• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 473
  • Tagged with
  • 473
  • 238
  • 203
  • 132
  • 105
  • 101
  • 88
  • 82
  • 75
  • 75
  • 72
  • 64
  • 61
  • 60
  • 51
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

Sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal : inom äldrevården på SÄBO

Funseth, Rebecca, Vestfält, Amanda January 2022 (has links)
Bakgrund: Anhörigstöd är en av hörnstenarna i palliativ vård och det ingår att på ett strukturerat sätt stödja anhöriga. I samband med att en person avlider har de anhöriga rätt till ett efterlevandesamtal. Ett av efterlevandesamtalets syften är att fånga upp anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg, äldre anhöriga löper större risk att drabbas. Komplicerad sorg kräver vård då den typen av sorg ej är självläkande och  ökar risken för att drabbas av ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av efterlevandesamtal inom äldrevården på SÄBO. Metod: En kvalitativ intervjustudie vars resultat utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor saknar utbildning i efterlevandesamtal, detta skapar en osäkerhet och nervositet som gör att samtalen inte genomförs enligt rutin eller inte genomförs alls. Trots negativa känslor inför arbetsuppgiften är majoriteten av sjuksköterskorna överens om att det är en viktig och meningsfull arbetsuppgift. Resultatet visar även att mer utbildning och stödmaterial är önskvärt.  Diskussion: Efterlevandesamtalet bör ses som ett hälsofrämjande arbete då individer som drabbas av komplicerad sorg riskerar att bli vårdkrävande vilket har en påverkan både på individ- och samhällsnivå. Det saknas kunskap hos sjuksköterskor för att upptäcka komplicerad sorg genom efterlevandesamtal och för detta krävs utbildning redan på grundnivå i sjuksköterskans utbildning.  Slutsats: Sjuksköterskor saknar utbildning, rutiner och stödmaterial för att kunna utföra efterlevandesamtal. Avsaknaden av utbildning och kännedom om efterlevandesamtal förhindrar att sjuksköterskor identifierar anhöriga som löper risk för att drabbas av komplicerad sorg. Arbetet med och utbildning i efterlevandesamtal ses som gynnsamt både på individ- och samhällsnivå. / Background: To support close relatives is a part of palliative care and when a patient dies the relatives have the right to receive bereavement support. One of the main purposes of bereavement support is to identify relatives who are at risk of being affected by complicated grief, elderly relatives are at higher risk . Complicated grief needs to be treated due to it being a cause of illness.  Aim: The aim of this study was to explore nurses experiences of bereavement support within the care for elderly at nursing homes. Method: A qualitative interview study with eight semi-structured interviews which have been analysed with qualitative content analysis. Findings: The findings show that nurses lack education when it comes to bereavement support and this is the cause of insecurity and nervousness which can lead to the task not being completed. Despite the negative feelings towards the task the nurses felt like it was important and had a significant meaning. The findings also show that nurses want more education and support material.  Discussion: Bereavement support should be considered a part of health promoting work because individuals who are at risk of becoming demanding of care will  be identified. This is beneficial on both an individual as well as a societal level. There’s a lack of education among nurses which may be the cause of complicated grief not being detected. Because of this nurses should get education and knowledge of bereavement support at early onset in their education.  Conclusion: Nurses lack education, routines and support materials which enables bereavement support. The lack of education and knowledge about the purpose of bereavement support prevents nurses from identifying those relatives who are at risk of being affected by complicated grief. To educate nurses in and for nurses to work with bereavement support is considered to be favourable on both an individual and a societal level.
192

Den vårdande relationen och dess utmaningar inom palliativ vård : Systematisk litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv

