SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att anhöriga till patienter i livets slutskede upplever en känsla av ensamhet, brist på öppenhet och ärlighet vad gäller sjuksköterskors sätt att kommunicera. Vidare upplever en del anhöriga att bemötandet är kallt och likgiltigt, medan det också finns anhöriga som upplever bemötandet från sjuksköterskor som varmt och omtänksamt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och kommunicera med anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde bristande kunskap gällande bemötande och kommunikation med anhöriga i livets slutskede samt svårigheter att upprätthålla ett känslomässigt avstånd. De upplevde även känslor av stress kopplat till vård av anhöriga. Att involvera anhöriga i vård av patienter upplevdes som viktigt för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor anses vara i behov av utökad kunskap och utbildning gällande bemötande och kommunikation i livets slutskede, detta för att möjliggöra en god vård till både anhöriga och patienter.

Av Sveriges befolkning påverkas 14 procent negativt av en närståendes alkoholkonsumtion. Anhöriga upplever att de inte blir inkluderade i vården och att deras berättelser inte blir hörda vilket utgör grunden för att kunskapen hos sjuksköterskor om anhörigas situation behöver fördjupas. Syftet med studien är därför att beskriva anhörigas erfarenheter och upplevelser av att ha en familjemedlem med ett alkoholmissbruk. Studien är en litteraturöversikt som bygger på tio granskade kvalitativa artiklar. De inkluderade artiklarna visade på liknande erfarenheter oberoende av vilket land de var gjorda i och vilken relation de anhöriga hade till den alkoholmissbrukande personen, men även skillnader kunde identifieras. Framträdande erfarenheter från de anhöriga var ett stort ansvarstagande, psykisk ohälsa, våld, skam och isolering, varierande förståelse för missbruket och sin situation samt negativa erfarenheter av att söka hjälp. Utifrån vårdvetenskapliga utgångspunkter diskuteras hur sjuksköterskan kan möta livsvärlden och lindra lidandet.

Bakgrund: Hjärtstopp av plötslig orsak är en av de vanligast förekommande dödsorsakerna i Sverige som kräver HLR. Studier visar att det finns en önskan från anhöriga om att få närvara under HLR samt att det kan underlätta sorgeprocessen. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukvårdspersonals attityder till att utföra HLR med anhörig närvarande. Metod: Granskning, analys och sammanställning har gjorts utifrån åtta studier med kvantitativ ansats. De databaser som användes i sökningarna var Pubmed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal hade en mer negativ syn på anhörigas närvaro under HLR, vilket kunde leda till stress, koncentrationssvårigheter och oro för anhörigas upplevelser. Utifrån studiernas resultat framkom följande kategorier: Erfarenhetens betydelse, riktlinjer och beslut, arbetsprestation och inverkan på anhörig och patient. Konklusion: Den övervägande negativa attityden till anhörigas närvaro under HLR berodde mycket på tidigare negativa erfarenheter. Många deltagare kände oro för anhörigas mående under HLR. Familjecentrerad vård är en förutsättning för att få anhöriga att känna delaktighet. Fler studier behövs för att det ska vara möjligt att införa riktlinjer och ge personalen den utbildning som krävs inom ämnet. / Background: Abrupt cardiac arrest is one of the most common causes of death in Sweden that requires CPR. Studies show that there is a desire from relatives to attend during CPR and that it could facilitate the grieving process. Aim: The aim of this study was to survey the medical staff's attitudes to performing CPR with a relative present. Methods: Review, analysis and compilation have been made on the basis of eight studies of a quantitative method. The databases used in the search process of the articles were Pubmed and Cinahl. Result: The results showed that the healthcare professionals had a more negative view towards the presence of relatives' during CPR, which could lead to stress, difficulty to concentrate and a concern for relatives' experiences. Based on the results, following categories emerged: The meaning of experience, guidelines and decisions, work-performance and impact on relatives and patients. Conclusion: The predominantly negative attitude to the presence of relatives' during CPR depends on previous negative experiences. Many participants felt anxious about the relatives' feelings during CPR. Family-centered care is a prerequisite for making relatives feel involved. More studies are needed to make it possible to introduce guidelines and provide staff with the training required in the subject.

ABSTRACT  Introduction: Cancer causes crisis and adjustment in life for both the patient and their relatives. People who receive treatment for cancer are affected, both physically and mentally, which can include the need of solid care by health care professionals but also by relatives. To minimize the risk of suffering and its negative consequences, an increased understanding of relatives' experiences when a family member gets cancer is needed. Purpose: The purpose was to shed light on relatives' experiences when a family member is living with a cancer diagnosis.  Method: A descriptive design with a general literature overview as a data collection method was used.  Results: The results can be distinguished into four categories that describe relatives' experiences. The four categories are adjustment in the everyday life of the relatives, emotions of the relatives, psychological impact and support that is requested. The results showed that relatives felt physically, mentally and emotionally exhausted. However, they felt that support from health care, family, relatives, religion and friends helped them.  Conclusion: Relatives living with a family member with cancer have a significant need to receive support from close relatives and health care professionals. It also emerged that relatives felt very anxious, fear, stress, uncertainty and psychological impact. They felt limited in their lives, gained a new perspective on life and that the family member's cancer affected the whole family. Keywords: Cancer, experiences, feelings, diagnosis and support.

