Arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit både ett kommunalt och statligt ansvar som från mitten av 1900-talet koncentrerats till en statlig nivå och till myndigheten Arbetsförmedlingen. Både forskning och statliga utredningar har konstaterat att kommuner mer och mer tagit sig an arbetet med arbetsmarknadspolitik och idag har merparten av Sveriges kommuner en arbetsmarknadsavdelning med fokus på insatser för arbetssökande. Vår forskningsöversikt och de utredningar som presenterats som vår empiri visar att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har presenterat tidigare forskning på området arbetsmarknadspolitik som både avhandlat ansvarsfrågan gällande Arbetsförmedlingen och kommunerna, men även mellan organisation och individ. Denna uppsats har, genom en teorikonsumerande ansats, undersökt denna oklara ansvarsfördelning med fokus på kommuner och Arbetsförmedlingen. Genom det teoretiska ramverket institutionella logiker har vi studerat offentliga utredningar gällande organiseringen av arbetsmarknadspolitiken samt remissvar från berörda aktörer. Resultatet av studien har visat att dessa aktörer formulerar ansvar utifrån olika institutionella logiker som i många fall är motstridiga. Uppsatsen bidrar vidare till att ge en bild av vad dessa logiker ger för ingång till ansvarsbegreppet och förklarar olika möjliga orsaker till att ansvaret kan ses som oklart. / Labour market policy has historically been both a municipal and state responsibility, which since the mid-20th century has been concentrated at the state level and managed by the Public Employment Service. Both research and government inquiries have found that municipalities have increasingly taken on the work of labour market policy, and today the majority of Sweden's municipalities have a labour market department focused on measures for job seekers. Our research overview and the inquiries presented as our empirical data show that there is an unclear division of responsibilities between the state and municipalities in labour market policy. We have presented previous research in the area of labour market policy, which has addressed the issue of responsibility concerning the Public Employment Service and municipalities, as well as between organization and individual. This thesis, through a theory-consuming approach, has examined this unclear division of responsibilities with a focus on municipalities and the Public Employment Service. Through the theoretical framework of institutional logics, we have studied Swedish Government Official Reports regarding the organization of labour market policy and responses from relevant stakeholders. The study's results have shown that these stakeholders formulate responsibilities based on different institutional logics, which are often conflicting. The thesis further contributes by providing an understanding of what these logics imply for the concept of responsibility and explains various possible reasons why responsibility can be perceived as unclear.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

This study aims to examine which mechanisms affect young adults' trust in authorities, with a focus on capital composition, and specifically cultural capital (education). Through this focus on capital, the study examines the underlying factors that affect what requirements that young adults feel that they can demand of/put on authorities. The data material has been collected through six interviews with young adults aged 20–30 who are, or during the past year have been, registered at the Public Employment Service (Arbetsförmedlingen) in Stockholm, Sweden. The reference framework that formed the basis for the analysis consists of Pierre Bourdieu's capital theory and the concept of habitus, in addition to Max Weber's theories on status and accumulation of opportunities. The results of the study shows that capital composition correlates with trust level, but that the level of trust also relates to which extent an authority meets the expectations that exist around their services. Moreover, the results show that the level of trust correlates with the level of risk the young adult must take to trust authority. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar unga vuxnas tillitsnivå till myndigheter, med inriktning på kapitalsammansättning och framförallt kulturellt kapital (utbildning). Dessutom undersöker studien vilka bakomliggande faktorer som påverkar vilka krav unga vuxna upplever att de kan ställa på myndigheter, även detta med fokus på olika typer av kapital. Datamaterialet har samlats in genom sex intervjuer med unga vuxna i åldern 20–30 år som är, eller under det senaste året varit, inskrivna på Arbetsförmedlingen i Stockholms stad. Den referensram som legat till grund för analysarbetet har bestått av Pierre Bourdieus kapitalteori och begreppet habitus samt av Max Webers teorier kring status och möjlighetsansamling. Resultaten av studien visar att kapitalsammansättning korrelerar med tillitsnivå, men att nivån av tillit också har att göra med i vilken utsträckning myndigheter uppfyller de förväntningar som existerar kring deras tjänster. Dessutom visar resultatet att nivån av tillit korrelerar med hur stor risk det innebär för individen att hysa tillit till myndigheten.

