The essay is about what information that reached the Swedish people through Swedish newspapers linked to three specific events during Second World War. The newspapers that is being reviewed are Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The essay focuses on a broad historically background of antisemitism to get a better understanding. The essay also describes the chosen specific events in detail so the reader knows what the events is about. The events follows a chronological order, which starts with the night of broken glass. The other two events the essay focuses on are war outbreaks and Hitler’s suicide. The main reason with the essay was to review the information that was published in the newspapers the days before and after the events. The essay also focuses on a comparison between the two newspapers and the conclusion is that both newspapers reported similar information and that there were no political difference between what information they published.

I studien undersöks och analyseras hur lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem respondenter, samtliga praktiserande lärare i skolor med ett mångkulturellt elevunderlag. Studien tar teoretiskt sett avstamp i ett postkolonialt och poststrukturalistiskt forskningsfält där språket anses betydande för människans sätt att skapa och reproducera kulturella identiteter och hierarkier. Bärande är det sätt som språket struktureras kring binära oppositioner, exempelvis man/kvinna, sant/falskt eller som i studiens fall, ett ”vi” och ”de Andra” (Eriksson, Baaz & Thörn 1999, s. 17-18; Von Brömssen 2003, s. 29). Huvudsakliga teorier som använts för att analysera det sätt som lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning är Halls representationsteori, vilken kortfattat går ut på att människan konstruerar och förmedlar mening genom sitt språk (Hall 2013, s. 11), samt Kumashiros modell för analys av antiförtryckande undervisningspraktiker, vilken består av fyra undervisningsmodeller. I resultatdelen presenteras respondenternas uppfattningar av begreppen ”kultur” och ”kulturell mångfald”, och lärarnas erfarenheter av en kulturell mångfald i skolan. Lärarna ser både fördelar och utmaningar med kulturell mångfald i skolan, nämnda utmaningar är framförallt kommunikationsrelaterade. Lärarna problematiserar hur det som representant för en svensk kulturellt homogen lärarkår är utmanande att undervisa om och för en kulturell mångfald. Slutligen presenteras de undervisningsstrategier som lärarna givit uttryck för att använda för att ge elever en ökad förståelse för den kulturella mångfalden. Slutsatser: En avsaknad av ett gemensamt språk kan inte som ensam variabel tillåtas sammanfatta skolans mångkulturella utmaningar. En eventuellt kulturellt homogen lärarkår och en vad det verkar rådande diskursiv åtskillnad i samhället mellan ett kulturellt ”vi och de Andra” bör även problematiseras. Lärare bör i relation till resultaten förhålla sig kritisk mot stereotypa föreställningar om den egna och ”de Andras” kulturella bakgrund (Coelho 1998, s, 198). Jag konstaterar vikten av att lärarutbildningar och obligatorisk fortbildning säkerställer att hela den svenska lärarkåren ska besitta erfarenhet av ett normkritiskt didaktiskt förhållningsätt.

Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att de organisationer som är certifierade enligt standarden ska ha tillgång till och förstå de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom måste organisationen säkerställa att lagkraven efterlevs. Standarden säger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns åtskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror på om det är ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mångsidig verksamhet. Vissa verksamheter inom koncernen, framförallt några av dotterbolagen, hanterar lagar och andra krav mindre effektivt än övriga verksamheter. Emellertid ingår dessa verksamheter i en koncern som ska visa sig som en enhet utåt. Det övergripande syftet har därför varit att undersöka vilka möjligheter respektive svårigheter det finns för en koncern med dotterbolag att ha ett gemensamt och mer för organisationen tillämpat lagverktyg samt sätt att hantera lagar och andra krav. Studien är genomförd på uppdrag av Tekniska Verken i Linköping AB (publ). Därmed har undersökningen avgränsats genom valet att använda Tekniska Verken koncernen som fallstudie. Övriga metoder som använts är dokumentgranskning, informella intervjuer, fokusgrupper, Benchmarking och kvalitativa intervjuer. Slutsatser som kan dras utifrån uppsatsen är att Tekniska Verken koncernen har stora möjligheter att erhålla en gemensam laghantering. Fördelarna överväger då ett mer samlat grepp kan frambringa mer samarbete och stöd för verksamheter med mindre förutsättningar för en effektiv laghantering samt skapa trygghet i laghanteringen för chefer med delegerat miljöansvar. En gemensam laghantering betyder dock inte att allt ska hanteras centralt. Därför bör det göras en avvägning. På central nivå bör någon roll eller funktion hålla i frågan så att beslut som tas av ledningen förmedlas till alla berörda personer och dessutom bör stödfunktioner även finnas på central nivå för att vara till för alla då behovet av stöd och stödfunktioner är stort. Vissa delar av laghanteringen såsom identifiering och implementering samt utvärdering av lagefterlevnad ska dock fortsätta att vara decentraliserade då det är viktigt att hanteringen är anpassbar och tillåtande då verksamheterna är så skilda. För att underlätta arbetet för verksamheterna att påvisa att berörda lagkrav är identifierade och implementerade samt efterlevda bör lagverktyg användas. Om alla nya funktioner och roller ska fungera effektivt krävs dock att det finns tydliga ramar för informations- och kommunikationskanaler.

