Allt fler skolor satsar idag på att införa digital teknik som ett verktyg i undervisningen, vilket innebär att elevers tillgång till en dator eller surfplatta har ökat. Även om den digitala tekniken har potential att förbättra lärandet, om den används på ett medvetet sätt, sker användandet av den här teknik relativt sparsamt i dagens matematikundervisningen. Den digitala tekniken har således god potential att påverka lärandet positivt men det är viktigt att införandet av tekniken görs med ett tydligt definierat syfte av det som har för avsikt att läras ut och hur det ska ske. Det är en utmaning, inte minst då forskning om hur appar kan användas i matematikundervisningen är begränsad.   Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om vilken funktion appar kan fylla för matematikundervisningen i de lägre åldrarna. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats där innehållet i 9 tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag har granskats och tolkats. Vid materialanalysen arbetades olika teman fram som sedan användes för att presentera resultatet.   Resultatet visade att användning av appar kan bidra till att höja nivån av motivation och engagemang hos elever. Det framgick även att appar erbjöd en del unika möjligheter som kan vara svåra att uppnå med traditionell undervisning. Till de här hör möjlighet till omedelbar feedback och vägledning, individanpassning och användning av flera sinnen. Slutsatsen är att användning av appar kan ha potential att stärka elevers lärande. Lärare har en viktig roll i att kunna avgöra när en app är ett lämpligt verktyg för att uppnå lektionsmålet eller när traditionell undervisning lämpar sig bättre.

Studiens syfte är att synliggöra barns perspektiv gällande lärplattan i förskolans verksamhet, samt hur barn samspelar vid arbete med lärplattan. Sociokulturellt perspektiv har använts vid analys av den insamlade datan för att synliggöra samspel och användning av kulturella redskap. Kvalitativa barnintervjuer och videoobservationer gjordes för att besvara studiens frågeställningar. Under insamling av data skedde fem intervjuer och fyra observationer på två olika förskolor. Barnen ansåg att pedagoger och andra vuxna bestämde och de beskrev olika regler som gällde vid lärplattan. I videoobservationerna framkom att en del barn samspelade mer än andra vid arbetet med lärplattan.

This paper reports a study in how interaction design and graphic design is affected in the process of developing an mobile application to complement the use of an existing webbsite. The paper also ask how developers are affected in this process by the use of designpatterns. The purpous of the report was to see how designpatterns affects the development of mobile applications and how the interaction and graphic design differs between various company webbsites and their related application. A study was conducted by comparing three diffrent webbsites with three related applications to find material for our thesis. Interviews were conducted on three diffrent companys that work professionaly with creating mobile applications. The results show that interaction between an application and a webbsite differs much because of technical conditions such as screen size or limits as a result of rigid interface guidlines. Graphical elements are influenced by the publishers own guidlines for graphical user interface. The company’s own webbmanual is used as a template when developing the applications and keeping the identity intact. This applies to all the interviewed developers. The use of designpatterns occurs in most cases. The interviewed companys agree that design patterns should be applied to the process but some of the informants only apply them in interaction design and not in graphic design.

The smartphone market is growing rapidly, between Google Play and App Store more than 25 billion apps have been downloaded since 2008. Today many companies develop their own smartphone applications (apps) for their customers. We believe that many apps are developed without much consideration about the actual value it brings to the customer, and through them, value for the company. Instead they create applications with hope of keeping the company modern. Developing and implementing apps in a business is neither easy nor free and must therefore add value to the business in some way. By conducting a customer survey, we study customer’s perception and user behaviour of apps from the bank and grocery store business. The survey shows that customers in the grocery store business have very little awareness off these apps. While in the bank business customers have adopted apps in a much higher frequency. With focus on the customer’s perspective this paper discusses the challenges of making "good" apps and the potential of the technology, and thereby suggests ways to develop apps that the customers will recognize and appreciate.

Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.

I studien undersöks förskollärares syfte med val av digitala resurser och deras attityder och åsikter om dessa i förskolans pedagogiska verksamhet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt inom det sociokulturella perspektivet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med åtta förskollärare på sex förskolor i en mindre kommun i Sverige. Resultatet visar på skillnader mellan hur förskollärare väljer och använder digitala resurser. Det varierar också hur långt de olika förskolorna har kommit med att använda dem. Förskollärarna menar att läroplanen är styrande och att surfplattor och andra digitala hjälpmedel inte ska vara ett tidsfördriv för barnen utan ett pedagogiskt verktyg och ett hjälpmedel som stimulerar samspel och kommunikation mellan barnen.

No description available.

Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.

Syftet med studien är att undersöka vad det är som motiverar elever som har iPad som ett hjälpmedel till att använda den i skolarbetet. Den teori som är vald för studien är inre och yttre motivation. Inre motivation är när elever finner ett studiematerial intressant och arbetet tillfredställande och roligt. Yttre motivation är en aktivitet som utförs för att få en belöning. I skolarbetet är det viktigt att pedagogerna försöker skapa en inre motivation hos eleverna, som är den starkaste drivkraften. Metoden för studien är kvalitativ. Fem kvalitativa intervjuer samt fem passiva observationer har använts som empiriskt redskap. Till studiens empiri har den hermeneutiska ansatsen använts vid bearbetning, tolkning och analys. För att få en förståelse för informanternas utsagor i tolknings- och analysarbetet har en växelverkan förekommit mellan delarna och helheten. Studiens resultat visar att det är viktigt för eleverna att det digitala verktyget skall vara lätt att ta med sig, samt att den startar snabbt. Det är även viktigt att det finns snabb uppkoppling till internet. En annan viktig sak är att eleverna har tillgång till någon som kan hjälpa dem när det uppstår problem med det digitala verktyget av något slag. Både elever och vuxna belyser att elevernas motivation har ökat sedan de börjat arbeta med iPad och olika appar i undervisningen och framför allt när hela klassen gör det samtidigt. Specialpedagogiska implikationer: Utifrån resultatet ser jag att iPaden och apparna kan motivera elever som har fått iPad som hjälpmedel till skolarbete. Jag menar dock att det är betydelsefullt att verktyget anpassas efter elevens behov och förutsättningar. I sitt arbete med iPaden och apparna behöver eleven få vägledning och stöd av en pedagog. Jag finner det därför av stor vikt att alla speciallärare, specialpedagoger, assistenter och lärare får kompetensutveckling inom området.

I dagens skola är matematikappar ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka matematikappars påverkan på elevers lärande imatematik. Översikten har sammanställts utifrån två forskningsfrågor som ämnar att undersöka matematikappars effekt på elevers lärande och vad som kan förklara den eventuella effekten. Undersökningen genomfördes genom en granskning av elva utvalda vetenskapliga artiklar. En systematisk sökning utfördes i tre olika databaser - ERIC, ERC och Libsearch via Malmöuniversitet. För att precisera sökningen lokaliserade vi de centrala termerna i frågeställningarna, och tog sedan fram synonymer till sökorden för att inte utesluta relevanta resultat som möjligen hade missats. Sökorden översattes till engelska och kombinerades med olika booleska operationer i sökningarna för att få en bred träffbild. Träffarna granskades sedan manuellt och artiklarna inkluderades utifrån relevans för arbetet. Resultatet visar att ett flertal av de granskade studierna indikerar att användandet av matematikappar har effekt på elevers lärande i matematik, särskilt för elever i svårigheter. Det som kan förklara effekten är att en tidig användning av matematikappar kan hjälpa elever att bygga grundläggande matematisk färdighet, och att appens design är en betydelsebärande faktor. Resultatet tyder även på att elevers motivation och engagemang ökar vid användandet av vissa matematikappar. Det är dock viktigt att hålla ett kritiskt perspektiv vid läsning av översikten, dels då de inkluderade studierna är begränsade i antal, dels då fler studier efterfrågas för att ge en mer heltäckande bild av området.