Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

The fourth industrial revolution brought a change in the scope of skills sets required for today's job market. To be part of today's digital society there is a widely recognized need for developing digital competence which requires new and relevant knowledge, skills and attitudes. The labor market demands a high level of technical professionals who have skillsneeded for the jobs of the digital age. However, many scholars discussed that the problem with shortage of professionals lies deeper in educational structure. The European Commission issued the European Digital Competence Framework where they proposed empowering digital competences among students in schools. Since Croatia did not explicitly introduce empowering digital competence into their curriculum from the year 2018/2019, there was an association that offers workshops to K12 students in order to empower digital competence in primary schools and it is offered as extracurricular activities.      Master thesis aims to investigate the potential of makerspace and digital educational tools for empowering digital competence among students in Croatian primary schools, and whether they fit requirements that are suggested in the European Digital Competence Framework.     Based on a focused ethnographic approach, participants of Croatian Makers workshop were interviewed and observed. Empirical data was analyzed according to Thematic analyses and four themes were emerged and discussed together with suggestions of literature review.     Results of this master’s thesis showed that digital educational tools and maker approach have potential in empowering digital competences through following skills: learning by using maker tools, curiosity and maker mind, problem solving skills, collaboration and communication. However, based on empirical findings, the environment of a maker workshop can be far from reality or practice. Furthermore, digital skills empowered through maker workshops fits the requirements proposed in European Digital Competence Framework except one which fits partially and it is related to protection of personal data and privacy.     Suggestion for future work is to investigate how a maker workshop could empower digital competence but at the same time be the environment as similar as possible to external and market conditions. Second topic is related to protection of personal data and privacy, since it is a very important competence that deals with the digital age. Suggestion is to investigate how maker workshops empower digital competence and at the same time include this important factor as well.

Digital competence is a skill that schools must teach. As society becomes more and more digitized, there are good reasons to argue how big a role digital devices should have in the classroom and how it affects the pupil´s learning in contrast to the traditional analogue teaching. Of interest was how pupils` writing process is influenced by digital tools in the teaching. The method chosen to be used in the work was to investigate what previous research says about the research area. It was reviewed through thematic analysis and compiled. The result shows that the balance between digital and analogue is important, and that the tools should complement each other. A digital competence and motivation are factors that influence the writing process, the research highlights. The material does not only deal with studies at the primary level, due to research gaps, which is needed to ensure the contextual relevance. However, all studies are done in a school environment. For further research there is interest in investigating how digital competence can be developed among students and staff in Swedish schools.

The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like.  Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.

