Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni. Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs. Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer. / Background:The mental ill-health of the Swedish population is currently at a high level and there is reason to believe that there is a substantial amount of unrecorded cases. Schizophrenia is a common psychotic illness preoccupies a large fraction of the psychiatric care. For people with schizophrenia every day is challenging because of the symptoms of the disease and the public stigma. When a family member is diagnosed with schizophrenia relatives become an important resource. Aim:The aim of this study is to highlight relatives’ experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia.  Method:A literature review of both qualitative and quantitative articles from the database Cinahl. SOC - sense of coherence (Antonovsky, 2005) was used as a nursing theory along with the consensus concept health.  Results:The study resulted in five main themes: contradictory feelings, in which relatives' experience of burdens and satisfactions are revealed. Social isolation, which causes a limited social life, described from relatives' perspective. Financial concern, where economic and job-related changes are discussed. Health and quality of life, where family members’ personal health and quality of life is described. Contact with health services, where relatives' care contact is clarified. Discussion: A discussion is held about the family's experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia while achieving health in relation to Antonovsky's (2005) theory of SOC - sense of coherence.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död. Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd. Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande. / Background: The goal of palliative care is to facilitate patients and their family member’s quality of life through holistic views and by working in coherence with four cornerstones: symptom relief, family support, teamwork and communication. It is more common that patients with incurable diseases want to be cared at home at the end of life. The family’s role is challenging in many ways when they care for and support their relatives at home at the end of life. These carers often need emotional or practical support from health care professionals in order to achieve good health but also for their relatives to have a good and dignified death. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a loved one at home at the final stages of life and to develop nurses' knowledge and effort to provide appropriate support. Method: Data were collected from the databases CINAHL Complete and Medline with full text constraints and Peer reviewed as well as a demarcation between the years of 2003 to 2015. Ten qualitative studies were selected and analyzed. Results: The results showed that relatives felt a great responsibility and burden when caring for their loved ones at home at final stages of life. It affected their work, income, and health and leisure time in negative manor. They also experienced a feeling of inadequacy, isolation and loneliness, due to the lack of support from other family members, friends as well as from the health care system. Even though, care giving attributed was experienced as negative the relatives also felt a validity, satisfaction and meaningfulness of caring for their loved ones. Discussion: The results were discussed on the basis of Roy’s adaptation model and to the consensus concept of health. Relatives need different types of support in order to adapt more easily to their role as carers and to promote their health. Furthermore, also discussed the relatives experienced lack of support from family members, friends and the health care professionals. The nurse`s supporting role can have a significant impact to how families can adapt to the caring role and to promote their health, quality of life and well-being.

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre. / Background: Losing a loved one is something that is very traumatic and bewildering. Reactions to the crisis usually appear under different phases, these are the shock phase, reaction phase, processing- and repair phase and reorientation phase. It is important that communication is honest and that it always will be helping for the patient or the relatives. Purpose: The purpose of this study is to compile existing research articles to highlight the situation of family members and staff of sudden death. Method: A literature review conceders on 13 scientific articles. The literature search conceders the databases CINAHL and PubMed. Results: The results of the study showed that relatives needed different support at different stages and that the information is given in such a straight and honest way as possible. Staff felt that education was important for the management of care and that they sought the support and expertise of more experienced colleagues. Conclusion: The information about the cause of death to the families was very important and that the staff were open and honest. Relatives appreciated that the staff were available. Nurses that have sufficient training increases self-confidence enables the handling of difficult situations and knowledge will help to support families better.