<p>During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability?</p><p>In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible.</p><p>The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good.</p><p>The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates.</p> / <p>Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga?</p><p>För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt.</p><p>Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra.</p><p>Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.</p>

During half a century the society has been changed from an industrial to knowledge-driven society. Industry companies have standardized requirements and companies that works with development in production has unique qualifications. The public employment office was created during a time that each tailored to then general requirements were dominating and the adaptation average appropriate worker and appropriate work where general. When the monopoly was stopped, crew companies begun to settle down on the market that flexibly adapt themselves to carried out now specialized needs that require sophisticated adaptation average work and job seekers. Companies lose the confidence for the public employment office and politicians threaten the organization with big closure. If the public employment office can continue to exist the adaptation of the average appropriate work and appropriate job seeker must function better. This led to the essay's aim: Which differences are between the public employment office and the private employment offices with respect to change ability? In order to reply to the aim deductive run-up and qualitative survey method with semi structured interviews on a public employment office and private employment office were used. A higher manager and two section managers were interviewed on the public employment office and a manager on Adecco with snowball selection stem to get higher results that otherwise could not have been possible. The result showed that the public employment office is devoting too much time to administrative information and meetings that instead would give results through communicating with carried out. But the personnel is motivated and becomes encouraged to giving new proposals, but that the legislation does not permit all changes. The crew company Adecco is a profit driven company that aims itself on profitable trade groups and does not have an extensive legislation what do that changes easy can come to levels. A lot of resources are imposed carried out and the adaptation goes good. The conclusion is drawn that the public employment office can deliver a customer value to carry out. In order to that all companies will experience a value the public employment office also needs to concentrate against companies that require university graduates. / Under ett halvt sekel har samhället förändrats från industrisamhälle till kunskapssamhälle. Industriföretag har standardiserade krav och företag som sysslar med produktionsutveckling har unika kvalifikationer. Den offentliga arbetsförmedlingen skapades under en tid som var anpassad till då generella krav var dominerande och anpassningen mellan lämplig arbetare och lämpligt arbete var generell. När monopolet avvecklades började bemanningsföretag etablera sig på marknaden som flexibelt anpassar sig till företagens numera specialiserade behov som kräver förfinad anpassning mellan arbete och arbetssökande. Företag mister förtroendet för den offentliga arbetsförmedlingen och politiker hotar organisationen med stora nedläggningar. För att den offentliga arbetsförmedlingen skall kunna fortsätta existera måste anpassningen mellan lämpligt arbete och lämplig arbetssökande fungera bättre. Allt detta ledde fram till uppsatsens syfte: Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna med avseende på förändringsförmåga? För att svara på syftet användes deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer på en offentlig arbetsförmedling respektive privat arbetsförmedling. En högre chef och två mellanchefer intervjuades på den offentliga arbetsförmedlingen samt en chef på Adecco med snöbollsurval för att få fram högre resultat som annars inte hade varit möjligt. Resultatet gav att inom den offentliga arbetsförmedlingen ägnas allt för mycket åt administrativa uppgifter och möten som istället skulle ge resultat genom att kommunicera med företagen. Men personalen är motiverad och blir uppmuntrade till att ge nya förslag, men att regelverket inte tillåter alla förändringar. Bemanningsföretaget Adecco är ett vinstdrivande företag som inriktar sig på lönsamma yrkesgrupper och har inte ett omfattande regelverk vilket gör att förändringar lätt kan komma till stånd. Mycket resurser läggs på företagen och anpassningen går bra. Slutsatsen dras att den offentliga arbetsförmedlingen kan leverera ett kundvärde till företagen. För att alla företag skall uppleva ett värde behöver den offentliga arbetsförmedlingen även inrikta sig mot företag som kräver akademiker.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. / The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

