Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur några lärare, speciallärare och specialpedagoger beskriver att flerspråkighetsfaktorn påverkar identifiering av läs- och skrivsvårigheter, och vilken kunskap som de anser behövs för att kunna göra bedömningar med god tillförlitlighet. För att undersöka detta har åtta lärare, speciallärare och specialpedagoger på sammanlagt sex olika grundskolor i två olika kommuner intervjuats i enskilda och semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ram utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv på lärande samt Antonovskys salutogena perspektiv. Sammanfattningsvis efterfrågar deltagarna, och framför allt lärarna, mer kunskap om generella och specifika läs- och skrivsvårigheter för att kunna stötta elever i svårigheter på rätt sätt. Flera av deltagarna tycker att det är en stor utmaning att ge de flerspråkiga eleverna rätt stöttning, och framför allt är det en stor utmaning att identifiera det som är brister i språket och det som skulle kunna vara läs- och skrivsvårigheter. De menar att man behöver ha god utbildning i både svenska som andraspråk och specialpedagogik för att göra rätt bedömningar och följaktligen sätta in rätt insatser. Vidare uttrycker deltagarna även en önskan om ett utökat samarbete mellan professionerna lärare, speciallärare, specialpedagoger och modersmålslärare när det gäller dessa elever. Min slutsats är att lärare, speciallärare och specialpedagoger har stor kunskap om och ett salutogent förhållningssätt till flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter, men att det är ett komplext område som kräver tvärprofessionell specialistkompetens. Att disciplinerna lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar tillsammans är en förutsättning för att vi ska kunna möta elevernas behov. Därutöver behöver samarbetet med modersmålslärarna utökas för att ge en mera rättvis och heltäckande bild av de flerspråkiga elevernas svårigheter och förmågor.

Flerspråkighet och svenska som andraspråk är två aktuella samtalsämnen i dagens samhälle. De flesta lärare som arbetar i skolan har idag flerspråkiga elever representerade i sina klassrum. Vi anser det därför intressant att undersöka vilka föreställningar som finns bland lärare om motivation hos flerspråkiga elever i andraspråksinlärning. I denna studie belyses vilken/vilka diskurser som är dominerande i lärares samtal om flerspråkiga elevers motivation i andraspråksinlärning och vilka konsekvenser sådana diskurser kan generera för dessa elevers andraspråksutveckling. Diskursanalys används både som teori och metod för att synliggöra underliggande diskurser i lärarnas samtal. Enskilda intervjuer och en fokusgrupp har genomförts med fem klasslärare som arbetar i årskurs 1-3. Transkriberade samtal har kodats och ett digitalt verktyg har sedan använts för att kartlägga mönster och underliggande diskurser. Utifrån den diskursanalys som genomförts i denna studie har det kunnat synliggöras en huvuddiskurs. I samtal med lärare om motivation hos flerspråkiga elever är det de nyanlända eleverna som ges störst fokus. Flerspråkiga elever representerar stor språklig komplexitet och olika språkbakgrunder. Den rådande diskursen skulle därför kunna bidra till konsekvenser för de elever utanför diskursen såsom brister i motivation och i språkutveckling. En genomgående positiv attityd till flerspråkighet finns också i lärornas utsagor. Ett sådant förhållningssätt kan vara en stor fördel för flerspråkiga elever i sin möjlighet att investera i sin andraspråksutveckling.

Svenska som andraspråk har funnits som eget ämne sedan 1995. Ämnet är jämställt med parallellämnet svenska och ger samma behörighet till gymnasium respektive högskola. Elever i grundskolan kan hänvisas till ämnet efter behovsbedömning medan ämnet är frivilligt på gymnasieskolan. Meningarna går isär ifråga om svenska som andraspråk bör läsas integrerat med svenska eller inte. Den här undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med några elever som läser svenska som andraspråk integrerat, men som också har några lektioner varje vecka med bara andra elever som läser svenska som andraspråk. Två lärare, som undervisar både integrerat och separat är också intervjuade. Jag ville ta reda på vilka uppfattningar de hade av att undervisas/undervisa i svenska som andraspråk både integrerat och separat. Resultatet visade att även om det finns stora utmaningar, både för elever och lärare, att undervisas/undervisa i integrerad grupp, så var det ändå vad de föredrog. / <p>Svenska som andraspråk</p>