Elander, Camilla, Johansson, My January 2022 (has links)
Background: In the encounter of patients and relatives in palliative care, the nurses must care according to their responsibility, but also care based on love and compassion. The care must be based on relieving suffering where the care is to be person-centered based on the equal value of the human being. Taking care of both patient and relative is considered important. Aim: To describe nurses experiences of encounter patients and relatives during palliative care at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. 13 articles were considered to respond to the purpose, which were analyzed for the result. Result: The nurses felt that closeness created a security where a trusting relationship was made possible with the patient and relative. An important communication adapted to the individual opened an emotional exchange between nurses, patient and relative. At the same time, the nurses experienced difficulties in becoming emotionally engaged. Factors that the nurses experienced challenging for encounter were lack of knowledge, staff, and lack of time, and when the patient and relative had different needs. Conclusion: The nurses need more time and knowledge to be able to encounter the patient and relative in a way that is safe and caring, where the nurses gets a feeling of being enough. The trusting relationship between nurses patient and relative can lead to better care but can at the same time be considered challenging for the nurses.
193

Att vara anhörig till personer med demenssjukdom : En lång utdragen sorgeprocess

Setayesh, Sarah, Ahmadi Tabatabaee, Parisa January 2022 (has links)
Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn på flera obotliga sjukdomar som stegvisdrabbar kognitionen och försämrar kroppens förmågor sensoriskt och motoriskt.Att drabbas av demenssjukdom påverkar inte bara den drabbade personen utan detpåverkar hela familjens liv. Att vara anhörig till närstående med demenssjukdomställer stora krav på anhöriga vilket kan leda till upplevelse av livslidande. Utifrånen de fyra hörnstenarna i palliativ vård ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd tillnärstående under patientens sjukdomstid. Genom att förstå̊ anhörigas upplevelsekan specialistsjuksköterskan stödja anhöriga och lindra deras lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig tillnärstående med demenssjukdom.Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats baserad påsemistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades tio anhöriga under vår ochsommar 2021. Intervjuerna analyserades enligt Lundman och Graneheimsbeskrivning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och tio underkategorier somvisar att de anhöriga fick brottas med många olika känslor såsom sorg, ovisshetoch ängslan. Resultatet visar också att anhöriga upplevde att deras liv plötsligtförändrades vilket ledde till upplevelse av fysisk och psykisk påfrestning,förändrad relation, isolering och ensamhet samt att de skulle lära sig nytt.Slutsats: Att vara anhöriga till personer med demenssjukdom innebär ett stortlidande vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa. Studien visar att anhörigadrabbas av omtumlande känslor och behöver känna sig sedda och lyssnade på närderas liv tagit en oväntad förändring. Genom att lyssna på anhörigas berättelser,identifiera deras behov, lämna information och lindra lidandet kanspecialistsjuksköterskan erbjuda en förebyggande och hälsofrämjande vård tillanhöriga till personer med demenssjukdom.
194

Anhörigas upplevelser och erfarenheter vid plötslig död

Dalborg, Robert, Pålsson, Isak January 2019 (has links)
Bakgrund: Långvariga hälsoeffekter och svårare sorgeprocesser är vanligare ju mer plötsligt dödsfallet är. Det finns en rädsla att prata om plötslig död och detta kan vara orsaken till att det inte finns så mycket kunskap inom ämnet. Sjuksköterskor som är bekanta med anhörigas psykosociala behov är väl förberedda på att organisera hjälp för de som upplever plötslig förlust. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse och erfarenheter vid närståendes plötsliga död. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tolv granskade artiklar. Artiklarna analyserades genom att hitta data som svarade på syftet och i dem identifiera nyckelfynd. Genom att sammanställa likheter och skillnader i nyckelfynden skapades ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades: Gå vidare, Ta farväl, Skapa mening och förstå, Ge och få stöd, och Maktlöshet på grund av den plötsliga händelsen. Den plötsliga döden innebar långvarig sorg med stora förändringar i livet. Anhöriga var dåligt förberedda på att farväl av den avlidne och de skapade sig förståelse och mening med hjälp av information, rekonstruktion och genom sin tro. Hur de anhöriga blev bemötta var viktigt för dem och de upplevde starka känslor och förlust av kontroll initialt efter den plötsliga döden. Konklusion: Vägen tillbaka till balans i livet efter ett plötsligt dödsfall är en lång process som tar mycket kraft från de anhöriga. Sorgeprocessen är individuell med olika behov vilka bör bejakas och ligga till grund för den omvårdnad som ges. Om de anhöriga upplever ett gott stöd och förståelse för sin sorg kan sorgeprocessen underlättas. / Background: Prolonged health effects and more severe mourning processes are more common the more sudden the death is. There is a fear of talking about sudden death and this may be the reason why there is not much knowledge about subject. Nurses who are familiar with the psychosocial needs of relatives’ are well prepared to organize help for those who experience sudden loss. Purpose: The purpose of this literature study is to illuminate the relatives’ experiences in the event of a close relatives’ sudden death. Method: This study is a literature study with a qualitative design based on twelve reviewed articles. The articles were analyzed by finding data that answered the purpose and identifying key facts in the texts. By compiling similarities and differences in the key facts, a result was created. Result: Five categories were identified: Moving on, Saying goodbye, Create meaning and understanding, Give and receive support, and Loss of control due to the sudden event. The sudden death meant long-lasting grief with big changes in life. Relatives were poorly prepared to say goodbye to the deceased and they created understanding and meaning using information, reconstruction and faith. It was important to the relatives how they were treated and they initially experienced strong feelings and loss of control after the sudden death. Conclusion: The road back to balance in life after a sudden death is a long process that takes a lot of energy from the relatives. The mourning process is individual with different needs which should be acknowledged and be the basis for the nursing care given. If the relatives experience good support and understanding of their grief, the mourning process can be facilitated.
195

Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet - En litteraturstudie

Gyllensten, Elsa, Nellie, Holm January 2020 (has links)
Bakgrund Med en sjukdom som inte går att bota inleds den palliativa fasen i en persons liv. Allt fler väljer att vårdas i hemmet med hjälp av anhöriga. Grunden i den palliativa vården utgörs av fyra hörnstenar, symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation. Målsättningen är att förbättra livskvaliteten både för patienten och de anhöriga.   Syfte var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livet slutskede.   Metoden var en litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter genom en integrerad analys.   Resultatet framställdes genom fyra kategorier; ”Meningsfullhet”, ”Ohälsa”, ”Relationer” och ”Stödjande insatser”. Kategorierna delades sedan in i åtta underrubriker; ”Tacksamhet”, Ansvar och utmaningar”, ”Psykisk ohälsa, ”Fysisk ohälsa”, ”Ensamhet”, ”Förändrade relationer”, ”Socialt stöd” och ”Stöd från vårdpersonal”. Att vårda en familjemedlem i hemmet skapade stora förändringar i de anhörigas liv. Ohälsa var vanligt förekommande bland de anhöriga, på grund av de krav och utmaningar som fanns i vardagen. I resultatet framkom brist på stöd från vårdpersonal. De anhöriga kände sig maktlösa och ensamma. De tyckte inte att de hade rätt kunskaper nog att vårda den sjuke.    Slutsats För att de anhöriga ska känna sig trygga med att vårda en familjemedlem i hemmet är stödjande insatser från vårdpersonalen av betydelse. Genom god kommunikation och individanpassad information kan missförstånd och obesvarade frågor undvikas. Anhöriga vill känna sig sedda och bli bekräftade av vårdpersonalen. Om vårdpersonal är med och uppmärksammar de brister som finns kan en trygghet skapas för de anhöriga och god palliativ vård i hemmet kan ges.
196

Anhörigas delaktighet : En intervjuundersökning med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialpsykiatrin

Nilsson, Pia January 2019 (has links)
Syftet med den här studien var att analysera anhörigas delaktighet och inflytande i samband med utredning, planering och genomförande av insatser av socialtjänsten till närstående vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Materialet som ligger till grund för studiens resultat var 17 semistrukturerade intervjuer med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialtjänsten. Resultatet visade att delaktighet är ett viktigt anhörigstöd där följande teman uppgavs vara viktiga och positiva för anhöriga; ge och få information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och värna relationen. Följande teman upplevdes som svårigheter av anhöriga; veta saker man inte vill veta, bli lämnad med ansvaret, inte få information/ missbrukad information, svårigheter i relationen med den närstående, tiden har betydelse och sekretess. Följande teman var viktiga och positiva för handläggarna; ge och få information och kunskap, vara till nytta och visa omtanke. Hinder och svårigheter med anhörigas delaktighet ur ett handläggarperspektiv var; sekretess, ”jobbiga” anhöriga, balansgång, gränsen mellan delaktighet och anhörigstöd, felaktig information, tidsbrist, organisationen och arbetsplatskulturen. Gemensamma teman för anhöriga och handläggare var; information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och sekretess. Sambanden mellan alla ovanstående teman gav slutsatsen att det som sker i ett praktiskt samarbete mellan anhöriga, närstående och handläggare vid anhörigas delaktighet i handläggningsprocessen påverkas av det som är viktigt och positivt och det som hindrar och skapar svårigheter, men det påverkas även av i vilken fas anhöriga befinner sig och hur relationen mellan anhöriga, närstående och handläggare ser ut och utvecklas.
197