The present study examines power relations, textual genre and attitudes to the matching process in the labor market in the employment office’s opinion articles in the period 2009–2014.      The power relations that emerge in the debate articles between employers, job seekers and private employment constitute the study's main question. The theoretical starting points are taken from Fairclough’s critical discourse analysis (1992, 2001, and 2010), where the discursive practice consists of the employment office’s production of opinion articles during a recession. The social practice consists of the laws and regulations that make its actions to reduce unemployment in the society. The method is derived from Halliday’s (1994, 2002) systemic functional linguistics. The analysis is based on the theory of his three metafunctions, with the analysis performed on interpersonal, ideational and textual levels.      The result shows that the employment office has a clear agenda that it wants to convey to the receivers of the polemical articles. The employment office seeks legitimacy for its work by explaining reasons for the lack of results. The employment officealso makes replicas of critical debate by leading politicians and commentators, where they defend their current practices. The polemical articles also describe how unemployment can be reduced in the community if employers and job seekers follow their instructions. The employment office operates their own agenda to the causes of unemployment that they want to convey through its debate articles. / Föreliggande studie undersöker maktrelationer, textuell genre och attityder till matchningsprocessen på arbetsmarknaden i Arbetsförmedlingens publicerade debattartiklar under perioden 2009–2014. De maktförhållanden som framkommer i debattartiklarna mellan arbetsgivare, arbetssökande och privata arbetsförmedlare utgör studiens huvudsakliga fråga.      Studiens teoretiska utgångspunkter är hämtade från Faircloughs kritiska diskursanalys (1992, 2001, 2010), där den diskursiva praktiken består av Arbetsförmedlingens produktion av debattartiklar under en pågående lågkonjunktur. Den sociala praktiken utgörs av de lagar och författningar som utgör statens åtgärder för att minska arbetslösheten i samhället. Metoden är hämtad från Hallidays (1994, 2002) systemisk-funktionella lingvistik. Analysen bygger på teorins 3 metafunktioner, där analysen görs på interpersonell, ideationell och textuell nivå.      Resultatet visar att Arbetsförmedlingen har en tydlig agenda som de vill förmedla till debattartiklarnas mottagare. De söker legitimitet för sitt arbetssätt genom att förklara orsaker till de bristande resultaten. De gör även repliker på kritiska debattinlägg från ledande politiker och debattörer, där de försvarar sitt nuvarande arbetssätt. Debattartiklarna redogör också för hur arbetslösheten kan minska i samhället om arbetsgivare och arbetssökande följer deras instruktioner. Arbetsförmedlingen driver en egen agenda till orsakerna bakom arbetslösheten som de vill förmedla genom sina debattartiklar.

Baserat på SCBs statistiska mätningar, räknas ungefär var fjärde ungdom i åldersgruppen 15-24 år som arbetslös och är idag de som är högst representerad bland arbetslösa. Vägen in på arbetsmarknaden kan bli problematisk för den här åldersgruppen. Skäl som kan försvåra är avsaknad av meriter, låg utbildning och anseendet av att vara oförberedda för arbetslivet. De som är mest utsatta och svårast att matcha, är personer med en brokig bakgrund, med språksvårigheter, samt odiagnostiserade problem och inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt handläggare på Arbetsförmedlingen i Borås arbetar med att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. I uppsatsen undersöks även varför handläggarna tror att det finns en viss matchningsproblematik och varför en del arbetssökande ungdomar är svårare att få ut på arbetsmarknaden än andra. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits med tre anställda på Arbetsförmedlingen, samt fyra stycken arbetslösa ungdomar. Resultatet är att de anställda begränsas av regelverk och riktlinjer i sitt arbete för att kunna hjälpa sina kunder.  Den höga arbetslöshetsgraden beror på att studerande som söker extrainkomst räknas med i gruppen arbetssökande. