Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Det är viktigt att arbeta med digitala verktyg för att elevernas kunskap ska öka liksom deras digitala kompetens (Skolverket 2019). Syftet med detta arbete är att undersöka vilka digitala verktyg och appar lärare använder i SO ämnet. Studien undersöker svar, utöver digitaliseringen i undervisningen, på hur lärarna arbetar med digitala verktyg i undervisning. Metoden som har använts i denna studie är enkät, och det är för att jag ville få så många svar som möjligt från olika lärare. Det är även för att få kunskap och förståelse av hur lärare arbetar och deras åsikter rörande digitalisering i undervisningen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna tycker att det är bra att arbeta med digitala verktyg med eleverna. De digitala verktyg som lärarna mest använder är Ipad eller dator men även smartboard för att till exempel göra en genomgång.

Denna studie berör unga kvinnors (18–28 år) attityd till bildmanipulerande appar, manipulerade bilder i sociala medier samt vad dessa bilder och appar kan ha för betydelse för deras identitetsskapande i och utanför sociala medier. Studien baseras på fem stycken kvalitativa intervjuer som fokuserar på ämnena identitetsskapande, sociala medier och bildmanipulation. Studien visar på en tvetydig attityd till bildmanipulerande appar där de både kan användas som ett personligt uttryck och konstnärligt redskap men också lägger grunden för orealistiska ideal och en önskan om skönhetsingrepp. De bildmanipulerande apparna möjliggör att det personliga varumärket, eller den önskade identiteten kan förstärkas med hjälp av yttre attribut. Det framgår även i studien att gränsen för vad som anses vara tillfälliga skönhetsfel (finnar och liknande) har förskjutits till att även inkludera sådant som kan justeras med hjälp av plastikkirurgi eller framtida viktnedgång. När en person väljer att manipulera sina bilder och ladda upp dem på sociala medier för att på så sätt leva ut bilden av den person den önskar vara, förstärks denna identitet av de likes och kommentarer som bilden får. Här tyder det också på att vänners bekräftelse väger tyngre eftersom det anses bekräfta att bilden stämmer överens med verkligheten. / This study concerns young women’s (18-28 years) attitude towards image-manipulating apps and manipulated images in social media. It also studies what these images and apps can imply for their identity in and outside social media. The study is based on five qualitative interviews that focus on the topics of identity, social media and image manipulation. The study shows an ambiguous attitude to image-manipulating apps where they can both be used as a personal expression and artistic tool but also lay the foundation for unrealistic ideals and a desire for plastic surgery. The image-manipulating apps allow the personal brand or identity to be enhanced by external attributes. It also appears in the study that the limit for what is considered to be temporary beauty defects (pimples and similar) has shifted to also include things that can be adjusted by means of plastic surgery or future weight loss. When a person chooses to manipulate their images and upload them to social media in order to live out the image of the person who they wish to be, this identity is reinforced by the likes and comments that the image receives. It also indicates that the confirmation of friends weighs heavier because it is considered to confirm that the picture is in line with reality.

Tekniken idag utvecklas ständigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital värld fylld av teknik. Användandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jämfört med år 2012.Syftet med vår studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar när de använder iPaden i den fria leken. Vi har använt oss av Agneta Ljung Djärfs avhandling Spelet runt datorn – datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung Djärf positionerna ägare, deltagare och åskådare. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av filmade observationer av barns samspel med användande av iPaden och intervjuer med barn i åldern 3-5 år. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med positioneringsteorin. I analysen identifierade vi ytterligare en position delägaren, utifrån Ljung Djärfs positioneringsteori. I vår studie har vi sett på iPaden som en aktör och studerat vilka positioner den intar eller tilldelas.

Esbjörnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi använder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Speciallärarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDe mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och används av eleverna i studierna men väldigt lite forskning finns på hur de fungerar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna studie undersöker hur applikationer fungerar som ett tekniskt stöd för vuxna med dyslexi. Hädanefter komma jag att använda förkortningen appar istället för applikationer. Studien tar sin början i ett specialpedagogiskt team som arbetar med att stödja vuxna med läs- och skrivsvårigheter i deras studier. Teamet har under två års tid arbetat fram ett antal appar som kan hjälpa deras elever. De är ute på skolor och träffar elever och lärare för att informera om vilket stöd de kan bistå med, men saknar uppföljning av hur det går för deras elever och vilka appar de använder.SyfteSyftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur vuxna elever med dyslexi använder sig av appen som ett alternativt lärverktyg och vilka faktorer som påverkar elevernas användande av appen som ett alternativt lärverktyg.Frågeställningar:● På vilket sätt använder en grupp vuxenstuderande med dyslexi appar i studierna?● Vilka faktorer gör att de vuxenstuderande använder apparna som alternativa verktyg?● Uppfattar de studerande att apparna hjälper eller stjälper appar i studierna?TeoriI min undersökning har jag utgått från Roger Säljös sociokulturella perspektiv på lärande och hur han menar att den lärande människan utvecklar nya kunskaper i samspel med nya tekniska verktyg. Jag har även hämtat stöd i Claes Nilholms (2007) forskningperspektiv kring specialpedagogiska verksamheter.2MetodFör att kunna få en djupare förståelse för problematiken valde jag att göra en kvalitativ undersökning, med intervjuer och videoobservationer som metoder.Resultat och analysResultatet i studien visar att det finns två avgörande faktorer som påverkar elevernas användande av appar i studierna. Det kulturella redskapets specifika meningserbjudande har betydelse för om eleverna använder appen. Men även lärare, klasskamrater och speciallärare är viktiga faktorer till att eleven ska hitta appen och sedan fortsätta att använda den i sina studier.KunskapsbidragDe vuxenelever vet hur man hanterar en mobil, men det är pedagogens ansvar att sätta in verktyget i en pedagogisk kontext. De alternativa lärverktygen kan aldrig överta lärarens roll. Pedagogen har kunskap om vad eleverna ska lära sig, specialpedagog och speciallärare om vilka kompensatoriska åtgärder som individen behöver. Teknikvanan hos eleverna är fördel i implementeringen och det är det viktigt att hålla fokus på förutsättningar, behov och kompensation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. Det måste till en förändring på organisationsnivå för att förändra synen på specialpedagogiken och på specialpedagogiska verksamheter inom vuxenutbildningen.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg i samband med undervisning för språkutveckling, samt vilka eventuella pedagogiska mervärden en sådan användning kan medföra för förskollärare och barnen. Undersökningen syftar även till att identifiera faktorer som påverkar användningen av digitala verktyg. Digitala verktyg i denna undersökning handlar till exempel om Ipad, appar, dator, projektor, bee-bot, green screen och tv. För att generera dataunderlaget har intervjuer och observationer genomförts. Dataunderlaget består av åtta intervjuer med förskollärare och fyra observationer av förskollärares språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. Det genererade dataunderlaget har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv som gett mig kategorier vilket presenteras som rubriker i resultatkapitlet. Resultatet i undersökningen visar hur förskollärarna använder digitala verktyg och de fem pedagogiska mervärdena som förskollärarna vill uppnå genom användningen av digitala verktyg. De pedagogiska mervärdena som framkommer är externa experter, samarbetslärande, multimodala stöd, datalogiskt tänkande och aktualitet. I resultatet kommer det även fram faktorer som påverkar förskollärarnas språkutvecklande undervisning med digitala verktyg. De faktorer som kommit fram är tillgång till digitala verktyg och förskollärarnas digitala kompetens och attityd till digitala verktyg. Vidare har kopplingar mellan resultaten och tidigare forskning gjort vilket diskuteras i diskussionskapitlet. Avslutningsvis kommer en sammanfattande slutsats där jag knyter samman arbetet.

SammanfattningDagens barn växer upp i ett samhälle där tekniker som pekskärmar, pekplattor ochmobiltelefoner finns överallt och har blivit en del av vår vardag. Detta medför en ökadanvändning av appar utformade för dessa enheter och det finns således en intressantaspekt ur ett utvecklingsperspektiv samt hur man bör gå till väga för att på bästa sättskapa appar ämnade för barn. Syftet med denna studie är att undersöka generelladesignprinciper som applikationsutvecklare använder vid utveckling av appar för barnsom slutanvändare och därtill undersöka hur dessa appar tilltalar och underlättarbarns handhavande och interaktion. Detta har lett oss fram till vår frågeställning: Hurförhåller sig utvecklare till generella designprinciper vid skapandet av appar ämnade förbarn? Utifrån denna frågeställning undersökte vi relevant forskning inom området föratt kunna ta fram ett antal generella designprinciper vid apputveckling samt ta reda påvad som är viktigt att ha i åtanke när man skapar appar för barn. För att få svar påfrågeställningen genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med professionellaapputvecklare som utvecklar barnappar för att få deras syn på generelladesignprinciper. Slutsatserna av vår studie pekar på att de utvecklare vi har intervjuatförhåller sig positivt till de valda generella designprinciperna, men det är inte så att deföljer dem som någon slags mall eller manual för hur man designar appar för barn.Dessutom har vi utifrån de genomförda intervjuerna med utvecklarna fått upp ögonenför nya aspekter gällande utveckling av appar för barn. / Today's children grow up in a society where technologies such as touch screens,touchpads and cell phones are everywhere and have become part of our everyday life.This results in an increased use of Apps designed for these units and there is thus aninteresting aspect from a development perspective, and how to go about the best way tocreate apps intended for children. The purpose of this study is to investigate thegeneral design principles that application developers can use when developing apps forthe child as an end user and in addition examine how these apps appeal to andfacilitate the child's operation and interaction. This has led us to our question: How dothe developers relate to general design principles when creating apps meant for children?With this question in mind we examined relevant research in order to get a set ofgeneral design principles regarding app development and find the most importantaspects what when creating apps for kids. To answer this question, we conducted aqualitative interview study with professional app developers to seek their views ongeneral design principles. The findings of our study suggest that the developers weinterviewed are favorable to the selected general design principles, but it's not that theyfollow them as a template or guide for how to design for children. Moreover, theinterviews has brought new light regarding other aspects when developing apps forchildren.

