Bakgrund: Palliativ vård är en mänsklig rättighet och präglas av en vård som skall lindra och förebygga lidande. Vård i livets slutskede är en fas i palliativ vård som innebär att döden är ofrånkomlig. Vårdandet skall ha ett holistiskt synsätt där välbefinnande och värdighet främjas hos patienterna. Syfte: Att skapa översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt där tretton artiklar inkluderades, en mixad metod, två kvantitativa och tio kvalitativa. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i följande teman: “Relationens betydelse ”, “Betydelsen av delaktighet ”, “Betydelsen av känslomässig hantering”, “Anhörigas betydelse” och “Kunskapsbrist som hinder”. Slutsats: Delaktighet, känslomässig hantering, involvering av anhöriga samt relationen till patienterna är aspekter som sjuksköterskor erfar är betydelsefulla för vård i livets slutskede. Patienternas och anhörigas delaktighet är viktigt för att vården skall överensstämma med patienternas önskemål. Sjuksköterskor behöver få stöd i att hantera sina egna känslor samtidigt som en god vård upprätthålls. Det behövs ytterligare utbildning för att öka förberedelsen inför att vårda i livets slutskede

The forgotten group: A study of support for relatives of incarcerated individuals. The daily lives of relatives of an incarcerated individual are affected and changed by the fact that their kin has become incarcerated. This made us want to research what kind of support these individuals are in need of and what kind of support the society is offering them today. Because of their kins behaviour, these individuals are also often exposed to feelings of shame and stigma. Therefore we have, with Goffmans theory of stigma in mind, looked into how this affects the relatives daily lives. We have focused on the support offered by both governmental and non-governmental organizations. We wanted to look into how the daily lives of the relatives changes in aspects of the economical situation, their physical and psychological health, their emotional difficulties and how the incarceration is effecting the relationship between the relative and the prisoner. This study was done from the perspective of professionals and lay people working with these or similar cases and because of this understand the needs of the relative. We also asked the questions “what does the society offer the relatives today?” and “who is responsible to offer such support to the relatives?”. Through eight interviews, four in person and four phoneinterviewes, have we tried to get a broader and wider view of this issue. The interviews were done, as mentioned, with individuals who through their workplace more or less come in contact with this group of people, and therefore can give a description of the relatives situations. The answers that were given were compared to discern differences and similarities. The result of the study show that the professionals and lay people generally believe that there is a need of support for this group of people since the incarceration changes the relatives lives in many different ways.Keywords: Incarcerated, need, relatives, stigma, support

Stroke is one of the most common disabiliting diseases. A greater knowledge of the personal experiences after a stroke could improve the rehabilitation and the relations during the rehabilitation. The purpose with this literature review was to describe how strokepatients and their relatives experienced the consequences, rehabilitation and discharge after a stroke. This study is based on nine scientific articles and the results points out that patients and their relatives experiences can be positively influenced by participation and information. / Stroke är en av de vanligaste funktionsnedsättande sjukdomarna. En större kunskap om de personliga upplevelserna efter en stroke skulle kunna förbättra rehabiliteringen och relationer som inbegrips i denna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur strokepatienter och dess anhöriga upplever följderna, rehabiliteringen och hemgången efter en stroke. Arbetet baseras på nio vetenskapliga artiklar och resultaten pekar på att patienters och deras anhörigas upplevelser kan påverkas positivt genom delaktighet och tydlig information.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder. Den andre personen var en anhörig till en person med schizofreni. När en person har haft en psykisk sjukdom eller psykisk störning kan det leda till att hon/han får ett psykiskt funktionshinder. Personer som har psykiskt funktionshinder har oftast svårt med sin dagliga livsföring. De behöver hjälp med laga mat med mera. Det finns människor som har fördomar gentemot personer med psykiskt funktionshinder på grund av att de inte har kunskapen om psykiskt funktionshinder. Oftast har de personer som har fördomar fått dessa genom exempelvis media. Anledningen till denna studie är att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder blir bemöta i både sjukvården och i samhället. / My study is about the treatment of people that has psychic functional disorder. The aim of my study is to describe and shed a light on how people with psychic functional disorder are treated. The goal with this paper is to increase the understanding towards persons that have psychic functional disorder. In my study I used qualitative method beacuse I considered that it was the best method for my study. I interviewed three persons, two persons that worked at a place where pepole whit psychic functional disorder live. The other one was a relative to a person with schizophrenia. When a person has had a psychic disease or psychic disturbance it could lead to psychic functional disorder. Persons that have psychic functional disorder have trouble with every day life. They need help with cooking and other things. There are people who have predjudices against persons that have psychic funtional disorder beacuse they don´t have the knowledge about pepole with psychic funtional disorder. Those persons that have predjudices have often received this for exsample through the media. The purpose with this study is to look into how people with psychic functional disorder are treated both in society and in medcial service. It is important that people can feel compassion for other human beings.

Bakgrund: Organtransplantation är en möjlig behandling för svårt sjuka människor där väntan på ett nytt organ handlar om begränsningar i vardagen, både för patient och anhöriga och ytterst om frågor som rör liv eller död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av organtransplantation före, under och efter ingreppet. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats valdes. För att nå studiens syfte analyserades biografier, kortare berättelser och självbiografier av patienter och anhöriga som beskriver sina upplevelser av tiden före, under och efter organtransplantation. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskrev upplevelsen av organtransplantation ur ett patientperspektiv: Att leva med en livshotande sjukdom; Att leva med blandade känslor och tankar kring transplantation; Att känna tacksamhet; Att finna vägen tillbaka till ett friskt liv efter transplantation. I analysen av anhörigas perspektiv identifierades tre kategorier: Att känna rädsla och oro för ens svårt sjuke familjemedlem; Att känna trygghet; Att känna glädje och tacksamhet efter transplantation. Slutsats: När en person drabbas av svår sjukdom och ett behov av organtransplantation påverkar det inte bara hen själv utan även hens anhöriga före, under och efter ingreppet. Patienter och anhöriga upplevde känslor av allt från rädsla och sorg till trygghet och tacksamhet under processen av organtransplantation där vikten av bland annat samtal och god information från vården framkom. Vidare forskning inom området behövs kanske främst för att bidra till en ökad kompetensutveckling hos sjuksköterskan för att hjälpa hen i bemötandet av dessa patienter och anhöriga.

Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste förekommande dödsorsakerna hos människor världen över och flertalet sker prehospitalt. Det ökar sannolikheten för anhöriga att vara närvarande när en familjemedlem drabbas av hjärtstopp. Då anhöriga ofta har en känslomässig koppling till familjemedlemmen som utvecklat hjärtstopp kan det leda till en traumatisk upplevelse för anhöriga. Genom att sammanfatta nuvarande kunskapsläge och beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem möjliggörs att adekvat stöd och vård erbjudas av sjuksköterskan. Syftet med detta arbete var att beskriva anhörigas upplevelse av att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem.   En litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod för att svara på syftet. Den systematiska sökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychINFO. Från dessa sökningar inkluderades 15 artiklar publicerade mellan år 2010 och 2020 i litteraturöversikten. Kvalitetsgranskning utfördes och artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultatet som framkom efter genomförd integrerad analys utmynnade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: ”De första känslorna och reaktionerna”, ”Vikten av delaktighet, stöd och information” samt ”Livet efter hjärtstopp”. Resultatet påvisar att anhöriga upplever starka känslor och reaktioner när de närvarar vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem. Anhöriga har även ett behov av att få vara delaktiga under det plötsliga hjärtstoppet samt behov av att få tillräcklig information och god kommunikation med vårdpersonalen.   Att närvara vid plötsligt hjärtstopp hos en familjemedlem påverkar anhöriga och väcker starka känslor och reaktioner. Vårdpersonalens agerande har en avgörande betydelse för hur anhöriga hanterar situationen och deras upplevelse av hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att arbeta på ett sätt som främjar hälsa och förebygger sjukdom. För att göra detta krävs kännedom kring hur man främjar det i mötet med anhöriga vid plötsligt hjärtstopp. Därav måste det ges möjlighet för anhörig att närvara och hållas informerad för att på så vis ge bästa möjliga förutsättningar för den anhöriga att hantera situationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd. / The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support.

The aim of this study is to investigate attitudes among relatives and Emergency Department staff, concerning relatives possible presence during resuscitation. Seven scientific articles revises in the studys method. The articles have been searched for in CINAHL, Elin and PubMed. Articles have been analysed using Polit, Beck and Hungler (2001) instructions to evaluate scientific quality. The findings of this study show there it seems no longer appropriate routinely excluding relatives from family presence during resuscitation. Research shows that relatives wish to be given an option to be presence during resuscitation, and a choice to take part. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka uppfattningar hos anhöriga och akutvårdspersonal, angående anhörigas eventuella närvaro vid återupplivningsförsök. Sju vetenskapliga artiklar granskas i studiens metod. Artiklarna har sökts i databaserna CINAHL och Elin samt sökmotorn PubMed. Granskningen av artiklarna har följt Polit, Beck och Hungler (2001) anvisningar för att bedöma den vetenskapliga kvalitén. Resultatet i denna studie visar att det inte längre finns skäl att enbart rutinmässigt utesluta alla anhöriga från att närvara vid familjemedlemmars återupplivningsförsök. Forskning visar att det finns anhöriga som vill erbjudas tillfället att få närvara vid återupplivningsförsök, samt att få göra ett frivilligt val om de vill medverka.

Hot och våld inom vårdyrket är något som inte är unikt för Sverige utan det förekommer i andra länder med. I vissa fall kan hot och våld leda till längre sjukskrivningar men även till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och våld gentemot sjuksköterskan på arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvägagångssätt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen. Sammanlagt valdes 10 artiklar ut till studien och utifrån dessa framkom resultat i fem olika kategorier, säkerhetsåtgärder, arbetsmiljö, tillgänglighet, utbildning samt personliga egenskaper. Resultatet visar att de faktorer som reducerade hot och våld var bland annat vakter, säkerhetsanordningar, att läsa patienternas journaler med mera. Resultatet visade att dessa faktorer i hög grad överensstämmer med förekomst av hot och våld. / Threats and violence in the health care profession is something that is not unique to Sweden but it exists in other countries. In some cases, threats and violence lead to longer sick leave but also in death. The purpose of this study was to investigate factors that could reduce the threats and violence towards nurses in the workplace. The study was conducted according to Goodman's systematic approach and searches have been made in Pubmed, Cinahl, Medline and The Cochrane Library. Quantitative and qualitative studies are included in the literature search. A total of 10 articles were selected out of the study and on the basis of these results was found in five different categories, security, safety, accessibility, education and personal qualities. The results show that the factors that reduced threats and violence were among the other guards, safety devices, to read patients' medical records and more. The results showed that these factors are largely consistent with the presence of threats and violence.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som leder till en förlust av kognitiva funktioner, vilket leder till att personer som insjuknar i Alzheimers är i ett stort behov av stöd från andra. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att som sjuksköterska ta hand om både patienten och anhöriga. Sjuksköterskan bör ha kunskap om anhörigas situation och upplevelser för att kunna ge rätt stöd och vägledning till dessa. Syftet: var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma. Metod: litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes. Resultat: De slutliga kategorierna blev: ”att känna kärlek och vilja använda tiden tillsammans”, ”att känna vanmakt och önska stöd”, ”att roller och relationen med personen förändras”, ”att vara begränsad och önska tid för sig själv” och ”att förlora sin anhörig”. Slutsats: Anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom upplevde dels positiva känslor och att tillvaron begränsades. De anhöriga upplevde sig ensamma i situationen med en brist på stöd. För att underlätta situationen för de anhöriga behöver sjuksköterskan bistå de anhöriga med kunskap och stöd.