för att ta reda på deras upplevelser och reflektioner. Urvalet baseras på ett målstyrt och kriteriestyrt urval, med ett kompletterande bekvämlighetsurval. Intervjuerna har genomförts på Zoom och baserats på en intervjuguide. En tematisk analys tillämpas för att identifiera mönster och teman i det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att jobbsökningsprocessen inom mediebranschen upplevs som utmanande och konkurrensutsatt, förstärkt av den osäkra ekonomiska situationen. Digitaliseringen av branschen har ökat konkurrensen, särskilt för nyutexaminerade. Trots betydelsen av synlighet på sociala medier väljer många att skydda sin integritet genom privata profiler. Granskningen av arbetstagare på sociala medier ses inte som en integritetskränkning utan som en del av det moderna arbetslivet. Digital kompetens anses viktigt, men de flesta anser att arbetsgivare redan förväntar sig detta. Framtida forskning bör inkludera arbetstagarens perspektiv samt jämföra med de personer som fortfarande söker jobb. / In the ever-changing media industry, social media is an integral part of both personal and professional life. This creates a complex recruitment environment for job seekers, who must constantly balance visibility in the job market while preserving their privacy. The aim of this study is to investigate how employees in the media industry perceive the job application process and scrutiny of employees on social media, as well as how employees reflect on the potential requirements and expectations of being active and knowledgeable on social media. Despite scrutiny of employees on social media being a relatively new research area, few studies have explored industry-specific differences. This study aims to contribute to this research area by focusing on the media industry, utilizing theoretical frameworks such as self-branding, cybervetting, and digital competence. The study is based on qualitative research interviews with individuals employed in the media industry over the past five years to uncover their experiences and reflections. The selection is based on purposive and criterion-based sampling, with supplementary convenience sampling. Interviews were conducted via Zoom and based on an interview guide. A thematic analysis is applied to identify patterns and themes in the empirical material. The results of the study indicate that the job application process in the media industry is perceived as challenging and competitive, exacerbated by the uncertain economic situation. The digitization of the industry has increased competition, especially for recent graduates. Despite the importance of visibility on social media, many choose to protect their privacy through private profiles. Scrutiny of employees on social media is not seen as a violation of privacy but as part of modern work life. Digital competence is considered important, but most believe that employers already expect this. Future research should include the perspective of employees and compare them with individuals still seeking employment.

Digital environmental simulations can be performed with different techniques and the most common technologies are virtual reality, augmented reality and mixed reality. Digital environmental simulations have proven to be effective in practicing surgery, industrial activities and for military exercises. Previous studies have shown that technology habits are a factor that affects whether digital environmental simulations can be used effectively. Thus, the purpose of the study was to investigate how users can be introduced to digital environmental simulations. To achieve the purpose, the following question was needed: How can a digital prototype be designed to introduce users to digital environmental simulations based on user needs? The study was based on design science as a research strategy, which meant that the study was carried out in three phases: development of requirements, development and evaluation of digital prototype. The production of requirements was made through a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The interview questions were developed using a theoretical framework on digital competence. The interviews resulted in a requirement specification containing 15 user stories that were prioritized.Based onthe requirement specification, a digital prototype was developed in thedevelopment environment Unity. The evaluation of the digital prototype wascarried out in two stages, where the first was to evaluate internally and thesecond step was to evaluate externally. The external evaluation was conductedwith respondents who carried out a use test of the digital prototype thatresulted in proposals for further development. But it also resulted in usershaving increased knowledge and ability to see opportunities with digitalenvironmental simulations. The conclusion is that users can be introduced to digitalenvironmental simulations through a digital prototype designed based on userneeds. / Digitala miljösimuleringar kan utföras med olika tekniker och de vanligaste teknikerna är virtual reality, augmented reality och mixed reality. Digitala miljösimuleringar har visat sig vara effektiva för att öva på kirurgi, industrimoment samt för militärövningar. Tidigare studier har visat att teknikvana är en faktor som påverkar om digitala miljösimuleringar kan användas effektivt. Således var syftet med studien att undersöka hur användare kan introduceras till digitala miljösimuleringar. För att uppnå syftet behövdes följande frågeställning besvaras: Hur kan en digital prototyp utformas för att introducera användare till digitala miljösimuleringar baserat på användares behov? Studien har utgått från design science som forskningsstrategi, vilket medförde att studien har utförts i tre faser: framtagning av krav, utveckling och utvärdering av digital prototyp. Framtagning av krav skedde genom en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna togs fram med hjälp av ett teoretiskt ramverk om digital kompetens. Intervjuerna resulterade i en kravspecifikation innehållande 15 användarberättelser som prioriterades.   Utifrån kravspecifikationen utvecklades en digital prototyp i utvecklingsmiljön Unity. Utvärderingen av den digitala prototypen genomfördes i två steg, där det första var att utvärdera internt och det andra steget var att utvärdera externt. Den externa utvärderingen genomfördes med respondenter som utförde ett användningstest av den digitala prototypen som resulterade i förslag till vidareutvecklingMen det resulterade även i att användare fick ökadkunskap och förmåga att se möjligheter med digitala miljösimuleringar.Slutsatsen är att användare kan introduceras till digitala miljösimuleringargenom en digital prototyp som utformats baserat på användares behov.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

