Den grundutbildade sjuksköterskan kommer att stöta på barn i sitt yrke både som patienter och anhöriga. Nästan varje dag insjuknar ett barn i cancer i Sverige. Dessa barn har ofta syskon som blir anhöriga. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår de anhörigas situation och mående, det ligger därför i sjuksköterskans intresse att uppmärksamma syskon och deras välbefinnande. Det cancersjuka barnet hamnar i fokus, vilket gör att det friska barnets behov riskerar att bli otillfredsställda. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Detta för att sjuksköterskan ska kunna bemöta syskonen och tillgodose deras behov. Metoden som används i uppsatsen är en litteraturöversikt för att kunna skapa en överblick av tillgänglig forskning inom området. Totalt användes tio artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod som granskades, analyserades och slutligen sammanställdes till ett nytt resultat. Resultatet består av fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna som identifierades är: emotionell belastning, ensamhetens olika uttryck, den nya vardagen samt syskons behov under sjukdomsförloppet. I diskussionen resoneras de olika sätt som sjuksköterskan kan stötta och bemöta de friska syskonen på. Sjuksköterskan kan agera stödperson genom att bygga en tillitsfull relation för att minska lidandet i dess olika former.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och är en av våra största folksjukdomar. Det är en degenerativ sjukdom som är svårbehandlad. Alzheimers sjuka är i behov av vård och assistans. Anhöriga försöker anpassa sig efter de nya omständigheterna och utmaningar som Alzheimers sjukdom medför.Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med Alzheimers sjukdom.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design utfördes. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo.Resultat: Anhöriga som var vårdgivare till en anhörig med Alzheimers sjukdom upplevde många påfrestningar. Det är ett stressigt arbete och att bli vårdgivare har förändrat deras liv. Diagnosen skapade även konflikter i relationer eftersom de behövde samarbeta. Vilket kön vårdgivaren har och vilken relation som personer har till vårdtagaren spelar roll i vårdprocessen.Slutsats: Anhöriga erfarenhet att vårda närstående med Alzheimers sjukdom påverkar deras liv mestadels negativt. Det är en svår utmaning för de anhöriga att ta på sig rollen som vårdgivare. Alzheimers sjukdom ökar i världen och det är viktigt att sjuksköterskor och andra professioner inom hälso-och sjukvård kan stödja de anhöriga som är vårdgivare och få en inblick i vad de går igenom.

Vid palliativ hemsjukvård finns många omständigheter som påverkar patientens mående. Att vara anhörig till en patient med palliativ hemsjukvård kan få stora konsekvenser, psykiskt såväl som fysiskt och påverkar därigenom det egna måendet. De anhöriga är således ofta i behov av stöd. Genom att utgå från patientperspektivet inkluderas även den anhörige i sjuksköterskans ansvar där stöd är en naturlig del i vårdandet. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla sina åtaganden där både anhörigvård och stöd är inkluderat. Det kan innebära komplexa situationer där sjuksköterskan behöver se både patientens och den anhöriges behov. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd vid palliativ hemsjukvård av en familjemedlem. Som metod har en litteraturöversikt genomförts, den utgår från tolv kvalitativa artiklar publicerade efter 2018. Ett resultat bestående av två huvudteman och sex underteman framträdde. Anhörigas begränsningar i vardagen utgjorde huvudtema ett och visade att många anhöriga upplevde en känsla av isolering, ekonomisk stress och psykiskt lidande. Anhörigas mående påverkades av patienten och vice versa. Huvudtema två bestod av den anhöriges omgivning där sjuksköterska, familj trostillhörighet och det övriga samhället utgjorde en källa till såväl lidande som stöd. Som slutsats utifrån resultatet kunde ses att många anhöriga upplevde att stöd i samband med palliativ hemsjukvård kunde få såväl positiva som negativa konsekvenser. Sjuksköterskans spelar en central roll i att tillhandahålla olika former av stöd.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

No description available.