Anhörigas upplevelse av delaktighet i vården vid psykisk ohälsa : En litteraturöversikt

Jansson, Sarah, Hansson, Ulla January 2021 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Psykisk ohälsa påverkar inte bara den som drabbas utan även anhöriga. Att ge stöd i vardagen och i kontakten med vården kan innebära ett ökat ansvar för den anhöriga. Anhöriga definierar delaktighet i vården som att vara med, bli hörd och att påverka. Syfte: Syftet var att sammanställa tidigare forskning avseende anhörigas upplevelser av delaktighet i vården vid psykisk ohälsa. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där 25 artiklar med kvalitativ design ligger till grund för resultatet. Analysen gjordes med stöd av Bettany-Saltikov och McSherrys metod för analys i nio steg.  Resultat: I resultatet framkom sex teman: Tungt men betydelsefullt ansvar, Vilsen eller stärkt i bemötandet, En öppen dörr, tillgänglighet och kontinuitet, Att jaga information, Att kommunicera på lika villkor och Sekretess ett måste och en barriär. Anhöriga beskriver att de svävar mellan hopp och förtvivlan i sin kamp att få tillvaron att fungera. Delaktighet i vården kan leda till att anhöriga får en ökad förståelse och förbättrad relation med den närstående. Trots det upplever anhöriga att delaktighet i vården inte är en självklarhet.  Slutsats: Studien visar på vikten av information, kommunikation och gott bemötande från vården för att möjliggöra anhörigas delaktighet i vården. Specialistsjuksköterskor med inriktning psykiatrisk vård och övrig vårdpersonal måste vara medvetna om innebörden av bemötande, vårdens tillgänglighet samt kommunikationens betydelse för anhörigas möjlighet till delaktighet i vården.
198

Anhörigas upplevelse av att närvara vid hjärt- och lungräddning : en litteraturstudie

Berglund, Eric, Cannrox, Niklas January 2017 (has links)
No description available.
199

Anhörigas närvaro vid hjärt-lungräddning : en intervjustudie av sjuksköterskors upplevelse

