No description available.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR. De med mest erfarenhet och specialistutbildning tenderar att vara mer positivt inställda till anhörigas närvaro under HLR. Kultur har också betydelse för hur inställningen till anhörigbevittnad HLR faller ut.Slutsats: Det finns fortfarande blandade inställningar bland sjuksköterskor till att anhöriga närvarar under HLR. Några nämnda fördelar är accepterande av avslut och se att allt som kunde göras gjordes. Nackdelar är problem med konfidentialitet, att sjukvårdspersonal får svårt att koncentrerar sig samt oron för ökat antal rättsfall. Vidare forskning bör bedrivas i ämnet. Idag går arbetsplatsklimatet mot en mer tillåtande atmosfär till anhörigbevittnad HLR men mer tydliga riktlinjer i ämnet önskas enligt några studier. Kulturella aspekter av anhörigbevittnad HLR bör undersökas närmare då den faktorn ter sig något förbisedd i det resultat som kunnat iakttas i denna litteraturstudie / Aim: The aim was to describe the nurses’ attitude and experience of family presence during resuscitation and the factors that influence nurses’ attitudes.Method: Descriptive literature study. The data was collected from the databases Cinahl, Pubmed and Swemed. The result was based on 16 articles.Results: Most nurses’ were negative towards family presence during resuscitation. The disadvantages outweigh the advantages of family presence. Education and experience has relevance in what way nurses look at family presence during CPR. They who have the most experience and specialized training tend to be more positive about family presence. Culture was also relevant regarding the attitudes of nurses against family presence during CPR.Conclusion: There are still mixed views among nurses about family presence during CPR. Advantages were acceptance of closure, seeing that all that could have been done has been done. Disadvantages were trouble with confidentiality, concentration failure amongst staff and concerns about increasing law suits. This subject needs further investigation. Today the climate of the care units emerge to a more allowing perception towards family presence during CPR but more clear guidelines concerning the subject are requested. The cultural aspects of the subject need further investigation, when that factor seems to be disregarded in the result of this literature study.

<p><strong>BAKGRUND: </strong>När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet.<strong> </strong>Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden.<strong> SYFTE: </strong>Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. <strong>METOD: </strong>Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong>RESULTAT: </strong>Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var <em>Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet</em>. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. <strong>DISKUSSION: </strong>Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut.<strong></strong></p> / <p>BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.</p>

<p>Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En demenssjukdom innebär ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd. Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors stöd till anhöriga som vårdar personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga studier granskades och analyserades. Huvudfynden visar att sjuksköterskorna gav både individbaserat och gruppbaserat stöd genom individuella behovsbedömningar, emotionellt och socialt stöd, samt stöd genom undervisning och information. Oavsett vilken typ av stödåtgärd som användes tycktes uppmärksamheten på och engagemanget för anhöriga vara det viktigaste stödet. De olika typerna av stödåtgärderna ledde till att anhöriga fick ökade färdigheter i omvårdnaden och till att anhörigas psykiska hälsa förbättrades. Det sågs att det är en viktig del i sjuksköterskornas arbete att uppmärksamma anhörigas behov, vara medvetet närvarande i mötet med dem och visa ett aktivt engagemang för dem.</p> / <p>Approximately 24 million people are living with a dementia disease today, a number which is expected to increase.  A dementia disease entails suffering for persons with dementia because they experience difficulties in their daily life. A dementia disease also entails suffering for the relatives. All over the world the relatives are largely responsible for the caring of persons with dementia. Relatives to persons with dementia often carry a great deal of responsibility and a feeling of psychological burden, abandonment and they are in need of support. The aim of this study was to investigate how nurses can support the relatives caring for persons with dementia. A literature review was used where fourteen scientific articles were investigated and analyzed. The main findings showed that nurses gave both individually based and group based support through individual needs assessment, emotionally and social support, as well as support by teaching and information. Irrespective of the type of intervention it was the nurses´ attentiveness on and their commitment for the relatives that was the most important support. The different types of interventions resulted in that the relatives gained increased caring potential and experienced improved mental health. It was noticed that an important part of nurses´ work is to be attentive to the relatives´ needs, being consciously aware in the meeting with them and showing an active attentiveness for them.</p>