Det som skiljer kursplanen för engelska från övriga kärnämnen är en avsaknad av kunskapskrav för årskurs 3. Kunskapskraven för engelskämnet återfinns inte förrän i årskurs 6. Vi har uppmärksammat att barn i allt lägre åldrar visar på en förståelse för det engelska språket och denna studie syftar till att bidra med fördjupad kunskap kring elevers ordförståelse i engelskämnet. Vår ambition är inte att finna det generella utan synliggöra några slumpmässigt utvalda elevers individuella ordförståelse. För att besvara studiens syfte har en lärandeaktivitet genomförts där observationer och semistrukturerade intervjuer synliggjort elevernas kunskaper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Piagets kognitiva teori med inslag av Glasersfelds radikala konstruktivism. Insamlade data analyseras utifrån samma teoretiska perspektiv och resultatet bidrar med fördjupad kunskap om att förskoleklasselever besitter ordkunskaper i engelska om vanligt förekommande djur, frukter och färger. Dessa är områden som är välbekanta för eleverna och beskrivs i läroplanen där de ingår i det centrala innehållet för åk 1-3 (Skolverket, 2018c).

The purpose of this master’s thesis is to examine what needs and expectations the patrons have on the local public library services for adult students. With increased knowledge of these matters the library will be able to support and improve the service for users. The focus is on adult students with immigrant background who study Swedish as second language in a municipal adult education school. The main questions are: How do adult students use the library at present? What do they consider to be most important when using the public library for their studies? How do these expectations correspond to their experience of the library services? Two focusgroups and one in-depth interview were carried out. Bo Edvardsson’s service quality model where four cooperating criteria decide the customers’ total experience of services is used. The model is based on theories in the Service Management research field. The results of the study show that the respondents most of all want staff to be available at all times. They also want staff to be patient, keen on listening, and to take the time to listen for the patrons’ true need and help them find the right media that suit the patrons’ interest and language level. But more urgent for the libraries to develop is assistance to school assignments and language studies, according to the result of the study. The study also shows that formal and informal learning often coexists at this level of studies. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de diskurser som manifesteras inom mediedebatten om Sfi 2018, samt synliggöra de underliggande budskapen inom dessa diskurser och förankra dem i rådande språkideologier. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka diskurser kring Sfi kan identifieras i mediedebatten 2018? Vad sägs om andraspråksinlärning och andraspråksinläraren inom dessa diskurser? Vilka språkideologier framträder i debatten? Med teorier om språkideologi som bas och kritisk diskursanalys (CDA) som metod fokuserar studien på hur verkligheter konstrueras genom olika yttranden om Sfi. 17 tidningsartiklar från svensk media 2018 har analyserats. Resultaten visar att det finns fem framträdande diskurser i den mediala debatten om Sfi: bristdiskursen, driftformsdiskursen, strukturdiskursen, flerspråkighetsdiskursen och komplexitetsdiskursen. Trots de olika egenskaper varje diskurs besitter i sitt sätt att framställa och konstruera utbildningsformen Sfi, delar de alla, förutom komplexitetsdiskursen, en liknande syn på andraspråksinlärning och andraspråksinläraren. Andraspråksinlärning beskrivs allt som oftast i termer av effektivitet med arbete som slutgiltigt mål och andraspråksinläraren framställs främst som passiv och maktlös.  Resultaten visar vidare på hur att yttranden om Sfi inom samtliga diskurser bottnar i en enspråkig norm och i en språkideologisk idé om svenska språkets högre status. Trots ett på senare tid pluralistiskt skifte och en officiell betoning av språklig mångfald framträder i debatten om Sfi en puristisk språkideologi.

<p>Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte. Med utgångspunkt i det egna skapandet och i interaktion med andra, estetiskt såväl som verbalt, får barnen intryck och lust kan skapas till uttryck och kommunikation på andraspråket.</p>

<p>I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.</p>