<p>Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis. Samtidigt menade revisorerna samt olika remissinstanser som FAR och SRS att anmälningsplikten skulle medföra bristfällig information från klienten då de inte skulle vara villiga att utge tillräckligt med information av rädsla för att bli anmälda, vilket därmed skulle medföra svårigheter för revisorn att utföra sitt arbete. Däremot ansåg regeringen att revisorn var det främsta arbetsverktyget i kampen mot ekonomisk brottslighet, då de som enda yrkesgrupp har total insyn i bolagens verksamhet.</p><p>Samtidigt har revisorns brottsförebyggande roll ifrågasatts på senare tid, då antalet anmälningar som kommer från revisorn varit låg i jämförelse med dem som kommer från konkursförvaltare och skatteförvaltningen. Likväl har anmälningarna från revisorer drastiskt ökat sedan år 2004. Därför har vi i denna studie haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar revisorns agerande i tillämpningen av anmälningsplikt och tystnadsplikt. I denna tillämpning uppstår ofta en konflikt av moralisk och etisk natur gentemot klienten. Samtidigt krävs det att revisorn är juridiskt kapabel till att avgöra om ett brott föreligger. Detta beror då på den utbildning denne erhål-lit, vilket enligt tidigare studier inom ämnet skiljer sig åt mellan stora- och små revisionsbyråer. Ju större osäkerhet revisorn känner i fråga om ett brott föreligger desto högre bevisgrad tenderar denne också att kräva.</p><p>För att undersöka dessa faktorer i förhållande till revisorns agerande inför tillämpningen av anmälningsplikt och tystnadsplikt har vi valt att utföra en kvantitativ studie. Detta har vi gjort med hjälp av en enkätundersökning som riktats till fem stora- och fem små revisionsbyråer med avgränsning till Jönköpings stad. Förutom slutna frågor har vi inkluderat öppna tillämpningsfall direkt tagna ur Ekobrottsmyndighetens rapport- ”revisorns åtgärder vid misstanke om brott”. Resultaten från enkätundersökningen har sedan framställts i stapeldiagram utförda i Excel.</p><p>För att få en bakgrund till de data vi erhållit behövs en relevant teoretisk referensram. Den främs-ta källan till revisorns åtgärder vid brottsmisstanke finner vi i ABL. Dock har det utvecklats omfattande rättspraxis samt rekvisit för att underlätta revisorns avgörande vid misstanke om brott. Dessutom har EBM givit revisorn vägledning i form av riktlinjer för bevisgrad och mer grund-läggande definitioner av de rekvisit som berör en anmälan eftersom lagen lämnat dessa till god revisorssed att avgöra. Dessutom är det relevant för vår studie att finna hur etik och moral påverkar revisorn i affärssammanhang samt den utbildning denne erhållit angående anmälningsplikt.</p><p>Vår undersökning visar att nästintill samtliga respondenter erhållit en utbildning om anmälningsplikt men att majoriteten trots detta kräver en betydligt högre bevisgrad än EBMs riktlinjer för att agera på brottsmisstanke. Samtidigt tror vi att revisorn tar på sig en yrkesroll och överlägger allt etiskt ansvar på revisionsbyrån, då kommentarerna till tillämpningsfallen visar att revisorerna skulle valt att agera utan att ta hänsyn till det etiska i situationen. Revisorns agerande påverkas av storleken på revisionsbyrån, då det visar sig att respondenterna från de små revisionsbyråerna haft en större praktisk användning av anmälningsplikten, vilket därtill i vår mening kan bero på den externa utbildning de fått. Samtidigt tror vi att vår undersökning indikerar på att stora revisionsbyråer har en lägre tendens att anmäla sina klienter. Fortfarande visar tillämpningsfallen att respondenterna i stor utsträckning agerar enligt EBMs riktlinjer samt enligt den lagreglering som finns. Därför drar vi den slutsatsen att revisorn fortfarande värnar om tystnadsplikten och helst av allt inte vill bryta den men att anmälningsplikten kommit att bli betydligt mer implementerad i dennes yrkesroll, vilket visas av ett ökat antal anmälningar.</p> / <p>During the end of the 1970s many debates were held concerning the bad quality of accounting and the increase of white collar crimes. Due to this fact many debaters also discussed the role and function of the auditor. This resulted in an introduction of an information duty that later developed into a reporting duty that was bound by law the 1st of January 1999. The professional secrecy which had been a part of the auditors’ occupational role since a long time now came in conflict with the new law. The auditors themselves meant that they did not want to act as moral cops. At the same time the auditors and several body considering proposed legislations, such as FAR and SRS thought that the reporting duty would bring a lack of information from the client since they would not be willing to give out enough information due to the fear of being reported, which thus would complicate the work of the auditor. On the other hand the government regarded the auditors to be the premier tool in the fight against white collar crime, since they as the only occupational group have total insight in the activity of companies.