<p>Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.</p>

<p>Syftet med denna studie var att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till en person som förvärvat hjärnskada i vuxen ålder. Vidare var syftet att få kunskap om anhörigas syn på stöd från Jönköpings kommun, enheten för fysiskt funktionshindrade. Kvalitativ tematiserad intervjustudie har använts som metod. Tio intervjuer har gjorts med anhöriga till personer vilka förvärvat hjärnskada i vuxen ålder för att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till dessa personer. Till resultatets framställande och analysen har vi valt kvantitativ metod för att kunna se mönster och variationer i materialet. Resultatet visar på att alla tillfrågade är anställda hos sin make eller maka. De anhöriga tycks få visst stöd från kommunen men inte från frivilligorganisationer. Ekonomin verkar inte vara det största bekymret, men de som ändå tycker att ekonomin har blivit sämre är barnfamiljerna. Arbetssituationen visar sig däremot blivit tyngre för de anhöriga. Kontakten med släkt och vänner förändras både till det bättre och till det sämre. Vad som är relativt genomgående är att de anhöriga anser att vännerna försvinner. Människor tycks handla på olika sätt då tillvaron förändras på ett ögonblick.</p> / <p>For various reasons, some adults are struck by a sudden brain-damage. The purpose of our research was to obtain an understanding about the everyday lives of their spouses. The meaning of this essay was to understand the husband or wives situation when their partner had a brain damage. The essay is based on both a qualitative method which includes ten personal interviews and quantitative method in results and analysis. The result showed that all partners were now employed as “relative – carers”. Financial support from the local council was being given to everyone we met. Thus, the economical situation did not seem to be a big issue. Far worse was the increased workload for the family. Relationships with friends and relatives also took on a large change. Some friends disappeared altogether. People seem to cope in different ways when their situations are changed drastically.</p>

Denna uppsats behandlar frågeställningarna hur upplever och hanterar sjuksköterskor känslor i sitt arbete samt förekommer det psykologiska konsekvenser vid starka känsloupplevelser? Syftet är att belysa sjuksköterskors egna upplevelser och känslohantering kring deras vardagliga arbete. Vidare diskuteras psykologiska konsekvenser som kan orsakas av starka känsloupplevelser på längre sikt. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använder mig av semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus i Stockholmsområdet. Intervjuerna har analyserats utifrån Erving Goffmans teori Det dramaturgiska perspektivet och Arlie Hochschilds teori Känsloarbete. Begrepp som tas upp i analysen är bland annat front- respektive backstage, roll, surface acting och deep acting. En stor del av analysen består även av grundtankar ur den tidigare forskningen om human serviceverksamhet. Resultaten visar att de intervjuade sjuksköterskorna agerar utifrån förväntningar som de upplever från patienter och deras anhöriga, vilket bland annat kopplas till Det dramaturgiska perspektivet. Sjuksköterskorna talar och agerar på ett visst sätt framför andra, oberoende av hur de egentligen känner. Därmed upprätthåller de alltid den professionella rollen i olika situationer. Detta förfaller dem naturligt och de behöver oftast inte anstränga sig för att behålla kontrollen över deras känslor. De mest känsloladdade situationerna upplevs vid patientens hälsoåterfall, dödsfall eller i kontakt med de anhöriga. Sjuksköterskorna har upplevt negativa känslor som rädsla, ångest och ängslan men det har inte påverkat deras vardagsliv då de har fått stöd från kollegor och läkare. Uppsatsen bidrar till förståelsen av sjuksköterskors känsloupplevelser kring sin roll och det vardagliga arbetet med människor. Läsaren får en bild av hur de intervjuade sjuksköterskorna hanterar vardagliga känslor.

Barn till neurologiskt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen psykisk ohälsa. Av detta skäl är det en laglig rättighet för barn i Sverige att få stöd som anhöriga. Internationella studier och en tidigare kartläggning på Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset visade att stödet ska vara familjeinriktat och att metoder behövde provas ut. Beardsleés familjeintervention, BFI är en metod vid föräldradepression. Föreliggande studie hade två syften; dels att prova ut BFI på Neurologiska kliniken med de deltagande familjemedlemmarnas utvärdering och dels att via intervjuer med fyra läkare undersöka intresset hos de medicinskt ansvariga att förmedla familjer till BFI intervention. Under datainsamlingen inkom endast en remiss lämpad för BFI varför resultatet kom att fokusera på läkarintervjuerna och läkarnas roll som portvakt (gate keepers). Resultatet i studien lyfter fram de svårigheter som är förknippade med implementering av ett barn och familje- perspektiv i den somatiska vuxenvården.

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven? Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande? Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt. Resultatet visar att anhöriga har ett stort inflytande och spelar en viktig roll vid behovsbedömning.

<p>När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och 10 kategorier. Huvudkategorierna var: Lidande, desperation och isolering. Det mest utmärkande hos anhörigvårdarna är den känslomässiga upplevelsen som beskrivs som mer betungande än vad det fysiska vårdandet gör. Det som även kännetecknar anhörigas upplevelser är att de blir mer och mer isolerade allt eftersom sjukdomen fortskrider.</p> / <p>Being the relative of a person with dementia is a life changing experience. The relatives often find themselves in a complex situation, which requires that the nurse, can identify needs among the relatives. It‘s also important that the nurse has a broad knowledge about the role of the relative as a caregiver, to be able to give support to them in this situation. The purpose of this study was to describe the relative’s experiences of taking care of a familymember with dementia in the home. Six autobiographies were studied to emerge in the experiences of the family caregivers. Burnards (1991) content analysis and Graneheims & Lundmans (2004) qualitative content analysis was used to analyze the data and the result reveals 3 main categories and 10 categories. The main categories were: Suffering, desperation and isolation. The situation of the caregiving relatives involves experiences of mental distress as well as having to cope with several difficulties. Their new role as a family caregiver is characterized by feelings of isolation which increases as the sickness proceeds.</p>