Syftet med studien var att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg som ett komplement i undervisningen för barns språkutveckling. För att ge svar på studiens frågeställningar användes en kvalitativ ansats där dataunderlag hämtades från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade hur förskollärare använder digitala verktyg för att skapa dialoger, sociala sammanhang och samspel för att främja språkutveckling. Det framkom hur språkutveckling kan främjas genom att digitala verktyg kan inspirera till delaktighet, vad som är viktigt när man arbetar med den digitala miljön och hur den digitala miljön kan normaliseras. Studien visade även hur digitala verktyg kan underlätta för samverkan med vårdnadshavare samt hur förskolans verksamhet har förändrats sedan digitaliseringens inträde i förskolan.

Denna studie undersöker sex verksamma speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att använda pedagogiska Applikationer (Appar) på surfplattor i sin undervisning. Studien utgår från lärteorier och dess metodologiska ansats är kvalitativ där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och sju teman framkom. Resultatet visar informanternas utsagor beskrivna i teman, vilka speglar olika lärande såsom lärande genom tillämpning, individanpassat lärande, självständigt lärande, gemensamt lärande, lärande av någon som kan mer, kreativt och varierat lärande samt teknologins utmaningar och resurser. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att faktorer som bland annat variation, visualisering och engagemang har stor positiv påverkan på lärande genom Apparna.

Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att skriva. Att skriva är en betydande förutsättning för framgång i skolan, vilket visar sig genom kunskapskraven. I slutet av årskurs 3 ska elever enligt kunskapskraven kunna skriva texter med läslig handstil och på dator, använda stor och liten bokstav, kunna använda skiljetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder. Det laddas ner miljontals appar i utbildningssyfte och som lärare är det svårt att veta vilka som bör väljas till undervisning då apparna ska förhålla sig till läroplanens kunskapskrav så att elever når upp till målen. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och dels att undersöka hur Grahams (2020) teoretiska perspektiv och scaffolding syns i kunskapskraven samt apparnas funktion. En innehållsanalys av apparna ASL- skrivbok, Bokstäver med Mera, Författa med NE, Oribi Writer Edu och Skolstil 3 har genomförts för att bidra till den kunskapslucka som finns inom ämnet. Apparna syftar till att elever ska kunna ges möjlighet att utveckla sin skrivförmåga. Studiens resultat visar att samtliga undersökta appar är anpassade till svenskämnets kunskapskrav gällande skrivande och kan fungera som verktyg för att utveckla elevers lärande. De kan vara ett komplement och stöd i elevers tidiga skrivinlärning på olika sätt samt kan fungera som stöd för att elever ska nå upp till kunskapskraven. Utifrån resultat och de valda analyserna har slutsatser dragits som går att sammankoppla till redan befintliga teoretiska perspektiv.

Since the introduction of smartphones in 2007, mobile phones have become a significant part of our daily lives. More specifically, the usage of mobile applications have increased vastly, since thousands of new mobile applications are released every month and people spend more hours on their mobile phones every day. Research has shown that a person spends over six hours online daily, of which almost four hours are spent on mobile phones. This study aims to determine the deciding factors behind mobile application usage and more specifically to study the determining factors behind the decision to download and use a mobile application and the decision to remove and stop using a mobile application. The research was done using a explorative method. Throughout the research; surveys and interviews were carried out, where the results were analyzed using the theory framework called \textit{Technology Integration Model}. The study also aims to contribute to the research community through giving a basis for future research within the same field and to strengthen the theory of the Technology Integration Model, using the results of this study. Analysis of the responses from the survey and the interviews, showed that some of the main deciding factors behind mobile application usage were the price of the application, whether the functions fulfill a purpose or not and situational factors. The study concludes that the price is a determining factor behind the decision of using a mobile application and that the functions of the applications need to be good enough in order to fulfill a purpose within its situational context.

Bakgrund Barns användande av surfplattor och mobila applikationer (appar) har de senaste åren ökat. Flera studier har sett att barn har god förmåga att lära sig specifika kunskaper via appar. Allt fler logopeder har börjat använda sig av appar i intervention för barn med språkstörning. Apputbudet är idag stort, vilket kan göra det svårt för logopeder, pedagoger och föräldrar att avgöra vilka appar som är användbara. Olika verktyg har utformats för granskning av barninriktade appars pedagogiska egenskaper men det saknas idag ett utvärderingsverktyg för granskning av appar utifrån dess logopediska egenskaper. Syfte Studiens syfte var att ta reda på i vilken utsträckning logopeder i Sverige använder sig av appar i intervention för barn med språkstörning, samt att utvärdera de vanligaste apparna för SSD respektive DLD ur ett pedagogiskt och logopediskt perspektiv.  Metod Studien bestod av två delar; en webbenkät som besvarades av 61 logopeder och en apputvärdering. Vid utvärdering av apparna användes befintliga principer och utvärderingskriterier för att bedöma apparnas pedagogiska egenskaper. Utvärderingen kompletterades med en kvalitativ utvärdering utifrån ett logopediskt perspektiv. Resultat Hälften av deltagarna använder appar olika frekvent i intervention vid SSD respektive DLD. De vanligaste apparna som används avser att träna fonologi och uttal, fonologisk medvetenhet, grammatik samt semantik. Apparna som utvärderats innehåller goda pedagogiska- och logopediska egenskaper, med viss förbättringspotential. Slutsats Apparna som utvärderades kan vara användbara i både direkt- och indirekt intervention för barn med SSD respektive DLD. Författarna ser ett behov av ett utvärderingsverktyg som lägger större fokus på appars logopediska egenskaper.