Bakgrund: Den palliativa vården ska bygga på symtomlindring och livskvalité för den döende. Den ska också finnas som ett stöd till anhöriga som är en viktig pusselbit i den palliativa vården. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee har använts som grund i litteraturstudien vilket innebär att se människan utifrån en helhetssyn och veta att människan är en unik varelse. Syfte: Att utifrån aktuell forskning belysa anhörigas situation inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Resultatet visade på att de anhöriga var omgivna av många känslor som till exempel osäkerhet och medlidande. Det visade sig också att många anhöriga var i behov av att få prata med vårdpersonal kring döden. Deltagarna tyckte också det var viktigt med en personal som visade empati och att det var kontinuitet bland vilka i personalen som tog hand om patienten. Konklusion: För att kunna ge de anhöriga en bra upplevelse av vården vid livets slut bör de erbjudas samtal om döden. Vårdpersonalen bör vara kompetent och empatisk. Det är också viktigt för de anhöriga att det var samma personer från personalen som tog hand om deras anhörige då det skapar en känsla av trygghet. / Background: Palliative care should be based on symptom relief and quality of life for the dying. The care should also be available as a support to families, they are an important part of the palliative care. Nursing theorist Joyce Travelbee was the basis of this study. Travelbee use a holistic approach and says that a person is a unique being. Aim: Illuminate family members' situation in palliative care based on current research. Method: A literature review based on 13 scientific articles with qualitative method. Result: The result showed that the relatives experienced many different emotions, such as insecurity and compassion. It was also found that many families wished to communicate about death with professionals. Relatives wished that the proffesionals would be competent and empatic. It was also good with professionals that were periodic, it created a sense of security for the relatives. Conclusion: In order to give the families a good experience of care at end of life, they must be offered conversation about death. The nursing staff should be empathetic, continuous and competent.

Uppmärksamhet och stöd till intensivvårdspatienters anhöriga kan ibland bli begränsad då sjuksköterskan ofta fokuserar på patientens behov och glömmer bort de anhöriga. Eftersom möten med anhöriga sker frekvent inom sjuksköterskeyrket är det därför viktigt att sjuksköterskan har insikt och förståelse för vad anhöriga upplever som stödjande. På en intensivvårdsavdelning är tillståndet hos patienten ofta kritiskt och de anhöriga behöver stöd för att hantera, förstå och anpassa sig till situationen. Syftet med den strukturerade litteraturstudien är att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd inom intensivvård. Sammanlagt har 10 vetenskapliga artiklar såväl med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats tematiskt och analysen gav fyra kategorier, Tillit och förtroende, Närvaro och delaktighet, Tröst och empati samt Tillgänglighet och kontinuitet. Sammanfattningsvis finns det ett stort behov av att få stöd som anhörig. De anhöriga är i allmänhet nöjda med stödet de får av sjuksköterskan inom intensivvården men det behövs ytterligare forskning om vad för stöd som behövs samt hur stödet upplevs av de anhöriga. / The attention and support given to family members at the Intensive Care Unit can sometimes be limited due to that the nurses often focus on the patient's needs and forget about family members needs. Since nurses meet family members on a daily basis it is important for them to know what family members find supportive. The condition of patients at the intensive care unit is often critical and family members need support to cope, understand and adapt to the situation. The aim of the study was to highlight family members´ experiences of support from nurses at the intensive care unit. A structured literature review was conducted in which 10 articles with both qualitative and quantitative design underwent thematic analysis. The analysis gave four categories: Trust and reliance, Presence and participation, Comfort and empathy and Availability and continuity. To sum up; family members at the Intensive Care Unit have a great need of support. Family members are in general satisfied with the support, but there is need for more research in what kind of support they require and how family members experience the support.