Bakgrund: I Sverige insjuknar 20000–25000 människor i någon form av demenssjukdom varje år och ungefär lika många där. 150 000 personer lever idag med demenssjukdom i Sverige och av de bor cirka 60% i egen bostad. Demens är en sjukdom som inte drabbar den som är sjuk, utan de anhöriga i personens närhet också drabbas. Därför kallas det ibland de anhörigas sjukdom. Syftet: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva nära en person med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts med hjälp av nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Resultat: Anhörigas erfarenheter delades i tre teman. Anhöriga beskriver hur de har valt att acceptera sin situation för att underlätta vården av sin anhörighet. Anhöriga tar också upp hur bristen på stöd och hjälp i samhället bidrar till att vårdbördan för anhörigvårdaren till slut blir så stor att en placering på ett boende är en sista utväg. Slutsats: Rätt stöd och hjälp till anhöriga från början är av stor betydelse för hur länge de ska orka försätta med vården av sin anhörighet i det egna hemmet. De anhöriga sparar stora summor pengar åt samhället varje år samtidigt som de minskar sina anhörigas lidande.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Lindquist, P & Samanci, S. Att vara föräldrar till en person med epilepsi - en systematisk litteraturstudie om föräldrars upplevelser av sjukdomen epilepsi. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.Epilepsi kan leda till olika typer av anfall. De är skrämmande för patienten men även för anhöriga då patienten kan tillfoga skada samt att det finns en ovisshet om patientens överlevnad och graden av konsekvenser från attacken. Depression, ångest, oro, stress och känsla av skuld är faktorer som kan uppstå hos anhöriga vid förekommande av sjukdomen. Detta kan leda till sämre livskvalitet samt behov av stöd. Ökad medvetenhet av dessa punkter kan hjälpa sjuksköterskor att utveckla preventiva och ingripande strategier av psykisk hälsa hos anhöriga vilket är en viktig del i välmående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med epilepsi. Studien har genomförts som en litteraturstudie. En känd systematisk modell med sju steg används som metod för studien för att identifiera, bedöma och kritiskt värdera bästa tillgängliga vetenskapliga bevis inom området. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Medline. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Tio artiklar som svarade på syftet och frågeställningen har använts. Resultatet presenterade viktiga grundläggande delar om anhörigas upplevelser och deras känsla av att vårda den sjuke. Det visade sig att de anhöriga till personer med epilepsi upplevde höga nivåer av stress, psykisk och social ohälsa samt hade stort inverkan i det dagliga livet. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att kunna belysa anhörigas behov av omvårdnad. / Lindquist,P & Samanci, S. To be parent`s of a person with epilepsy – a systematic litterature review about parent`s experiences of the disease epilepsy. Degree Project, 15 credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2011.Epilepsy can lead to different types of seizures. They are frightening for the patient but also for relatives when the patient is capable of inflicting injury and there is an uncertainty about the patient´s survival and the degree of impact from the attack. Depression, anxiety, worry, stress and feelings of guilt are factors that can occur in families where at the disease. This can lead to poorer quality of life and need support. Increased awareness of these issues can help nurses to develop prevention and intervention strategies of the mental health of relatives which is an important part of wellbeing. The purpose of the current study was to examine the scientific literature to illuminate the parent`s experiences on the child who has epilepsy. The study was performed as a literature review. A known systematic model with seven steps was used as a method to identify, assess and critically evaluate the best available evidence in the area. Literature search was conducted in the databases PubMed, CINAHL and Medline. Relevant articles were reviewed using the protocol modified by the authors. Ten articles that responded to the objective have been used. The results showed important basic elements of relatives´ experiences and their sense of caring for the sick person. It turned out that the relatives of people with epilepsy experienced high levels of stress, mental and social health and that they had a great impact of daily life. More high quality research is needed to illuminate the family´s need for care.Keywords: epilepsy, experiences, literature review, nursing, relatives

Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna. Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

Background: As age increases, so does the number of people with dementia. Dementia is a collective name for various diseases of the brain that are associated with cognitive and physical deterioration. Annually, between 20,000–25,000 people become ill with some form of dementia and the same number die because of it. Dementia does not only affect the affected individual, relatives and close relatives of a person with dementia are also affected by various stresses. Purpose: To describe experiences of being a relative of a person with dementia. Method: A general literature review carried out according to Friberg. A total of thirteen articles were analysed, eleven qualitative articles and two quantitative articles. Results: Four themes were identified in the results; changed life situation, changed relationships, lack of knowledge and support and handing over care. Conclusion: It is important to maintain and create positive experiences for relatives and help them to be involved in the care of their loved one even after the move to a care home in order to be able to provide tailor-made, person-centred and professional care. Individually adapted support and help for people with dementia and adequate support for relatives have a great importance for relatives, which can lead to less workload for relatives and reduce their suffering.   Keywords: Carers, Dementia, Experiences, Literature review, Relatives