This study aims to contribute to knowledge about to what extent pre-school teacher students feel ready to work with digitalization in pre-schools after completing their teacher education. The participants are Swedish pre-school teacher students from the last two semesters in their teacher education programme, since we searched for students who will soon start to work in pre-schools. The method for this study is a digital semi-structured survey with both open and closed questions. The study is therefore a qualitative study with quantitative elements. The result of this study shows that the students claims that they have a good knowledge about how pre-schools work with digitalization and that they are ready to work with this subject after completing the teacher education programme. This study however shows that the majority of the respondents only have a moderate knowledge about the concept “adequate digital competence” and this knowledge depends on which university they belonged to. This is an interesting finding in this study because of the writing in the Swedish pre-school curriculum that claims that the pre-service teachers will be responsible to give the children opportunities to develop their adequate digital competence. How will the future pre-school teachers succeed in their new role as pre-school teachers if they don’t have the skills and knowledge themselves regarding this subject. / Denna studie syftar till att bidra med kunskap om i vilken utsträckning blivande förskollärare känner sig redo för att arbete med förskolans digitaliseringsarbete efter avklarad förskollärarutbildning. Studiens urval är förskolllärarstudenter som studerar i slutet på sin förskollärarutbildning för att säkerhetsställa att de tagit del av någon form av undervisning om ämnet under sin förskollärarutbildning. Metoden för denna studie är en digital semistrukturerad enkät med både förkodade och öppna frågor. Denna studie är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Resultatet i studien visar att de blivande förskollärarna själva upplever att de har goda kunskaper och kompetenser om förskolans digitaliseringsarbete och att de är redo att arbeta med detta efter avklarad förskollärarutbildning. Något som denna studie dock visar är att majoriteten av respondenterna inte har tillräckligt med kunskaper för vad adekvat digital kompetens handlar om samt att vilken kunskap studenterna fått med sig beror på vilket lärosäte de tillhört. Detta blir en intressant utgångspunkt för denna studie då det står tydligt i förskolans läroplan, Lpfö18 (Skolverket, 2018) att det är förskollärarens ansvar att ge barnen möjlighet att utveckla sina adekvata digitala kompetenser. Hur ska då de blivande förskollärarna lyckas med sitt uppdrag om det själva inte har den kompetens samt kunskap som behövs för deras blivande profession.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter F-3 lärare upplever att de möter när de tillämpar programmering i matematikundervisningen samt vilka kompetenser de anser sig behöva. Enligt tidigare forskning saknar F-3 lärare kunskaper för att lära ut matematik genom att tillämpa programmering i matematikundervisningen. Den metod som vi har använt oss av bygger på semistrukturerade intervjuer med utbildade lärare som arbetar inom F-3. Resultatet indikerar att lärarna får stöd i att utveckla sina digitala kompetenser för att undervisa om programmering så det kopplas till matematik genom att delta i kurser, genom lån av digitala hjälpmedel samt genom kollegialt lärande. Det framgår även att lärarna på olika sätt försöker bidra till att eleverna lär sig matematik när de undervisar om programmering, bland annat genom att använda och upprepa matematiska begrepp, eller genom att ge uppgifter till eleverna som handlar om problemlösning men som liknar problemställningar som återfinns inom programmering. Lärarna lyfter flera utmaningar kopplat till matematikundervisning där programmering ingår, bland annat att tiden inte räcker till samt brister i de läromedel som finns att tillgå. Att få unga elever att förstå kopplingen till matematik beskrivs också som en utmaning. Däremot ser lärarna att matematikens koppling till programmering är en möjlighet att väcka lusten för matematik eftersom barnen tycker programmering är roligt. Studiens slutsatser är att lärarna utvecklar de digitala kompetenser som de behöver för att använda programmering i matematikundervisningen genom stöd från organisationen på olika sätt, att lärarna möter olika utmaningar när eleverna programmerar under matematiklektioner på grund av elevernas ålder eftersom de ser programmering som en lek. Samtidigt kan denna utmaning ses som en möjlighet eftersom så länge eleverna upplever att programmering är lekfullt så leder det till att eleverna blir mer engagerade och intresserade under matematiklektionerna. / The purpose of this study is to investigate the challenges and opportunities F-3 teachers will encounter when applying programming in teaching mathematics and the competencies they need while doing so. According to previous research, F-3 teachers do not possess the necessary skills in teaching mathematics by applying programming in the education process. The methodology used in this study is based on semi-structured interviews with trained teachers who work within F-3. The research results indicated that teachers are able to enhance their competences and skills by participating in educational courses and collegial learning opportunities as well as borrowing digital aids. In addition, teachers have proven to utilize various mathematics skills while teaching programming: using and repeating mathematical concepts, as well as assigning problem-solving tasks, similar to problems observed in programming, are the two approaches used to enrich students’ learning. The teachers raised several challenges associated with mathematics teaching where programming is included: not having sufficient time to explore the concepts, as well as inadequate teaching materials for such subjects. Engaging young students to comprehend the connection between mathematics and programming is also described as a challenge. On the other hand, teachers perceive that the connection between mathematics and programming is an opportunity to cultivate student’s passion in mathematics, since children find programming to be fun and appealing. To conclude, this study demonstrates that teachers are able to acquire digital competences through various forms of support from the school. They need such skills when using programming in their mathematics teaching. Yet, teachers will certainly face different challenges when students attempt programming during mathematics lessons. Due to their young age, some students see programming as a game, and this causes an extra challenge in the teaching process. At the same time, this challenge can be seen as an opportunity because as long as students perceive programming as enjoyable and appealing, it leads to them being more engaged and interested during math lessons.

