Syfte: Att belysa hur livssituationen påverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades på 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att livet förändras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde påverkas på många olika sätt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende på vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var känslor som framkom i resultatet. Olika sätt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv inställning och ett bra socialt stöd omkring sig. Anhöriga ville ofta hålla kvar sin vårdarroll så länge som möjligt men när situationen blev ohållbar blev flytten till ett boende för de demenssjuka personerna oundviklig. Slutsats: Resultatet i studien visade att den generella påverkan av livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer var negativ. Forskning kring hur livssituationen för anhöriga till demenssjuka personer påverkas finns men ytterligare forskning och sammanställningar av forskning krävs inom området. Även forskning om hur sjuksköterskan kan använda sig av denna information behövs för att sjuksköterskan ska kunna veta vilka insatser som krävs för att ge bästa möjliga stöd till anhöriga. / Aim: to examine the effects on the lives of people who are related to someone with dementia. Method: A literature review with descriptive design. The study was based on 13 articles collected in the databases PubMed and Cinahl. Result: The results showed a marked change in the lives of those related to a person diagnosed with dementia, and the life situation was affected in multiple ways. The type of relationship the relative and the ill person had before the disease could in some instances affect how the relative experienced the situation. The results demonstrated emotions like isolation, anger, powerlessness, as well as loss and guilt. In dealing with the role as caregiver factors like having a positive attitude and a good support system was mentioned. Very often the relatives would maintain their roles as caregivers as long as possible, but when the situation became untenable, the move to assisted living was inevitable. Conclusion: The results of the study showed that the overall impact on the lives of relatives of people diagnosed with dementia was negative. There is some research on how the lives of relatives of people with dementia are affected, but in order for nurses to give the best support possible, there is a need for even more research and publications on this topic.

No description available.

Sammanfattning   Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.   Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.   Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.   Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp.    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.   Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Detta gav tio artiklar som har kvalitetsgranskats och därefter analyserats. Resultatet blev två huvudgrupper med information och stöd. Resultat som handlade om information delades in i mottagen information, önskemål om informationsgivning och andra informationskällor. Stöd indelades i praktiskt och känslomässigt stöd. Diskussion: Informationen som gavs av vårdpersonal räckte inte alltid till och anhöriga sökte mer information via internet. Många anhöriga sökte oftast inte emotionellt stöd av vårdpersonalen utan fann detta genom olika kontakter, bland annat vänner och annan släkt. Men de anhöriga ansåg att det var viktigt att det fanns stöd att tillgå från sjuksköterskan för att minska oro och ångest. Slutstats: Behovet av individanpassad och lättförståelig information är stort och det är viktigt att sjuksköterskan erbjuder emotionellt och praktiskt stöd till de anhöriga.

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet visar att anhörigas informationsbehov främst består av medicinsk-, omvårdnads- och organisationsinformation. De två viktigaste fynden när det gäller upplevelser av information var att de individuella behoven måste bejakas och att källan till informationen ansågs viktig. Resultatet visar dessutom att god information minskar ovisshet och stress hos anhöriga. Genom att få sitt informationsbehov tillfredsställt skapas förutsättningar till mental förberedelse. Författarna kan utifrån studien se att god information kan kopplas samman med välbefinnande hos anhöriga i den palliativa vården.

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.

Syftet med denna studie var att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till en person som förvärvat hjärnskada i vuxen ålder. Vidare var syftet att få kunskap om anhörigas syn på stöd från Jönköpings kommun, enheten för fysiskt funktionshindrade. Kvalitativ tematiserad intervjustudie har använts som metod. Tio intervjuer har gjorts med anhöriga till personer vilka förvärvat hjärnskada i vuxen ålder för att förstå vad det kan innebära att vara anhörig till dessa personer. Till resultatets framställande och analysen har vi valt kvantitativ metod för att kunna se mönster och variationer i materialet. Resultatet visar på att alla tillfrågade är anställda hos sin make eller maka. De anhöriga tycks få visst stöd från kommunen men inte från frivilligorganisationer. Ekonomin verkar inte vara det största bekymret, men de som ändå tycker att ekonomin har blivit sämre är barnfamiljerna. Arbetssituationen visar sig däremot blivit tyngre för de anhöriga. Kontakten med släkt och vänner förändras både till det bättre och till det sämre. Vad som är relativt genomgående är att de anhöriga anser att vännerna försvinner. Människor tycks handla på olika sätt då tillvaron förändras på ett ögonblick. / For various reasons, some adults are struck by a sudden brain-damage. The purpose of our research was to obtain an understanding about the everyday lives of their spouses. The meaning of this essay was to understand the husband or wives situation when their partner had a brain damage. The essay is based on both a qualitative method which includes ten personal interviews and quantitative method in results and analysis. The result showed that all partners were now employed as “relative – carers”. Financial support from the local council was being given to everyone we met. Thus, the economical situation did not seem to be a big issue. Far worse was the increased workload for the family. Relationships with friends and relatives also took on a large change. Some friends disappeared altogether. People seem to cope in different ways when their situations are changed drastically.

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. Slutsats: är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Sorg, en förändrad livssituation och ljuspunkter i vardagen. Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt. Slutsats: Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.

BAKGRUND: En konfrontation och möte med döden sker för de flesta genom ens egen eller en närståendes svåra sjukdom. Att vara anhörig till en svårt sjuk person är inte en enkel roll och för många anhöriga kan detta vara en ny och skrämmande situation. Samtidigt som den anhörige förväntas finnas där och stödja den sjuke, bär denne också på en egen sorg. SYFTE: Att belysa närståendes upplevelser vid vård i livets slutskede av en anhörig i hemmet. METOD: Litteraturstudie med 15 artiklar inkluderade, materialet analyserades med innehållsanalys. RESULTAT: Analysen mynnade ut i fem kategorier samt 21 subkategorier. Resultatet visade på att anhöriga upplevde en rad negativa känslor i samband med vårdandet av en svårt sjuk eller döende anhörig, men också positiva känslor som till exempel tillfredställelsen av att veta att ha gjort allt för den sjuke. Stöd var en viktig komponent i vårdandet av en anhörig, stödet kunde både komma från vårdpersonal, familj och vänner. DISKUSSION/SLUTSATS: Att se även den anhörige i vårdandet av en svårt sjuk i hemmet, borde vara av stor vikt för sjukvårdspersonal för att kunna lindra både den sjukes och dess anhörige lidande.