År 2015 startade Google ett projekt som bland annat tog fram vad som kallas för Progressive Web Applications (sv: progressiva webbapplikationer). Visionen är att dessa, trots att de är webbapplikationer, ska se ut och bete sig som nativa appar, uppta mindre lagringsutrymme, vara lättare att installera och få användaren att stanna längre och engagera sig mer. Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur progressiva webbappar står sig mot nativa appar ur användarens perspektiv, samt att sätta fingret på de utmaningarna som finns och är viktiga att överkomma för att progressiva webbappar ska kunna bli fullvärdiga alternativ till nativa appar. Slutligen undersöks även hur pass utbrett det är med progressiva webbappar hos mobilanvändare idag; om de känner till och använder dem. För att besvara frågorna har en fallstudie, en enkätundersökning samt en litteraturstudie gjorts. Resultaten visar att det är av stor vikt för användare att funktionalitet och upplevelse i en progressiv webbapp motsvarar nativappen. Vidare konstateras låg kännedom samt nyttjande av progressiva webbappar hos användare, något som tyder påbristande marknadsföring från företag. Frågor om distribuering, säkerhet och iOS-kompatibilitet framkom som viktiga aspekter och områden som kräver fokus för fortsatt etablering av progressiva webbappar.

Elevers användning av surfplatta i matematikundervisningen har ökat, men matematikämnet är det ämnet där elever använder digitala verktyg som minst. Syftet med studien är att utifrån lärarens perspektiv undersöka vilken betydelse surfplattan har som ett läromedel i matematikundervisningen för lågstadieelever. För att få svar på studiens frågeställning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Till denna studie var valet att använda SAMR-modellen som teoristöd och modellen användes för analys av den data som framkom av intervjuerna. Resultatet av denna studie synliggör vilka möjligheter respektive utmaningar det kan finnas för elever när de använder surfplattan. Det framgick även att lärarna såg fler möjligheter än utmaningar med surfplattan.

Inledning Studien handlar om att undersöka pedagogers syn om möjligheter till lärandet som sker genom iPads. Studien handlar också om att undersöka vilka pedagogiska appar som används i förskoleverksamheter, samt vilka hinder som kan bemötas. Syfte Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn om lärandet genom iPads och vilka konsekvenser som uppstår vid användandet av iPads. Metod Kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av data. I studien medverkade sammanlagt fem respondenter från fyra kommunala förskolor. Undersökningen genomfördes digitalt, då vi befinner oss i en pandemi. Resultat Forskningsresultatet som vår studie gav oss, valde vi att dela in i olika teman. Dessa är: Appar som utvecklar barns matematiska kunskaper, Appar som bidrar till barns språkutveckling och hinder i arbetet med iPads. Sammanfattningsvis i resultatdelen framgår tydligt att pedagogerna använder iPaden i ett lärande syfte, där barnen får möjlighet att utveckla språk och matematiska kunskaper, och att de pedagogiska apparna kan inkludera flerspråkiga barn och barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna ser även utmaningar som kan uppstå vid användandet av iPaden. Resultatet visar även att det finns andra digitala verktyg som används i anslutning till iPaden exempelvis Osmo och projektor.

Using gamification in apps that are not traditionally games is a relatively well-known and used concept. The purpose is often to increase the usage of and interaction with the app by implementing game elements. Criticism has risen from researchers that effects from game elements have not been studied enough. This study has used theories on how game elements can motivate behaviour together with theories on habit change, to research how game elements affect habit forming in the app Habitica. This was done through a qualitative study with 9 university students. The students used the app for two weeks while trying to form two habits, and were then interviewed about their experience from the game elements in the app. The conclusion was that the influence of the game elements can be related to the users' understanding of the elements and their response, but also how the elements reflect their expectations. This study contributes with a perspective on how gamification elements can affect habit forming in a specified context. / Att använda sig av spelifiering i appar som traditionellt sett inte är spel är ett relativt välkänt och välanvänt koncept. Syftet är ofta att öka användandet av och interaktionen med appen genom att implementera spelelement. Kritik om att effekter av just spelelementen inte studerats nog har lyfts inom forskningen. Denna studie har använt teorier om hur spelelement kan motivera beteenden, tillsammans med teorier om vanebildande, för att undersöka hur spelelement påverkar vanebildande i appen Habitica. Detta gjordes genom kvalitativ studie med 9 stycken universitetsstudenter. Studenterna fick använda appen under två veckors tid medan de försökte bilda två vanor, och intervjuades slutgiltigen om deras upplevelse om spelelementen i appen. Slutsatsen var att spelelementens påverkan kan hänga samman med användarnas förståelse för elementen och deras respons, samt att de motsvarar användarens förväntningar. Denna uppsats bidrar med ett nytt perspektiv på hur spelelement kan påverka vanebildande i en specifik kontext.