<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Georgia; panose-1:2 4 5 2 5 4 5 2 3 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:647 0 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {mso-style-noshow:yes; margin-top:6.0pt; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:SV; mso-fareast-language:SV;} span.MsoFootnoteReference {mso-style-noshow:yes; vertical-align:super;} /* Page Definitions */ @page {mso-footnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fs; mso-footnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") fcs; mso-endnote-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") es; mso-endnote-continuation-separator:url("file:///C:/DOCUME~1/BJRKAS~1/LOCALS~1/Temp/msohtml1/01/clip_header.htm") ecs;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på Håkantorpsskolan arbetar med Umeå-modellen i elevers läs- och skrivinlärning och hur de upplever arbetet med modellen. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på Håkantorpsskolan&lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt;, studiebesök på skolan samt observationer. Umeå-modellen är en stavelsebaserad läs- och skrivinlärningsmetod där fokus ligger på det talade språket och att eleverna lär sig skriva innan de lär sig läsa. Pedagogerna var mycket positiva till arbetet med Umeå-modellen och de tycker att modellen gynnar alla elever men är särskilt utformad för elever med läs- och skrivsvårigheter. Umeå-modellen fungerar även bra för elever med annat modersmål, eftersom de lär sig det svenska språkets rytm och artikulation. Vi har kommit fram till att pedagogernas engagemang och tro på Umeå- modellen gör den framgångsrik för elevernas läs- och skrivinlärning. &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; &lt;!--[if !supportFootnotes]--&gt;[1]&lt;!--[endif]--&gt; Ledningen på Håkantorpsskolan har medgivit att skolans namn används i denna uppsats.

No description available.

Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen? Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs. Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen. Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år. Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie är att med feministisk kritisk teori belysa hur flickors sexualitet konstrueras som en del av en problembild i förvaltningsrättsliga domar vid beslut om tvångsvård enligt §3 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och specifikt enligt rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende. Studiens empiri består av domskälen i 17 rättsfall i första instans där flickorna i domarna är 15–18 år gamla. Genom att studera domskälen vid tillämpandet av rekvisitet så kan vi synliggöra vad förvaltningsrätten tar fasta på som skäl för tvångsvård vid flickans egna beteende när det inte primärt handlar om kriminalitet eller missbruk. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på feministisk kritisk teori och teorin om sexuella script. Analysen har genomförts med hjälp av Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg ”What’s the problem represented to be?” där vi använt fem av de sex frågor som ingår i verktyget och formulerat om dessa för att passa vårt syfte. Dessa frågor lyder; 1) Hur framställs flickors sexualitet som ett problem?, 2) Vad underförstås och impliceras kring flickors sexualitet?, 3) Vilka följder får problemframställningarna och vilka subjekt konstrueras?, 4) Vad lämnas oproblematiserat när flickors sexualitet konstrueras som ett problem? samt 5) Hur skulle lösningen skilja sig om flickors sexualitet framställdes annorlunda? Den första och andra frågeställningen besvarade vi genom att kategorisera fram tre teman vilka innehöll tre framträdande diskurser; 1) Den vagabonderande flickan som ljuger, 2) Den sexuellt utåtagerande flickan och 3) Flickan som utsätter sig för risker. Med hjälp av dessa teman har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visar bland annat att problembilden som presenteras om flickorna handlar om att de frångår samhällets grundläggande normer genom att befinna sig i miljöer som inte anses lämpliga, att de har ett normbrytande sätt att uttrycka sin sexualitet på samt genom att ljuga och avvika från hemmet eller placeringar. Vi menar att detta konstruerande av flicknormen innebär ett begränsat handlingsutrymme och aktörskap för flickor att uttrycka sin sexualitet och ha rätt till självbestämmande. Tidigare studier visar att den vård som flickor många gånger hamnar i efter ett beslut om tvångsvård enligt LVU dessutom sällan har kunskaper för att hjälpa flickorna med de problem som antingen de själva eller samhället anser att de har.

Barn behöver stöd för att utveckla sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur några förskollärare arbetar med språkutveckling, vilket material de använder och hur de använder det. I studien undersöks även hur de stödjer språkutvecklingen för barn med annat modersmål. Genom att intervjua sju förskollärare från fem förskolor om detta erhålls kunskap om hur de arbetar och vilket material de anser stödja barns språkliga lärande. TAKK, babblarna och böcker är några material som nämnts i intervjuerna.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt barn, med annat modersmål än svenska, interagerar med hjälp av icke-verbalt redskap för att komplettera sin verbala kommunikation på en förskola. Dessutom för att synliggöra TAKK i förhållande till andra icke-verbala redskap. Vår studie är en kvalitativ studie där vi utgick från metoden observation. Vår studie bestå av observationer med barn från en förskola där det fanns barn med annat modersmål. 9 stycken barn deltog i studien som vi observerade för att få kunskap om barnens icke-verbala redskap för kommunikation. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet om barns kommunikation och interaktion med andra människor. Empirin analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar hur barn använder sig av olika icke-verbala redskap för att kunna föra fram ett budskap i sin kommunikation. Barnen kombinerar många ickeverbala redskap i sina interaktioner, genom ögonkontakt, härma varandra och TAKK är några. I kombinationen använde barnen sig av TAKK tillsammans med andra icke-verbala redskap. Slutsats är att barn med annat modersmål än svenska, använder sig av flera icke-verbala redskap i kombination med ögonkontakt i deras kommunikation.