I och med den pågående digitaliseringen i dagens samhälle som vi även ser i skolans verksamhet är det av stort intresse att undersöka dess påverkan i klassrummet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares användning och uppfattning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Vidare undersöktes även lärares uppfattning av sin digitala kompetens. För att uppfylla studiens syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med lärare från fyra olika skolor verksamma i årskurs f-6. Studiens resultat visade att samtliga lärare hade en positiv inställning till användandet av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Lärarna använde tavlan främst i genomgångar där de hade en uppfattning av att den interaktiva skrivtavlan tydliggjorde, strukturerade samt anpassade undervisningen. Lärarnas huvudsakliga syfte till användningen av interaktiv skrivtavla var att skapa engagemang hos eleverna. En ytterligare slutsats av studiens resultat är att den digitala kompetensen hos lärarna är av stor vikt för att den interaktiva skrivtavlan ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vidare visade studiens resultat att varken generell eller ämnesspecifik utbildning inom den interaktiva skrivtavlan var vanligt förkommande. Lärarna uttryckte däremot önskan om att erhålla utbildning. Avslutningsvis visade studiens resultat att lärarens egenintresse och prioritering av tid var avgörande i användandet av interaktiv skrivtavla. Sammanfattningsvis indikerar detta på att utbildning inom IST både är önskvärt samt nödvändigt för att tavlan ska användas på ett effektivt sätt i matematikundervisningen. / With the ongoing digitization in today's society, which we also see in school operations, it is of great interest to examine its impact in the classroom. The aim of the present study was to investigate teachers' use and perception of interactive whiteboards in mathematics teaching. Furthermore, teachers' perception of their digital competence was also investigated. To fulfill the purpose of the study, eight qualitative interviews were conducted with teachers from four different schools active in grades f-6. The results of the study showed that all teachers had a positive attitude towards the use of interactive whiteboards in mathematics teaching. The teachers used the board mainly in briefings where they had a perception that interactive whiteboards clarified, structured, and adapted the teaching. The teachers' main purpose for using the interactive whiteboard was to create engagement among the students. A further conclusion of the study's results is that the digital competence of the teachers is of great importance for interactive whiteboards to be used as efficiently as possible. Furthermore, the results of the study showed that neither general nor subject-specific training within the interactive whiteboards was common. The teachers, on the other hand, expressed the desire to receive education. In conclusion, the results of the study showed that the teacher's self-interest and prioritization of time were decisive in the use of interactive whiteboards. In summary, this indicates that education within the interactive whiteboard is both desirable and necessary for the it to be used effectively in mathematics teaching.