</p><p>Simultaneously, the auditors’ role as crime preventer has lately been questioned, since the number of reports from auditors has been low in comparison to the number coming from bankruptcy managers and tax managers. Nevertheless the number of reports from the auditors has increased drastically since 2004. Therefore we have with this study aimed to investigate which factors that are affecting the acts of the auditor in the application of reporting duty and professional secrecy.</p><p>In such an application a conflict of ethical and moral nature often occurs towards the client and the prosecutor. At the same time it is required that the auditor has juridical capabilities to decide whether a crime has been committed or not. This is dependent on the education of the auditor, which according to earlier studies within the field of subject differs between big and small accounting firms. The greater the insecurity the auditor feels in deciding whether a crime has been committed, the higher the rate of proof demanded.</p><p>In order to investigate these factors in relation to the auditors’ actions towards the application of the reporting duty and the professional secrecy we have chosen to perform a quantitative study. This has been done with the help of a questionnaire that has been handed out to five big and five small accounting firms within the city of Jönköping. Apart from closed questions we have included open cases directly taken from The Authority of Economical Crime’s report- “an auditors vi actions when suspecting a crime”. The result from the questionnaire has then been presented in diagrams made in Excel. In order to get background to the data we have collected we need a relevant theoretical framework. The primer source to the auditors’ measures is found in the Law of joint-stock companies (ABL). However, extensive custom and law terms have been developed to facilitate the auditors’ decision in crime suspicion. Furthermore, The Authority of Economical Crime has given guidance and outlines for the rate of proof and more basic definitions of the law terms that concerns reporting duty since the law leaves it to good auditing custody to decide upon. It is also relevant for our study to look upon how ethics and morals affect the auditor in business contexts and also whether or not the auditors have received education regarding the reporting duty.</p><p>Our study shows that almost all participants have received education concerning the reporting duty but that the majority despite this demands higher rate of proof than The Authority of Economical Crime outlines before taking actions when suspecting a crime. At the same time we believe that the auditor takes on a role of duty and puts all ethical responsibility on the accounting firm, since the comments from the cases imply that the auditors would act without considering the ethical aspect of the situation. The auditor’s actions is dependent on the size of the accounting firm, since our study has shown that auditors from small accounting firms have had a greater practical use of the reporting duty, which according to us can be a result of the external education they have received. At the same time our study confirms Anderson and Buskas (2006) research which implies that larger firms have lower tendency to report a crime against a client. Still the results from our cases show that participants mostly act according to the outlines conducted by</p><p>The Authority of Economical Crime and the existing law regulations. Therefore our final conclusions are that the auditor protects the professional secrecy and would rather not violate it but that the reporting duty has lately been considerably more implemented in the auditor occupational role, which is furthermore shown by the increasing number of reports made by auditors’.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande föräldrar. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur det är att växa upp i en miljö där alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det får för ett barn. Jag har också velat lära mig mer om hur man som lärare kan stötta de här barnen i en svår livssituation. Arbetet består dels av en litteraturgenomgång och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den här kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk är ett komplext och mångtydigt begrepp - barn reagerar väldigt olika på att utsättas för alkohol- missbruk. Det medför i sin tur att det är svårt att koppla något specifikt beteende till att ett barn lever i en miljö av alkoholmissbruk. </p><p>Tillvaron för barn till alkoholmissbrukande föräldrar präglas ofta av instabilitet och oförut- sägbarhet. För många av dessa fyller skolan en mycket viktig funktion. I skolan kan man få något av den trygghet och förutsägbarhet som hemmiljön inte klarar av att tillgodose. Det finns många vuxna barn till alkoholmissbrukare som i efterhand vittnat om hur betydelsefull skoltiden varit för dem, trots att de inte blivit medvetna om det förrän i vuxen ålder. Det bör man som lärare vara medveten om.