Syftet med den här studien var att undersöka hur musiklärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola beskriver sitt arbete med elever med annat modersmål än svenska i ämnet musik. Fyra, inom särskola verksamma, musiklärare intervjuades och deras utsagor analyserades enligt fenomenografins regler. Resultatet visade att vissa saker är generella för alla elever i särskola och andra är specifika för elever med annat modersmål än svenska. Lärarna som deltog i studien gör inga större förändringar i sin didaktik beroende på vilket modersmål eleven har. Däremot görs ofta individanpassningar för att så många elever som möjligt ska kunna delta i undervisningen efter sina förutsättningar. Musiksalen är en plats där elever får utvecklas på både det musikaliska planet och inom andra områden. Lärarna arbetar med att skapa ett tryggt rum där eleverna ska få uppleva hur det känns att lyckas. För elever med annat modersmål än svenska kan musikundervisningen bli ett tillfälle då de kan få känna sig mer likvärdiga med sina klasskamrater än i teoretiska ämnen.

Studiens syfte är att undersöka hur flickor som lever i hederskontext beskrivs av socialnämnd och förvaltningsrätt i ansökningar för Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Studien undersöker LVU 3 § vilken utgör att den unga har ett eget socialt nedbrytande beteende som kan legitimera för omhändertagande. LVU 3 § kan legitimera inlåsning av unga vilket gör den relevant i syftet att den kan skydda unga från hederskontext. Särskilt gestaltningar av ett annat socialt nedbrytande beteende i rekvisitet för LVU 3 § är av intresse för att förstå hur nämnd och rätt resonerar kring flickornas behov av vård. Ett annat socialt nedbrytande beteende innebär att den unga har ett beteende som avviker från samhällets grundläggande normer. Tidigare studier har visat att det är svårt för socialnämnden att skydda flickor som lever i hederskontext och att socialarbetare känner en osäkerhet för hur de ska hjälpa dem. Då flickor som lever i hederskontext är en utsatt grupp blir det extra relevant att undersöka om det går att skydda flickorna med hjälp av LVU 3 § samt varför nämnden väljer att ansöka om det. Studiens empiri består av alla LVU-domar mellan 2015 och 2016 som på något sätt berör hedersproblematik. Domarna har analyserats i en tematisk analys utifrån teman kring det som anförs vara ett annat socialt nedbrytande beteende hos flickorna. I den tematiska analysen skapades temana 1) beskrivningar av flickornas gränslösa beteenden och deras sexuella relationer, 2) beskrivningar av flickornas beteenden som vagabonderande och utåtagerande och 3) beskrivningar av att flickorna inte låtit sig skyddas.  Resultatet har analyserats inom ramen för gräsrotsbyråkrati (Lipsky, 2010), ett fragmentariskt synsätt hos rätten (Eldén &amp; Westerstrand, 2004) och könsliga normer inom rättssystemet (Schlytter, 1999). I analysen definieras socialarbetare som gräsrotsbyråkrater vilka försöker skydda flickorna utifrån ett villkorat handlingsutrymme. Det fragmentariska synsättet hos rätten visar på att de ofta missar den större kontexten av heder som flickorna befinner sig i. Slutligen används Schlytters teori om kön och juridik i socialt arbete vilken visar på att förarbetena för LVU inte är anpassade för hedersproblematik. Flickorna blir beskrivna på ett sätt som liknar det som Schlytter urskiljer som rättsliga flicknormer. Studien visar även att det finns en vidgning av rekvisitet för ett annat socialt nedbrytande beteende vilket innebär att socialnämnden vidgar på rekvisitet för att flickorna ska passa in i det. Trots det får dessa flickor inte vård med LVU 3 § i lika stor utsträckning som andra flickor. Ytterst visar resultatet på att det finns ett stort antal avslag för LVU 3 § i materialet. Rätten har bifallit för LVU 3 § i enbart hälften av domarna vilket skiljer sig från det större projektet som studien tillhör. Ytterligare ger resultatet en bild av att nämnden ofta ansöker om LVU 3 § när flickorna sedan tidigare vårdas med LVU 2 §. I linje med tidigare studier blir det tydligt att vården inte fungerar för att skydda flickorna men att vård med LVU 3 § anses kunna skydda flickorna från hederskontexten.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

Syftet med den här studien var att undersöka huruvida språket har en betydande roll i matematikförståelsen och matematikinlärningen. Studien genomfördes på två stycken skolor med elever i årskurs 5. Eleverna delades in i två grupper, elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. För att besvara frågeställningar, kopplat till syftet, genomfördes en kvantitativ studie. För att samla in data användes två stycken matematiktest, där det ena bestod av enbart räkneoperationer och det andra enbart läsuppgifter. Resultaten från testerna jämfördes sedan mellan de två elevgrupperna. Eleverna genomförde även ett läsförståelsetest, detta med syftet att se eventuella samband mellan elevernas matematikprestationer och läsförståelse.  Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de två elevgrupperna vid matematiska läsuppgifter, där resultaten för eleverna med annat modersmål var markant lägre. Detta tyder på att språket har en avgörande roll i matematiken, framförallt då resultatet från räkneoperationerna visade att elevgrupperna presterade likvärdigt. Resultatet visade inte några samband mellan elever med annat modersmåls läsförståelse och matematikprestationer. För elever med svenska som modersmål fanns det dock ett samband mellan de två faktorerna.