Regeringen har tagit fram en digitaliseringsstrategi med syfte att utveckla den digitala undervisningen i förskolan och reducera den rådande digitala klyftan i samhället. Det framgår att förskolan är en viktig utgångspunkt för barns adekvata digitala kompetens. Digitalisering har i och med den reviderade läroplanen för förskolan fått en mer framträdande roll i undervisningen. Eftersom digitaliseringen i förskolan är ett relativt nytt arbetsområde har det uppmärksammats att det finns bristande kunskaper hos förskollärarna om hur den digitala undervisningen ska genomföras. I och med att förskollärarna har huvudansvaret för den undervisningen som bedrivs är det viktigt att de håller sina kunskaper och metoder uppdaterade. För att barn ska kunna möta de behov som finns i samhället måste förskolan skapa förutsättningar för dem att utveckla nya kompetenser. Barnen växer upp i en digitaliserad värld och behöver därmed få förutsättningar att utveckla specifika förmågor för att kunna möta 2000- talets utmaningar. Förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av den digitala undervisningen är därmed av stor relevans. Studien har som syfte att beskriva och diskutera hur förskolläraren i sin undervisning konstruerar adekvat digital kompetens i arbetet med barnen och hur den uppfattas av barnen. I studien användes en kvalitativ metod med sex stycken semistrukturerade intervjuer varav tre förskollärare och tre förskolebarn från tre olika kommuner. Barnens del i studien är att påvisa validiteten i förskollärarnas svar samt vilka digitala kompetenser barnen fått förutsättningar att utveckla. Det har varit framträdande i studiens resultat att förskollärares erfarenheter samt syn på barn och digital teknik har varit aspekter som påverkat deras konstruktioner. I och med att det inte framgår i läroplanen hur arbetet med digitaliseringen specifikt ska bedrivas framkommer förskollärares varierade kunskaper och erfarenheter vara påverkansfaktorer. Men hur kan förskolan skapa en likvärdig utbildning när förskollärarnas konstruktioner av den digitala undervisningen skiljs åt? I diskussionsdelen ställs därmed förskollärarnas förutsättningar samt inställning till att bedriva den digitala undervisningen i relation till barns utveckling av en adekvat digital kompetens. / The government has developed a digitalisation strategy with the aim of developing digital teaching in preschools and reducing the prevailing digital divide in society. They show that preschool is an important starting point for children's adequate digital competence. Digitization has thus, with the revised curriculum for preschool Lpfö 18, been given a more prominent role in teaching. As digitalisation in preschool is a relatively new area of work, it has been noted that there is a lack of knowledge among preschool teachers about how digital teaching should be implemented. As preschool teachers have the main responsibility for the teaching that is conducted, it is important that they keep their knowledge and methods up to date. In order for children to be able to meet the needs that exist in society, the preschool must create conditions for them to develop new skills. Children grow up in a digitalized world and thus need the conditions to develop specific abilities to be able to meet the challenges of the 21st century. The preschool teachers' experiences and constructions of digital teaching are thus of great relevance. The purpose of the study is to describe and discuss how the preschool teacher’s construct adequate digital competence in the work with the children and how it is perceived by the children. The study used a qualitative method with six semi-structured interviews, of which three were preschool teachers and three were preschool children from three different communities. The children's part of the study is to investigate the validity of the preschool teachers' answers and what digital skills the children have been given the conditions to develop. It has been prominent in the results of the study that preschool teachers' experiences and views on children and digital technology have been aspects that have influenced their constructions. As it does not appear in the curriculum how the work with digitalisation is to be conducted specifically, the preschool teachers' varied knowledge and experiences appear to be influencing factors. But how can the preschool create an equivalent education when the preschool teachers' constructions of the digital teaching are separated? The discussion section thus sets out the preschool teachers' prerequisites and attitude towards conducting digital teaching in relation to children's development of adequate digital competence.

Bakgrund: Digitaliseringen i samhället har pågått under lång tid och tempot på utvecklingen är påtaglig. Skolan står mitt i centrum av denna digitala våg av utveckling och alla yrkesverksamma i skolan påverkas dagligen i det de gör av digitaliseringen. År 2017 reviderades läroplanen och lärares uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens förstärktes. Sveriges nationella digitaliseringsstrategi har lagt en grund för att Sverige ska bli världsledande inom digitalisering. Även lärarutbildningen har anpassats till de nya nationella riktlinjerna och har idag en större digital grund i utbildningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar alla yrkesverksammas självförtroende till deras digitala arbete och upplevda kompetens. Dessutom vill vi också undersöka vilka faktorer som påverkar deras sätt att arbeta med digitala verktyg inom fritidshemmet. Med stöd av syftet har vi formulerat två frågeställningar: Vad karaktäriserar yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit till digitala verktyg? Hur påverkar andra faktorer yrkesverksammas sätt att arbeta med digitala verktyg? Metod: Vi använde oss av en digital webbenkät som vi skapade med hjälp av Google forms där vi hade 160 respondenter som svarade. Sammanställningen av data och analys samt gruppindelning av alla respondenter har gjorts i Excel. I diskussionen resonerar vi kring vårt resultat återkopplat till tidigare forskning, styrdokument och rapporter.  Resultat: Resultatet pekar på ett antal olika karaktärsdrag hos yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit kopplat till digitala verktyg. Ålder, personligt intresse, digital kompetens, vidareutbildning samt motivation till vidare lärande är meriter och egenskaper som återfinns hos respondenter med hög självtillit till digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarutbildning och framförallt modern lärarutbildning leder till mer lärarledd digital undervisning samt mer frekvent utvärdering av digitala undervisningsmoment.