This research has as its primary goal find out through the teachers’ point of view how subject and digital competence can be achieved in social science classes in the Swedish upper secondary school. This research raises thereby two separate competences. The first of these is the improved digital competence among students which can be achieved when the teacher with the awareness and practical use of applied technological pedagogical content knowledge works with the students’ learning objectives in mind. The second competence in focus is the subject knowledge that is in the center of the teaching.This research is a qualitative study where two separate groups of teachers from different schools in the Swedish western hemisphere talks about questions regarding work with digital tools in school to improve both digital and subject competences among students. The research includes a variety of subject teachers with the purpose to be able to acknowledge didactic experiences and learn from their experiences and thereby make it possible to apply it to the didactic work in social science and civics.To achieve both digital and subject competence among students it is essential for teachers themselves to achieve well established technological pedagogical content knowledge which is applicable in the daily didactic work. The result of the research claims to show that social science and civics, as well as other subjects and courses, can use digital resources to improve competence among students. Through these didactic strategies in teaching the students’ digital skills can be improved as a side effect of the subject taught by teachers with digital didactic resources. Through this design of teaching both digital and subjective competence can be achieved in the didactic work of teachers. / Denna studie har haft som syfte att undersöka lärares uppfattningar om hur ämnesmässig och digital kompetens kan främjas hos elever i samhällskunskap på gymnasiet. Studien lyfter därmed två separata kompetenser. Den första av dessa är en ökad digital kompetens hos eleven som kan främjas då läraren medvetet med hjälp av tillämpad teknisk allmändidaktisk kompetens arbetar för att främja elevens lärande i ämnet. Den andra kompetensen som ligger i fokus är de ämneskunskaper som ligger till grund för undervisningen.Detta är en kvalitativ studie där två separata grupper av lärare från olika skolor i västra Sverige samtalar kring frågor rörande digitalt arbete i skolan för att främja lärande inom både digital kompetens och ämnesmässiga kunskaper. Studien inkluderar ett flertal ämneskompetenser för att därigenom kunna dra allmändidaktiska lärdomar ur lärarnas olika ämnesdidaktiska erfarenheter som kan vara möjliga att applicera i det samhällskunskapsdidaktiska arbetet.För att främja både ämnesmässig och digital kompetens hos eleverna är det av vikt att läraren tillägnar sig själv en god teknisk allmändidaktisk kompetens som är tillämpbar i det ämnesdidaktiska arbetet. Resultatet visar på att det är möjligt att i samhällskunskapsämnet, liksom inom flertalet andra ämnen, använda sig av digitala resurser för elevers lärande. Därigenom blir det möjligt att elevens digitala kompetens främjas som en sidoeffekt av undervisningen som med hjälp av digitala resurser ämnar främja ämnesmässiga kunskaper. På så vis främjas elevers digitala och ämnesmässiga kunskaper parallellt i det didaktiska arbetet.

The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt).   There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu.   Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”.  The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities.   From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting.   Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs.   The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together.   Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues.   Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking. / Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter.  Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas.   I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.