Pettersson, Maria January 2017 (has links)
Ett hjärtstopp innebär att hjärtat har förlorat sin pumpförmåga och leder till döden utan behandling. Denna behandling innefattar bröstkompressioner, inblåsningar med luft och ofta också defibrillering och läkemedel. Årligen inträffar ett stort antal plötsligt oväntade hjärtstopp på sjukhus och ibland finns anhöriga på plats när hjärtstoppet inträffar. Enligt internationella riktlinjer rekommenderas att anhöriga erbjuds möjlighet att närvara under återupplivningen men studier påvisar att de oftast hänvisas ut ur rummet. Orsakerna till det kan variera, sjuksköterskorna kan vilja skydda anhöriga mot de skrämmande syner de anser att hjärt-lungräddning kan innebära, de kan känna sig iakttagna och ifrågasatta samt vara rädda för att bli anmälda. Studier visar att det finns fördelar för anhöriga med att närvara, exempelvis kan de få ett bättre sorgearbete utav möjlighet att få vara med sin kära i det som kan vara den sista stunden i livet. Detta kan öka deras förståelse och hantering av det som hänt, oavsett utgång. För att förstå och förklara denna diskrepans mellan befintliga riktlinjer och sjuksköterskors syn på anhörigas närvaro under HLR är det viktigt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av anhörignärvaro.   Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att ha anhöriga närvarande i en hjärt-lungräddningssituation på sjukhus.   Metoden som valdes var en kvalitativ deskriptiv metod. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide, med sjuksköterskor från en akutmottagning och en kardiologisk avdelning på ett sjukhus i Sverige. Analysen utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys.   I resultatet framkom tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas upplevelse av anhörigas närvaro. Den första kategorin, ” Organisation och kultur som påverkar anhörigas närvaro” belyste att faktorer som exempelvis arbetssituation, hierarki, arbetsrutiner och en anhörigansvarig person påverkade sjuksköterskans upplevelse. I nästkommande kategori, ”Sjuksköterskor reflekterar över konsekvenser för anhöriga” framträdde att sjuksköterskorna kunde se fördelar för anhöriga eftersom de fick möjlighet att bevittna vad som hände, men även nackdelar eftersom de kunde uppleva det skrämmande. I den tredje kategorin, ”Sjuksköterskors känslor påverkas om anhöriga närvarar” framkom att sjuksköterskorna kunde uppleva både positiva och negativa effekter relaterat till anhörigas närvaro. Samtidigt som sjuksköterskorna upplevde det lättare att prata med anhöriga efter avslutad HLR och att anhöriga kunde delge uppgifter som inte fanns angivna i journalen, kunde det upplevas stressande att vara iakttagen och att det fanns en oro för att bli anmäld av anhöriga.   Slutsatsen blev att sjuksköterskorna upplever det meningsfullt för anhöriga att få vara närvarande under HLR men att en person bör utses till anhörigansvarig. När anhöriga närvarar kan sjuksköterskan uppleva tillfredsställelse eftersom anhöriga ser att allt som kan göras också görs, men också oro och rädsla för att bli ifrågasatt eller anmäld om inte allt gjorts enligt HLR-algoritmen. Sjuksköterskornas upplevelse påverkas även av organisatoriska och kulturella faktorer såsom arbetssituation, hierarki, arbetsrutiner och utrymme.
200

Att vara nära : en litteraturbaserad studie om hur anhöriga påverkas vid allogen stamcellstransplantation / : a literature–based study of how family members are affected by allogenic stem cell transplantation

Haern, Emma, Häregård, Carin January 2013 (has links)
Bakgrund I Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen stamcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande stamceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena stam­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten. Risken för komplikationer som kan leda till att personen avlider är överhängande. Påfrestningarna för de anhöriga blir därmed stora. Det finns många studier som visar att anhöriga till personer med cancerdiagnos har en ökad risk för att utveckla både fysiska– och psykiska hälsoproblem. Syfte Syftet var att beskriva hur anhöriga påverkas när deras partner genomgår en allogen stamcellstransplantation. Metod En litteraturbaserad studie valdes för att besvara syftet. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där lämpliga sökord och urvalskriterier användes. Databas- och manuella sökningar resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades i föreliggande studies resultat. De vetenskapliga artiklarna värderades, klassificerades och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet över hur de anhöriga påverkades presenteras under fyra bearbetade teman; Osäkerhet och oförutsägbarhet i vardagen ökade de känslomässiga påfrestningarna och gav anhöriga ett sämre välbefinnande. Ensamhet och isolering begränsade de anhörigas möjlighet till socialt umgänge. Fysisk– och psykisk ohälsa, det var den psykiska hälsan påverkades genom en ökad risk för depression, sömnproblem och stress. Kvinnor påverkades mer än männen. Den nära relationen förändrades när de nära anhöriga fick kliva in i rollen som vårdare. Männen var mer nöjda än kvinnorna i relationen. Slutsats Anhöriga påverkades negativt när deras partner genomgick en allogen stamcellstrans­plantation. På grund av osäkerheten och oförutsägbarheten hade de anhöriga en ökad risk för depression, sömnproblem och stress. Anhörigas välmående påverkades även negativt av ensamhet och isolering. Kvinnliga och manliga anhöriga påverkas olika sätt. Att hitta balansen i rollerna mellan att vara vårdare och maka/make eller sambo var ibland svårt. När anhöriga, efter flera år, fått perspektiv på sjukdomsperioden och partnern överlevt uppgav flera anhöriga att erfarenheten fört med sig positiva aspekter på livet.

Page generated in 0.0397 seconds