Föräldrautbildningar har sedan riksdagens beslut år 1979 erbjudits av mödrahälsovården till alla nyblivna föräldrar i samband med graviditeten. Föräldrautbildningen är till för att förbereda föräldrarna inför den kommande förlossningen och föräldraskapet samt främja barns hälsa och utveckling. Föräldraskap är en stor händelse i livet som innebär en livsomställning och ett stort ansvar. Övergången till att bli förälder kan ibland upplevas som jobbig och problematisk. Många föräldrar kan därmed behöva stöd och vägledning genom denna övergång. Studiens övergripande syftet är av en explorativ karaktär och styrs av en undersökande ansats där vi söker efter att karlägga föräldrautbildningens organisatoriska utformning/struktur samt utforska innehållet i det kunskaper som utbildningarna förmedlar. Den datainsamlingmetod som användens var semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fem föräldrautbildningsledarna på två familjecentraler i Västerbotten. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet, vilket resulterade i följande slutsatser: Utbildningarna grundar sig i lokala riktlinjer och innefattar både förlossning- och föräldraförberedande information. Utbildningens fokus ligger på att informera om barnets psykiska hälsa och utveckling samt att få föräldrarna att reflektera över deras föräldraskap och parrelation.

Inskolningsperioden har en stor betydelse för både barn och vårdnadshavare, då de genom den får sin första inblick i förskolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har om den föräldraaktiva inskolningsmetoden. I studien undersöks även hur anknytningsteorin används vid inskolning och hur den föräldraaktiva inskolningsmetoden förhåller sig till en trygg anknytning. Det empiriska materialet består av transkripter från åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare som genomfördes både via telefon och på plats i förskolan. I resultat redovisas förskollärarnas egna upplevelser av att arbeta med den föräldraaktiva inskolningsmetoden i förskolans verksamhet. Förskollärarna anser att den föräldraaktiva inskolningsmetoden är en lämplig metod för att skola in barn. Inskolningsmetoden bidrar till att barn slussas in i förskolan snabbare och att vårdnadshavarna börjar skapa en relation till pedagogerna på avdelningen under inskolningsdagarna. Slutsatsen av studien är att den föräldraaktiva inskolningsmetoden gynnar förskolans verksamhet mer än barnen. Detta för att utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv är det inte möjligt för barn att knyta an till en annan människa på endast tre dagar.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet för de yngre barnen vid inskolning. Utifrån valt syfte har tre frågeställningar utformats: Hur definieras begreppet trygghet vid inskolning, Hur arbetar förskollärare med att skapa anknytning vid inskolning samt Vilka utmaningar och möjligheter identifieras vid skapandet av trygghet för barn vid inskolning. Frågeställningarna utformades på ett sådant sätt för att kunna ta reda på hur förskollärare ser på trygghet, anknytning, utmaningar och möjligheter, samt om de använder olika strategier i arbetet för att skapa trygghet vid inskolning. Bowlbys (2010) anknytningsteori har använts tillsammans med begrepp som tillhör teorin, samt begrepp som kan relateras till förskolans verksamhet. Det har gjorts för att kunna analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där delar av resultatet har valts ut som ansetts viktiga för att kunna få fram förskollärarnas olika tankar och uppfattningar om studiens valda forskningsområde. Studien byggdes på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i en kommun från olika förskolor. Det var för att ta reda på hur förskollärarna ser på trygghetsskapandet under inskolningstiden i olika verksamheter. I resultatet framkom det att förskollärarna har en gemensam syn på hur viktig roll tryggheten spelar under inskolningen. Resultatet visade även hur samverkan med vårdnadshavare kan vara avgörande för hur barnen kommer uppleva denna period. Vidare framkom det i resultatet även olika strategier förskollärarna använder sig av i skapandet av trygghet. Dessa olikheter som kommit fram i studien innefattar förskollärarnas olika arbetssätt och inskolningsmetoder samt hur de arbetar med anknytning till varje enskilt barn i verksamheten.

Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärarna skapar trygghet för barn under inskolning. Den metod vi har valt att använda oss av i vår studie är semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex förskollärare där samtliga arbetar med barn mellan 1-3 år. Vi har i vår studie utgått från anknytningsteorin för att analysera resultatet. Resultatet visar att flexibilitet gällande barns inskolning är en framgångsfaktor för att bygga trygga anknytningar mellan barn och förskollärare. Förskollärarna påpekar att barn är olika och tiden för en inskolning behöver anpassas efter individens förutsättningar och på så sätt kan förskollärare lyckas bygga en trygg anknytning till barnet. Förskollärarna påtalade även i intervjuerna att det är viktigt att vara närvarande för att skapa en trygg anknytning till barn och att det är väsentligt att förskollärare bekräftar barnets känslor och utgår ifrån barnets behov. Resultatet visade också att förskollärarna konstaterar att samarbetet mellan vårdnadshavare och förskolan är av vikt och att de ser samarbetet som en bidragande faktor för att kunna skapa en trygg anknytning med barn under inskolning.

Purpose The purpose of the study was to examine the educator’s thoughts and experiences regarding the term “attachment”. Similarly, we wanted to find out what strategies educators use to create comfortable and secure relationships for the younger children within the large groups of children. According to this purpose, we have formulated the following questions: What experience has educators in working with large groups of children? How do educators perceive the term attachment in relation to the younger children in preschool? Which known strategies the educators use to ensure the younger children’s security within the larger group? Method We have, with a qualitative method, interviewed six educators at three preschools in different municipalities. As a complement to the collected data, we made observations at two of the preschools. Our greatest focus and importance have been on the empirical evidence from the interviews conducted. Theory In our study we have taken the support of Bowlby's “attachment theory” which highlights the importance of close emotional relationships and we also used current research in the field. We have chosen to assume only this theory because we believe that it corresponds to the study's main purpose, namely children's secure attachment. Results From an attachment theory perspective that emphasize the importance of close and emotional relationships for the individual child's development and comfort, one of our results indicates that large groups of children complicate the educators ability to meet the individual child's needs on a daily basis. Based on the interview material it became clear that all educators agree on the importance of being a calm and present educator in the attachment work with younger children. Our results indicate that strategies such as dividing large groups in to smaller ones, as well as a structured working team, are important factors in order to tie in with all children within the larger groups. Most educators emphasize that an inspiring environment that raises the child's curiosity and exploration, promotes the child´s sense of security at the preschool. / Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på pedagogers tankar om och erfarenheter av begreppet anknytning. Vi ville även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder sig av för att skapa trygga relationer för de yngre barnen i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har pedagogerna av att arbeta med stora barngrupper? Hur uppfattar pedagogerna begreppet anknytning i förhållande till de yngre barnen i förskolan? Vilka uttalade strategier säger pedagogerna att de använder sig av för att skapa trygghet till de yngre barnen i stora barngrupper? Metod Vi har med en kvalitativ metod intervjuat sex pedagoger på tre förskolor i olika kommuner. Vi har även observerat på två av förskolorna som ett komplement till vårt intervjumaterial. Det är empirin från intervjuerna som vi har lagt störst fokus och vikt på. Teori Vi har tagit stöd av Bowlbys anknytningsteori som belyser vikten av nära känslomässiga relationer i vår studie samt använt oss av aktuell forskning. Vi har endast valt att utgå från denna teori då vi anser att den motsvarar studiens huvudsyfte det vill säga barns trygga anknytningar. Resultat Ett av våra resultat påvisar att stora barngrupper försvårar pedagogers möjligheter att dagligen tillgodose det enskilda barnets behov, sett utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv som betonar vikten av nära och känslomässiga relationer för det enskilda barnets utveckling och trygghet. I intervjumaterialet framkom det att alla pedagoger är överens om vikten med att vara en lugn och närvarande pedagog i anknytningsarbetet med yngre barn. Vårt resultat påvisar att strategier som gruppindelning samt ett strukturerat arbetslag är betydelsefulla faktorer i arbetet med stora barngrupper. Flertalet pedagoger betonar att en inspirerande miljö bidrar till att väcka barns nyfikenhet och utforskande, vilket främjar barnets trygghet på förskolan.