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer då de misstänker att ett barn far illa. Därtill vill vi utreda hur väl förankrad anmälningsplikten är hos personal i förskolan, och vilken förståelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta ämne var för att vi själva ville få större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.</p><p>Uppsatsen grundades på en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor där en rektor, en förskollärare samt en barnskötare deltog.</p><p>Resultatet av vår studie visade att kännedomen om de riktlinjer som påverkar personalens handlande i förskolan är relativt dåligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna. Därtill visade våra resultat att personalen många gånger tar på sig ansvaret att utröna om misstanken är befogad eller inte. Genom vår analys kunde vi fastställa att många faktorer hindrar personalen i deras uppdrag att anmäla sina misstankar till socialtjänsten. Därtill gav de också förslag på olika former av samverkan samt förebyggande arbete som ökar möjligheterna att stötta och hjälpa de barn som far illa.</p>

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society’s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don’t have so much experience of notifications. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan resonerar kring sin roll i arbetet med barn som far illa. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur identifierar förskollärarna barn som far illa? Hur agerar förskollärarna när de identifierat ett barn som far illa? Vilka svårigheter upplever förskollärarna utifrån sin yrkesroll relaterat till barn som far illa? Metoden som använts i studien är en fokusgruppsintervju, det vill säga en slags informell gruppdiskussion. Resultatet visar att det finns svårigheter i förskolan kring arbetet med barn som far illa. Några av de svårigheter som förskollärarna lyfte var kontakten med vårdnadshavare, samhällets negativa syn på socialtjänsten, att alla anmälningar skall gå genom förskolechefen och att de inte har så stor erfarenhet av att en anmälan sker.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka förskollärares definition av omsorgssvikt, samt om emotioner påverkar att förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten gällande omsorgssvikt. Empirin samlades in med kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare, som hade erfarenhet av anmälan till socialtjänsten. Intervjuerna analyserades med hjälp av teori om omsorgssvikt, emotioner samt interaktionsritualer. Studien ger inblick och förståelse för förskolepersonalens kunskap och erfarenheter av omsorgssvikt samt om hur emotioner formar relationer mellan de inblandade och kan påverka en anmälan. Resultatet visade att förskollärarnas definition av omsorgssvikt inte består av ett visst antal tecken, utan att de bildar sig en helhetsuppfattning av barnets situation. Studien visar att emotioner kan påverka att en anmälan görs, både genom att förskollärarna tvekar och därmed förlänger processen, men också genom att en anmälan överhuvudtaget inte alls upprättas. / The aim of this qualitative study was to study pre-school teachers´ definition of child maltreatment, and the impact of emotions in reporting child maltreatment to the Social Services. The empirical data was collected through qualitative in-depth interviews of four pre-school teachers, who were all experienced in reporting child maltreatment to the Social Services. The interviews were analyzed using emotion theory, theory on child maltreatment and interaction ritual theory. The study provides insight and understanding of their knowledge and experience of child maltreatment, how emotions shape the relationship between the people involved as well as how emotions affect reporting. The result shows that preschool teachers´ definition of child maltreatment is not composed of one or two signs of neglect, but by forming an overall picture of the child's situation. The study also shows that emotions can affect the reporting of child maltreatment both in the sense of actually reporting, as well as hesitating and therefore prolonging the process, but also possibly that the neglect is not reported at all.