Bakgrund: I Sverige är cirka 130–150 000 personer drabbade av demenssjukdom och cirka 60–70% av dessa har Alzheimers sjukdom. Det kan upplevas svårt att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom på grund av sjukdomens konsekvenser. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner med Alzheimers sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv analys. Artiklarna analyserades med Fribergs beskrivning av femstegsanalysen. Resultat: Vid analysen av material framkom två kategorier med två underkategorier vardera. Kategorierna var Förändringar i livssituationen och Förändringar i relationen som upplevdes av anhöriga som levde tillsammans med en partner med Alzheimers sjukdom. Anhöriga beskrev att de hade upplevelser av begränsningar och förluster samt rollförändringar och förändring i intimitet och närhet. Slutsats: Anhöriga som lever med en partner med Alzheimers sjukdom upplever olika typer av förändringar. Omvårdnaden bör inte endast riktas mot den insjuknade personen utan även de anhöriga runt omkring. För att underlätta situationen för de anhöriga krävs därför stöttning, information och utbildning om sjukdomen.

Bakgrund: Barn som besökare på en intensivvårdsavdelning är ganska nytt förekommande, men har blivit mer vanligt. Många intensivvårdssjuksköterskor upplever dock att de saknar kompetens och stöd för att bemöta barn som anhöriga. Det finns också en osäkerhet bland hälso- och sjukvårdspersonal huruvida barn gynnas eller stressas av att se närstående vårdas i miljön på en intensivvårdsavdelning. Barn som inte tillåts vara delaktiga i vården av en närstående kan reagera med känslor av ensamhet, maktlöshet och övergivenhet. Syfte: Att beskriva barn som anhöriga på en intensivvårdsavdelning, ur barnets och intensivvårdssjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet visar att barn som anhöriga har behov av att se med egna ögon, behov av information och förberedelse samt behov av en normal vardag. Intensivvårdssjuksköterskorna beskriver att det finns ett behov av att stötta och motivera föräldrar, att vägleda det enskilda barnet men att det ofta saknas förutsättningar för att involvera barn som anhöriga. Slutsats: Det är viktigt att barn involveras i vården av en närstående på en intensivvårdsavdelning för att förhindra negativa konsekvenser nu, men även senare i livet. Det behövs stöd och förutsättningar med tydliga riktlinjer för intensivvårdssjuksköterskan att förhålla sig till när det gäller barn som anhöriga. Med en vårdande kommunikation kan intensivvårdssjuksköterskan lindra ett onödigt lidande och upprätta en gemenskap vilket gynnar alla inblandade. / Background: Children as relatives in intensive care units are fairly new, but have become more common. Many intensive care nurses experience a lack of knowledge and support in order to care for children as relatives. There’s also an uncertainty among health care professionals whether children benefit or disadvantage by seeing relatives being cared for in the intensive care environment. Children who are not allowed to participate in the care of a loved one may react with feelings of loneliness, powerlessness and abandonment. Aim: To describe children as relatives in an intensive care unit, from the child and intensive care nurse perspective. Method: A systematic literature review with a qualitative approach based on scientific articles and an inductive approach. Result: The result shows that children as relatives have a need to see with their own eyes, a need for information and preparation and the need for a normal everyday life. The intensive care nurse describes that there’s a need to support and motivate parents, to guide the individual child but that there are often poor prerequisites for involving children as relatives. Conclusion: It is important that children are involved in the care of a close relative in an intensive care unit to prevent negative consequences now, but also later in life. The intensive care nurses need support and clear guidelines. With a caring communication the intensive care nurse can alleviate an unnecessary suffering and establish a communion which benefits everyone involved.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter och deras anhöriga utsätts för stora psykosociala påfrestningar under och efter tiden för intensivvård. Besök av anhöriga ger intensivvårdspatienter hopp och stöd vilket leder till ökad trygghet för dem. Anhöriga tvingas att prioritera den sjuka närstående först vilket sätter dem själva i andra hand. Stöd till anhöriga kan underlätta deras börda och förbättra deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med intensivvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt, med en kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed vilket ledde till analys och syntes av 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade på att anhöriga befinner sig i en utsatt situation där de upplever en förlust av kontroll över situationen. För att återfå kontrollen var de i behov av att kontinuerligt erhålla öppen och ärlig information om sin närstående. När vårdpersonal underlättade för anhöriga att medverka i vården såg dem det som meningsfullt och det gav dem även inre styrka för att kunna vara närvarande. Anhöriga upplevde det egna sociala nätverket som en viktig faktor där de tillsammans gav varandra stöd för att minska deras ensamhet och överkomma sina emotionella påfrestningar. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att anhöriga till intensivvårdspatienter genomgår en komplex och utmanande tid där deras behov och upplevelser varierar. För att underlätta för anhöriga att hantera denna situation är det viktigt att vårdpersonal skapar en miljö som är välkomnande, stöttande och som anpassas efter deras unika behov.