How is death presented in picture books? Does it matter how the characters in picture books react to grief and death? This study analyses four picture books with the intention of establishing which norms and core values are consistently reflected. The aim is to determine whether the reactions of characters to grief and death in illustrated literature are consistent with previous research findings in this field about Children’s reactions to sorrow and death. Illustrated literature is a fundamental feature of early year’s development at preschool. It plays a critical role in assisting children with visualization of “normal” reactions and emotions triggered by everyday life. Carefully selected illustrated literature can therefore be used to explain difficult situations such as death and grief processing. Children are able to identify with the characters presented and take guidance and influence from the illustrated reactions presented to Grief. The theoretical basis of the essay is John Bowlbys attachment theory on Children’s reactions to the loss of a connected person and its inherent normcritical perspective on gender. The method used is a targeted qualitative content analysis based on pre-defined themes and categories. The results show that the Children’s reactions to sorrow and death are indeed consistent with those recorded and presented previously when examining common reactions in children to mourning. The study also shows a deviation in the literature in question from social stereotypes on male and female behavior. Breaking these norms may mean that the behaviors presented in the books will eventually be normalized by the children.

Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans. Ovillkorlig självacceptans korrelerar mot förväntningar inte med reciprocitet. Istället finns en tendens till att ovillkorlig självacceptans hänger samman med underläge i utbytet i parförhållanden. Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan relationsrelaterad ångest, ovillkorlig självacceptans och individens upplevelse av ifall utbytet i parrelationen är reciprokt eller inte.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse. Teorin omfattas även av två olika motivationsformer: autonom och kontrollerad, vilka i föreliggande studie undersöktes i relation till anknytningsstilarna. Populationen var vårdanställda (n = 88) i en kommun i södra Sverige. Deskriptiv data visade att anställda inom vården har en övervägande trygg anknytningsstil. Resultatet i denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan hög arbetstillfredsställelse och hög nivå av trygg anknytningsstil (p = .006). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i motivationsform mellan de olika anknytningsstilarna. Den huvudsakliga slutsatsen i föreliggande studie var att trygg anknytningsstil kan predicera hög arbetstillfredsställelse (p = .007). / The purpose of this study was to examine Attachment Theory in relation to working life. Attachment Theory deals with the interaction between nursing and attachment. The theory includes different attachment styles: secure, avoidant and anxious that people acquire depending on how they are treated by their primary caregiver while growing up. The main purpose was to investigate whether a secure attachment style generates high job satisfaction. The study was based on Self Determination Theory which states that the needs for autonomy, competence and relatedness should be met to create motivation and achieve higher satisfaction. The theory also contains two different forms of motivation: autonomous and controlled, which in the present study were investigated in relation to the attachment styles. The population was health care workers (n = 88) in a municipality in southern Sweden. Descriptive data showed that health care workers have a predominantly secure attachment style. The results of this study showed that there was a significant correlation between high job satisfaction and high level of secure attachment style (p = .006). The results showed no significant differences in motivation between the various attachment styles. The main conclusion in this study was that secure attachment style can predict high job satisfaction (p = .007).

Vårt syfte med studien är att undersöka hur dagens verksamma förskollärare resonerar kring hur barn ges möjlighet till anknytning i förskolan och utifrån det kategorisera förskollärarnas olika åsikter. Studien har sin huvudsakliga utgångspunkt i relationell pedagogik men även inslag ur anknytningsteorin. Vi har använt oss av en kvalitativ data i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor tillsammans med fem verksamma förskollärare. Vår analys har genomförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där vi har kategoriserat förskollärarnas olika åsikter i relation till våra vetenskapliga utgångspunkter. Resultatet utifrån våra intervjuer visar att dagens verksamma förskollärare har väl uttalade åsikter kring anknytningens betydelse för barns utveckling och lärande samt även hur de ser sig själva som anknytningspersoner. Det fanns vissa svårigheter med att identifiera olika kategorier då flera av respondenterna uttryckte liknande åsikter.  Vi har utifrån våra intervjuer och vetenskapsteoretiska utgångspunkter, identifierat och skapat oss en överblick över vilka olika kategorier som idag råder bland dagens verksamma förskollärares åsikter kring anknytning. Studiens huvudsakliga slutsats är, utifrån förskollärarnas åsikter och de kategorier som har identifierats att anknytning har en betydande roll för barns lärande och utveckling samt att de olika kategorierna visar tydligt på vad förskollärarna anser är viktigt för anknytningen i förskolan.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.