The aim with our study has been to examine how preschool-staffs resonate about the notification requirements according to Chapter 14, section 1, The Social Services Act, when a child fare badly or is suspected to fare badly: first, in relation to the municipality´s policies, but also in relation to the preschool staff´s actions in individual cases. Our study was conducted by qualitative research with semi-structured interviews. Total has two child´s nurses and six preschool-teachers, active within Växjö´s municipality, been interviewed. The result showed that the municipality´s guidelines on the one hand, underpinned by giving a prescribed pattern of behavior for preschool staff on how to act if the suspected that a child to fare badly. On the other hand preschool staff also experienced the guidelines diffuse as there were nothing described of the transition of how much they should document and observe before a notification could be initiated to the headmaster. Noteworthy was that the munici-pality´s guidelines in this case was inconsistent with the provision in Chapter 14, section 1, The Social Service act. A report should be made immediately. In addition, the preschool-staff could not establish a notification, just initiate it to the headmaster, which is also contrary to the statutory provisions. Furthermore the result showed that the preschool-staff experienced more disadvantages than advantages with the duty to report. The results also showed that the preschool staff´s actions were influenced off various circumstances. The behavior before initiating a notification to the headmaster showed to differ in individual cases. This confirms the preschool-staffs personal discretion even though the duty to report prevails.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras. Studien visar att det finns behov av att se över om lärares anmälningspliktiga ansvar minskar eftersom rektorn ansvarar för anmälningarna. / <p>2015-06-18</p>

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter. Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Relation till föräldrarna: Sjuksköterskorna ansåg att det är viktigt att vara ärlig och informera föräldrarna om sin oro vilket oftast  ledde  till ett bra samarbete. Relationen till föräldrarna kan bli sämre efter en anmälan och då finns risk att ingen ser barnets bästa. Ibland kan empati för föräldrarna göra att en anmälan blir svår. Kontakt med socialtjänsten: Hälften av sjuksköterskorna ansåg att de hade en bra samverkan med socialtjänsten. Ofta och anonymt kontaktade sjuksköterskorna socialtjänsten för att rådfråga för att få hjälp och stöd vid misstankar. Återkoppling från socialtjänsten har blivit bättre efter en lagändring 2013. Kunskap om anmälningsplikten: Samtliga sjuksköterskor hade kunskap om anmälningsplikten, dess rutiner och var man kan finna riktlinjer. Känslomässigt förhållningssätt: Sjuksköterskorna upplevde blandade känslor vid en anmälan. Vid misstankar övervägde de noga om de skulle göra en anmälan eller inte. Ibland var det svårt att göra en anmälan eftersom det finns olika åsikter om vad fara illa innebär, beroende på kunskap och personliga erfarenheter.   Slutsats: Det förekommer att sjuksköterskor underlåter att anmäla misstankar till socialtjänsten. Sjuksköterskors plikt att anmäla är ett etiskt dilemma vilket skapar osäkerhet och oro, och förknippas med bland annat erfarenhet, känslomässigt förhållningssätt och kunskap. För att underlätta processen av en anmälan är en bra samverkan med familjerna och socialtjänsten, diskussioner om innebörden av att fara illa och stöd i övervägningsfasen nödvändigt. / Background: Districtnurses which are working in pediatric health care encounter most of the families in the community and have the probability to come in contact with child abuse. Suspicions of child abuse must be reported to social services. The requirement to report cases of suspected child abuse can lead to ethical dilemmas in which justice, to do good and not harm creates conflicts.   Aim: The aim of this research was to describe the districtnurses' experience of the obligation to report to social services, in cases of suspected child abuse. Method: The research was based on a qualitative methodology. Six districtnurses working in primary health care participated in semi-structured interviews. Data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The results of the research are presented in four main categories and eleven subcategories. Relationship to parents: The districtnurses felt that it is important to be honest and inform parents about their concerns, which often led to a good cooperation. The relationship to the parents can be worse after a report of suspected child abuse, which can result in that no one can see the child´s best. Empathy for the parents sometimes makes it difficult to report suspected child abuse. Contact with social services: Fifty percent of the districtnurses felt that they had  good relationships and  interactions with the social services. Frequently in cases of suspected child abuse districtnurses anonymously contact social services for support and help. Feedback from the social services is better after the law changed 2013.  Emotional attitudes: The districtnurses experienced mixed emotions when reporting a case of suspected child abuse, they carefully considered whether or not to report. Depending on knowledge and personal experiences sometimes  reporting was difficult because of different opinions about what constitutes child abuse.  Knowledge of the reporting obligation: All the districtnurses had knowledge of the mandatory reporting, its procedures and where one could find guidelines.   Conclusion: It happens that districtnurses do not report suspicions to social services. Districtnurses' duty to report is an ethical dilemma, which creates uncertainty and anxiety, and is associated with for example experience, emotional attitudes and knowledge. To facilitate the process of reporting is a good interaction with the families and the social services, discussions about the meaning of child abuse and support under the decissionmaking phase necessary.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.