Sammandrag  Syftet med denna studie är att ta reda på vilken input av partikelverb andraspråksinlärare får i undervisning och i läroböcker eftersom forskning visar att input har en bety-dande roll vid inlärning av ett andraspråk. Studien undersöker hur lärare arbetar med partikelverb och om det finns någon skillnad i frekvensen av partikelverb i läroböcker i svenska som andraspråk jämfört med i läroböcker i svenska. Som metod för studien valdes en kombination av kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys. Tre verksamma lärare intervjuades och en komparativ frekvensanalys av partikelverben i läromedlen Svenska 1 helt enkelt samt Svenska som andraspråk 1 genomfördes.  Resultatet av lärarintervjuerna visar att samtliga lärare undervisar om partikelverb men på olika sätt och i olika hög grad. De är eniga om att betoningen är en viktig förut-sättning för att förstå hur partikelverb är uppbyggda. För att förtydliga var betoningen ska ligga arbetar lärarna med kroppsspråk i form av exempelvis en handklapp samt med skriftlig markering i form av en prick under partikeln. Eleverna får möjlighet att möta partikelverb i olika former, bland annat genom att lyssna och läsa. Skrivövningar i par-tikelverb förekommer däremot sällan. Vad gäller läroböcker i detta avseende anser lä-rarna att de oftast är otillräckliga. Därför letar de själva fram material att använda i sin undervisning om partikelverb. Resultatet av läromedelsanalysen visar att partikelverb förekommer lika ofta i båda läromedlen. Således ger läromedlet i svenska som andra-språk samma input av partikelverb som motsvarande läromedel i svenska.

The aim of this study is to describe the role English has in Sweden, as a second or foreign language. A lot of research shows that English in Sweden has become more of a second language than a foreign language because the amount of English in Sweden has increased in society. To investigate this, the following questions are addressed: ● By what methods is English taught in middle school? ● How does English's position in society affect English teaching in middle school? ● How do teachers experience English, as a second or foreign language? The study is based on interviews, observations and statistics. I will throe two interviews aim to get closer to the purpose of the study by asking for teachers' opinions and arguments about English in Sweden. By observing the teachers' classes I aim to analyze the methods that observations shows and draw a line between wither the methods are indicative of teaching English as a foreign or second language. Also by questionnary survey I aim to find out where and how pupils meet English outside the classroom. My study describes throe interviews with teachers that English in Sweden is more of a second language then a foreign language. The questionnary survey also shows that children are exposed to English outside the classroom, in form of media. The observations shows that regular English classroom mostly is based on the grammar- translation approach while the un regular classroom ”treklassystem” shows a development by being based on the communicative approach and direct approach.

Syftet med min uppsats är att studera attityder till svenska språket i Finland. Jag har intervjuat sju finskspråkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna är primärt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som påverkar de intervjuades attityder och även försöka förstå varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har även velat se hur ålder vid studiestarten i svenska påverkarattityderna. Därför har jag valt att intervjua både dem som har börjat studera svenska i lågstadiet och dem som börjat sina studier i högstadiet. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar de intervjuades attityder. En faktor är kontakter med de svenskspråkiga och den vardagliga närvaron (eller frånvaron) av svenska språket. Undervisningens kvalitet och hurdan lärare man har i svenskämnet påverkar också. Även omgivningens attityder kan ha en viss påverkan. Bland mina informanter framstår den instrumentella funktionen som mest central i formandet av attityderna: informanterna läser svenska för att de tror sig ha nytta av det nu och i framtiden. Även den affektiva funktionen påverkar i vissa fall informanterna: en positiv attityd till svenska språket samt en stor vilja och motivation att lära sig det uttrycker en lust att känna tillhörighet till den andra gruppen (svenskspråkiga) utöver den egna (finskspråkiga). Flera informanter har åsikter om ålder vid studiestart i svenska och hur det kan påverka attityderna. Alla mina informanter har en positiv eller mer neutral attityd till svenska språket i sig och även de svenskspråkiga. Gällande åsikter om den obligatoriska undervisningen i svenska i Finland är åsikterna delade.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning. Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.

No description available.

Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.   Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.   Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

This paper analyses the Fogelstad Citizen School for Women in relation to first andsecond-wave feminism in Sweden. The school was established not long after women in Sweden were given the right to vote in 1921, with the purpose of educating women in civic education, in order for them to be able to make use of their newly gained rights.The school and its founders had thus a close connection to the ideas of Swedish first-wave feminism. On the other hand, the school shut down in 1954, about a decade before second-wave feminism is considered to have started in Sweden in the late 1960’/70’s. Hence, the school was active between two so-called “waves”. By analysing specific ideas on women expressed through course notes from the school’s later years, 1939–1945, this paper explores ideas about women that women’s specific qualities were emphasised in order to argue for women’s increased participation in society, while contextualising with other contemporary tendencies and events in Swedish society. A closer examination shows that specifically the school’s founders and its teacher in citizenship, Ebba Holgersson, were promoting gender essentialism, emphasising women’s nurturing characteristics and using it as an argument for women to participate more in societal and political matters. The results further imply that while this period cannot be attributed a specific feminist “wave” with regards to how a social movement’s wave it was defined, it was nonetheless a period where feminist ideas flourished and thus worked as bridge between first and second-wave feminism.