Bakgrund:   Allt fler människor vårdas i sina hem och det anses ofta vara en betydelsefull plats för både sjuka och anhöriga. När sjukdom drabbar en person spelar de anhöriga en viktig roll. De får ta ett stort ansvar gentemot den sjuke och för vården i hemmet. Det är trots detta fortfarande sjuksköterskans uppgift att främja patientens och familjens upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Allas behov behöver tillgodoses för att vården i hemmet ska vara adekvat. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en sjuk familjemedlem i hemmet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på tio vetenskapliga artiklar. Dessa hämtades från databaserna CINAHL plus with Full text och PubMed. Familjefokuserad omvårdnad var den teoretiska referensram som kom att diskuteras utifrån litteraturöversiktens resultat. Den handlar om familjens betydelse för patientens upplevelse av hälsa och sjukdom. Även de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen behandlades. Resultat: Det framkom fyra områden i resultatet. Det första var känslomässig påverkan på den informella vårdaren, vilket berörde de tankar och känslor som uppkom när någon tog sig an vårdarrollen. Det andra var social påverkan, som handlade om hur de anhörigas sociala liv påverkades när de tog sig an den informella vårdarrollen. Det tredje var förändringar, vilket berörde kontrasterna mellan hur livet var innan sjukdom drabbade familjen och hur livet blev efter sjukdomen inträdde. Det sista området var information och stöd som omfattade det som familjen ansåg sig behöva hjälp med.                                                                                          Diskussion: De två områdena känslomässig påverkan på den informella vårdaren och social påverkan diskuterades utifrån den familjefokuserade omvårdnaden och de vårdvetenskapliga konsensusbegreppen. / Background: Nowadays more people are being cared for in the home which is often considered an important place for both the patient and relatives. When illness hits one family member the relatives plays an essential role. They have to take responsibility for their sick family member and for the home nursing. Nevertheless, it is still the nurse´ task to ensure that the patient and the family experience quality of life and wellbeing. Aim: To describe the family experience of caring for a sick family member at home. Method: This literature review was based on ten scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Plus with Full Text and PubMed. Family focused nursing was the theoretical framework that the literature review was proceeded from. Family focused nursing is about the family importance to the patient experience of health and illness. The consensus concepts of caring science were also discussed.   Results: Four themes appeared in the result. The first one was emotional impact on the informal caregiver. That theme includes thoughts and feelings that arise when someone takes on the caregiving role. The second one was social impact which is about the family members' social lives and how the informal caregiving role affects them. The third one was changes and that theme is about the contrast between what life was like before the illness struck their family and how life became after the disease entered. The final theme was information and support which included the areas where the family required more help. Discussions:  Emotional impact on the informal caregiver and social impacts were discussed on the basis of family focused nursing and the consensus concepts of caring science.

Bakgrund:Att vara anhöriga till en person med psykisk sjukdom medför ofta en egen försämrad psykisk hälsa samt kan vara både tidskrävande och kostsamt. Känslor av skuld och skam samt stigmatisering från omvärlden är vanligt förekommande. Anhöriga önskar delaktighet i vården men exkluderas ofta. Det finns nationella riktlinjer och lagar som betonar vikten av anhörigas delaktighet, trots detta upplevs anhöriga ofta påträngande. De finns lite kunskap om anhörigas kontakt med psykiatriska intensivvårdsavdelningar. Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med anhöriga på psykiatriska intensivvårdsavdelningar Metod:Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor på psykiatriska intensivvårdsavdelningar i Sverige intervjuades enligt semistrukturerade metod. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: Organisatoriska förutsättningar för att möta anhöriga, Olika syn på anhöriga, Utmaningar i mötet med anhöriga samt Att möta och kommunicera med anhöriga. Diskussion:Resultatet i studien diskuteras i relation till tidigare forskning och Andersheds teori om Delaktighet i Ljuset – Delaktighet i mörkret. I resultatet framkom aspekter som kan tänkas leda till både delaktighet i ljuset och i mörkret. / Background: Being a relative to someone with mental disorder often causes a decreased mental health and can be both time-consuming and costly. Feelings of guilt and shame and stigmatization from the surroundings are common. Relatives’ wishes to participate in care but often get excluded. National guidelines and laws emphasize the importance of relatives’ participation; despite this relatives' often get perceived as intrusive. Little is known about relatives contact with psychiatric intensive care units. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences from meeting relatives at psychiatric intensive care units. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at psychiatric intensive care units in Sweden were interviewed with semistructured method. The material was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into four categories: Organizational requirements to meet relatives, Different views on relatives, Challenges in the meeting with relatives, and To meet and communicate with relatives. Discussions: The result is being discussed in relation to previous research and Andershed's theory of Involvement in the light – Involvement in the dark. In the result aspects emerged that can lead to both participation in the light and in the darkness.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år. Majoriteten av dessa är förväntade dödsfall relaterat till ålder och sjukdomar. Plötslig död innefattar mord, suicid, olycksfall eller akut sjukdom. I mötet med anhöriga efter plötslig död har sjuksköterskan till uppgift att delge stöd och information. Det finns många studier gjorda på hur anhöriga upplever bemötandet i vården men desto mindre forskning om hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga vid plötslig död. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta anhöriga vid plötslig död på sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 10 sjuksköterskor, från två olika avdelningar från ett sjukhus i södra delen av Sverige, har intervjuats.  Intervjuerna bearbetades och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; Kräver professionalitet, Anhörigas reaktioner påverkar och Behöver vara personlig. Slutsats: Hur sjuksköterskan möter och bemöter anhöriga är ett viktigt moment i vården och för den familjecentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskor som påträffar plötsliga dödsfall i sitt yrke upplever att det är komplext att möta anhöriga vid dessa situationer. / Background: Approximately 90 000 people die each year in hospitals throughout Sweden. The majority of these are expected deaths related to age and disease. The causes of sudden death include homicide, suicide, accidental or acute illness. When this occurs, nurses are responsible for sharing support and information with the relatives. There have been many studies conducted on the experience of family members and the treatment they receive in hospitals. However, there is less research present on the experiences of nurses when meeting families after sudden death. Aims: To describe nurses' experience of meeting relatives, when sudden death occurs in a hospital. Method: Qualitative interview study where a total of 10 nurses participated in the interviews, from two different departments of a hospital, in southern Sweden. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories; Require professionalism, Relatives` reactions effects and Need to be personal. Conclusion: How the nurse meets and treats families is an important part of the care and the family-centered care. Nurses who encounters sudden death in the professional experience that it is complex to meet relatives after sudden death.

Syftet med denna studie har varit att belysa män och kvinnors egna upplevelser av medberoende. I studien har en kvalitativ ansats använts och det material som har studerats är åtta förinspelade samtal, podcastavsnitt, publicerade på internet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teori om familjeroller och ett genusperspektiv. Denna studies resultat visade att de som ingår i studien påverkats negativt av en uppväxtmiljö präglad av missbruk eller psykisk ohälsa och upplevde sig ha anammat en eller flera roller för att kunna hantera sin livssituation. Resultatet visade även att detta fått konsekvenser för deltagarna i det vuxna livet. Vidare visade resultatet att män och kvinnor i denna studie i lika hög grad utvecklar ett medberoende, dock fanns det skillnader i hur studiens män och kvinnor uttrycker sitt medberoende. Kvinnorna upplevde att de isolerade sig, blev tystlåtna och tillbakadragna och männen upplevde att de hade ett mer utagerande beteende. Studiens deltagare hade upplevelser av att i barn- och ungdomsåren behöva ta ett stort ansvar och att de egna behoven därför åsidosattes. Slutligen diskuterades de negativa konsekvenserna av medberoende och om detta hade en koppling till rådande könsnormer. / The aim of this study was to illustrate male and females own experiences of codependency. In this study has an qualitative approach been used and the material consists of eight pre-recorded conversations, podcast episodes, published on the Internet. The empirical material has been analyzed from a theory of family roles and a gender perspective. It showed that the participants in this study has been negatively affected by growing up in an environment characterized of abuse or mental illness and felt that they had embraced one or more roles to manage their life situation. The result also showed that the participants had experienced negative consequences in adult life. The result of this study also showed that developing codependency was equally common among both male and female in this study, though were there differences between how male and females express their codependency. The females experienced a feeling of isolation, became quiet and reclusive and the males experienced that they had a more externalizing behavior. The experience of taking a big responsibility in childhood and adolescence was equally common among the participants of this study and led to that their own needs were ignored. The negative consequences of codependency and their connection to the gender norms of today were also discussed.