No description available.

Den invandring som Sverige har upplevt de senaste decennierna har resulterat till mångkulturella klassrum, vilket gör att klasslärare undervisar andraspråkselever. Lärare behöver bred yrkeskompetens för att möta andraspråkselevers skilda kulturella och språkliga bakgrunder. Det förekommer generellt att andraspråkselever inte uppnår kunskapskraven i skolan, till skillnad från elever med svenska som sitt modersmål. Syftet med studien att undersöka hur lågstadielärare arbetar för att andraspråkselever ska uppnå skolans kunskapskrav. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt, där metoden semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för empirin. Studien har ett lärarperspektiv, där fem utbildade lärare i de tidigare skolåren har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att främja elevers andraspråksinlärning. Av resultatet framgår det att skilda faktorer främjar respektive hämmar elevers andraspråksinlärning. Angelägna faktorer är bland annat skolverksamhetens organisation och lärares kompetens.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka olika diskurser inom mediedebatten om undervisning av nyanlända som konstrueras, samt vilka olika identiteter av den nyanlände eleven som framträder.Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och metoden är utformad utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys. Det är den första dimensionen i hans metod – textanalysen, som används i studien. Det empiriska materialet består av 34 debattartiklar och ledare i fyra svenska dags- och kvällstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet samt Aftonbladet, publicerade under åren 2014 till 2016.Analysen utförs i tre steg. Det första steget syftar till att undersöka vilka problem och förslag på lösningar som etableras. I det andra steget undersöks vilka diskurser som kan identifieras och i det tredje hur identiteten av den nyanlända eleven konstrueras i mediedebatten.Resultatet visar att det finns tydliga sätt att betrakta den nyanlända. De identifierade diskurserna är en problemdiskurs, en mångfaldsdiskurs och en trygghetsdiskurs där problemdiskursen är den dominerande. Inom både problemdiskursen och trygghetsdiskursen framträder en objektifiering av den nyanlända eleven och ett ”vi och dom-perspektiv”. Inom mångfaldsdiskursen framställs de nyanlända, som individer och inte som en homogen grupp, och inom den diskursen lyfts även positiva effekter av en mångkulturell skola fram. I det empiriska materialet, oftare än inom forskningen, förespråkas undervisning i förberedelseklass framför undervisning i ordinarie klass. Huruvida modersmålet bör ses som en resurs eller som ett hinder i undervisningen debatteras också, och inom mediedebatten kan man se motsatta ståndpunkter som båda refererar till forskning inom området.

I dagens samhälle ökar antalet nyanlända elever i grundskolan på grund av det oroliga världsläget. Skolan kan ses som en plattform, där andraspråkselever kan lägga en grund för sin språkutveckling, vilket ställer stora krav på skolans språkundervisning. Det sker en ständig utveckling i användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT), eftersom digitala verktyg får en allt större roll i dagens digitala samhälle. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga tidigare forskning kring lärares användning av IKT i andraspråksundervisning. Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört systematiska sökningar, för att söka efter relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen har sedan analyserats och kritiskt granskats för att sammanställas till ett resultat. Studiens resultat visar att det finns positiva, men även några negativa konsekvenser med användandet av IKT, för att gynna andraspråkselevers språkutveckling. Resultatet visar även att integrering av IKT i undervisningen ställer stora krav på läraren, samt att lärares inställningar har en betydande roll för användningen av digitala verktyg. En balanserad användning av IKT i undervisningen är därför betydelsefullt för en framgångsrik språkutvecklande undervisning. Litteraturstudiens resultat visar på ett begränsat utbud av tidigare forskning kring negativa konsekvenser i användningen av digitala verktyg, hos andraspråkselever och deras språkutveckling. Vidare forskning som berör området bör därför komplettera den forskning som idag finns tillgänglig.

Studien syftar till att kartlägga ämneslärares arbetssätt, kunskaper och attityder till elever som lider av Foreign Language Speaking Anxiety, även kallat FLSA. I bakgrunden redogörs för begreppets innebörd, dess uppkomst hos elever och vilken påverkan det har på engelskundervisningen i skolan. Vidare redogörs sambanden mellan undervisningen och språkets roll i det svenska samhället för att ge läsaren en förståelse för de utmaningar som både ämnesläraren och FLSA-elever står inför. Data för studien har samlats in genom kvantitativa elevenkäter samt kvalitativa lärarintervjuer och klassrumsobservationer. Grundad Teori (GT) är den metodansats som använts eftersom denna fokuserar på att nå resultat utifrån empiriska data framför specifika teorier. Resultatet visar att ämneslärare identifierar samma upphovsorsaker till FLSA som forskningen men att dessa inte konsekvent tas i beaktning i undervisningen.

In this essay, the focus is on the grammatical development of four Swedish as a second language learners and how the former can be explained by using Manfred Pienemanns processability theory. In the study, three questions are posed. Firstly, on what levels of the processability theory are the participants processing morphology and syntactical structures? Secondly, how automated are the processing of morphology and syntactical structures? Lastly, how can processability theory be used to outline the grammatical development in relation to the participants’ formal education in Swedish and how long time they have been exposed to the second language? The empiric material is based upon two sets of semi-structured interviews with the participants in pairs. Furthermore, as I am reusing the material collected in a previous study, the participants have given their written consent for me to do so. The results of the study indicate that Pienemann’s theory can be used to outline the grammatical development of the four participants. The emergence criterion can be used to measure whether the participants has acquired a level of grammatical processing, in regard to PT. In three cases of four, the criteria of 50 and 80 percent in correctness is used to analyse the extent of the participants’ grammatical development.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Åtta SFI-elever har intervjuats. Studiens resultat visar att modersmål är en viktig resurs som stärker och underlättar andraspråksinlärning. Dessutom är det ett viktigt hjälpmedel för att lära sig svenska. Det framkommer också att modersmål stärker identitet och kan nyttjas till ett effektivt elevsamarbete. Faktorer som outvecklat modersmål, språkliga avvikelser med svenska samt felaktig och överdriven användning av modersmål kan försvåra andraspråksinlärningen.

Sammanfattning: Valet av språk i engelskundervisningen varierar mellan lärare. Vissa menar att målspråket bör användas i alla klassrumssituationer medan vissa lärare anser att både förstaspråket och målspråket behövs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilka situationer och i vilken utsträckning lärare använder svenska respektive engelska i engelskundervisningen i årskurs 4 och 5 samt hur de motiverar sitt val av språk. Detta undersöktes genom att observera olika klassrumssituationer och intervjua engelsklärare. Resultatet visade att fler lärare valde svenska framför engelska vid de flesta klassrumssituationerna. Lärarna förklarade i intervjuerna att valet av språk beror på elevers olika kunskapsnivåer, deras reaktioner när lärarna använder målspråket, språklig exponering och vilken klassrumssituation det är. Resultatet av klassrumssituationerna och lärarnas motiveringar stämde till viss del överens med tidigare forskning och teorierna Input hypothesis samt Ellis sjätte princip, men det fanns även några situationer och motiveringar som skiljde sig.

Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.