Detta projekt går ut på att skapa en stabil och användbar mobilapplikation utvecklad i programspråket Java. Syftet är att underlätta åtkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten är Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begränsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via både Mittuniversitetets studentportal i form av en enkät och fysiskt på Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka områden studenterna helst vill ha i applikationen och det är utefter dessa som applikationen utformas. Applikationen betraktas som färdig när studenterna bl.a. kommer åt sina uppgifter och får dessa presenterade på ett stilrent sätt. Tre olika lösningsalternativ ges men jämförelser av för- och nackdelar leder till att endast ”direktanslutning som lösning” genomförs i detta projekt. För att ge läsaren en grund för fortsatt förståelse av rapporten beskrivs vissa delar närmare i rapporten. Rapporten visar även att åtkomsten till Studentportalen effektiviserats till 5 skärmtryck genom Mittuniversitetets applikation från tidigare 24 skärm-tryck genom mobiltelefonens egna webbläsare. Samtliga mål i projektet anses vara uppfyllda och visas som skärmdumpar i rapporten. Avslutningsvis framgår även förslag för vidareutveckling av applikationen. / This project is made for creating a stabil and useful mobile application developed in Java. The purpose of this project is to make the access and communication easier between the student and the student portal. The product of this project is the unofficial app of Mid Sweden University, called Mittuniversitetets Android-app, that in first hand is limited to Android-devices. By doing research, both by letting students answer a survey online on Mid Sweden University's student portal and by asking student physically at Mid Sweden University campus Sundsvall, the investigation tells which parts of the student portal students would like to have in the mobile application and it is according to those answers that the direction of the application has been developed. The product, which is the application, is considered complete when the students are able to for exempel reach their information and get the information presented in a good way. Three different suggestions for a solution is given and by comparing the benefits of those only one solution is chosen. The solution chosen is ”direct-connection as solution”. To be able to give the reader better basical and understandable knowledge some parts are explained in more detail in this report. The report also shows that the access to the student portal is more effective now that only 5 taps are required by using the Mid Sweden University application to get a students information instead of 24 taps by using the web-browser on the cellphone. All goals in this thesis is considered accomplished and screenshots shows this in the report. Finally there is also suggestions for some future works given in this report.

Fler människor börjar använda olika mobila operativsystem i mobiltelefonen samt appar som enbart fungerar på plattformen. Det leder till att app-leverantörer måste utveckla varje app till varje specifik plattform vilket är dyrt. De vanligaste operativsystemen som används idag är Android samt IOS men hösten 2012 släpptes Windows Phone 8 vilket innebär ytterligare en plattform att ta hänsyn till. I sammarbete med företaget Sogeti Jönköping fokuserar studien på att hitta en metod som gör det möjligt att migrera appar mellan plattformar och till Windows Phone 8. Studien innefattar också att identifiera för och nackdelar med olika app-typer genom en litteraturstudie och intervjuer samt att testa om migrationsmetoderna fungerar praktisk genom en implementation. Resultatet har påvisat att det finns två stycken olika metoder för migration vilket är PhoneGap och Xamarin. Genom implementationstester har Xamarin visat sig vara mest lämplig att använda i ett framtida större app-projekt. / More people are starting to use different mobile operating systems in their mobile phones and apps that only work on the specific platform. This leads to app-developers must develop each app on each specific platform which is expensive. The most common operating systems today are Android and iOS, but during fall of 2012 Windows Phone 8 was released, which means yet another platform to consider. In cooperation with the company Sogeti Jönköping this study focuses on finding a method that makes it possible to migrate applications between platforms and Windows Phone 8. The study also includes identifying the pros and cons of different app-types through a literature review and interviews, as well as testing whether the migration methods work through a practical implementation. The results have shown that there are two different solutions to migration which is PhoneGap and Xamarin. Through implementation tests Xamarin was the most suitable for future app-projects.