Bakgrund: Cirka 200 000 människor i Sverige lever med hjärtsvikt. Det är en palliativ sjukdom vilket innebär att den drabbade slutligen kommer att avlida av sjukdomen. En anhörig definieras som någon som har ett nära band till den sjuka, det kan vara såväl en släkting som en kollega. Även deras vardag kan påverkas av dess närståendes sjukdom. Anhöriga kan tvingas gå ner i arbetstid och planera om vardagsaktiviteter för att kunna bistå med omvårdnad och stöd. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider av hjärtsvikt. Metod: Den metod som har använts för arbetet är en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades genom användning av en granskningsmall med kvalitetskriterier. Sammanfattning av resultatet gjordes sedan genom en metasyntes enligt Andersson & Hellström (2023).  Resultat: 8 artiklar från USA, Sverige, Taiwan, Tanzania, Danmark och Iran användes. Resultatet bestod av fyra kategorier: Vikten av information från vårdpersonal, påverkan på de anhörigas psykiska hälsa, upplevelsen av livsstilsförändringar och hur familjen och relationer påverkas.  Slutsats: Anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider hjärtsvikt skiljer sig åt och beskrevs som både negativa och positiva. Anhöriga erfor såväl fysiska som psykiska påfrestningar av att ha en sjuk närstående. Att som sjuksköterska besitta kunskap gällande hur en anhörig kan påverkas i en sådan situation är av stor vikt i sjuksköterskans yrkesroll.

Bakgrund: Afasi är en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt språkförmåga. Stroke är den vanligaste bakomliggande orsaken. Afasi innebär en stor påverkan på livet för den drabbade och hens anhöriga. Anhöriga tar ofta på sig ett stort stödjande ansvar och riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med afasi. Metod: I denna litteraturstudie ingår både kvalitativa och kvantitativa data. Åtta vetenskapliga artiklar från två databaser sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fem kategorier. 1) ”Anhörigas behov av stöd” framhöll att anhöriga upplever ett behov av information och känslomässigt/psykologiskt stöd samt att upplevelsen av bristande stöd förekom. 2) ”En total förändring i anhörigas liv” belyste upplevelser av att afasin har påverkat anhörigas relationer och vardag. 3) ”Förlust av det som var innan” framhöll upplevelser av att ha förlorat stora delar av kommunikationen med personen med afasi samt att anhörigas hälsa försämrats. 4) ”Strategier hjälper anhöriga” belyste att anhöriga upplevde sig ha hjälp av strategier för att underlätta i livet. 5) ”Hopp om framtiden” framhöll att upplevelsen av hopp kunde infinna sig om personen med afasi gjorde framsteg samt genom ett bra bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Att vara anhörig till en person med afasi innebär ofta stora påfrestningar och risken för ohälsa är stor. Som sjuksköterska kan ett förhållningssätt utifrån familjefokuserad omvårdnad hjälpa till att stödja anhöriga. Denna studie kan bidra med förståelse för anhörigas situation, men ytterligare forskning, förslagsvis kvalitativa intervjuer, är väsentligt för att fördjupa förståelsen.

Introduktion/Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar en patients funktionsförmåga negativt. Sjukdomsutvecklingen medför att patienten med schizofreni kan få svårt att sköta sin ekonomi och att bo själv. Det är vanligt att anhöriga tar ett stort ansvar vid vardandet av patienten och i kontakten med vården. För den anhöriga kan detta medföra en begränsning i arbetslivet och ge ekonomiska svårigheter. I förlängningen bidrar det till att anhöriga själva kan vara i behov av stöd för att klara vardagen.   Syfte: Att belysa upplevt stöd i samband med schizofreni ur ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna som användes var CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bestod av elva kvalitativa artiklar som granskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmall.   Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman, 1) Information och kommunikation 2) Professionellt stöd och 3) Anhörigas delaktighet  Slutsats: Slutsatser som kan dras från litteraturstudiens resultat är att anhöriga upplever brister gällande stöd i samband med schizofreni. Anhöriga upplever att de inte får tillräckligt med information, kunskap, utbildning eller stöd från hälso- och sjukvården samt att de önskar få vara mer delaktiga i patientens vårdprocess.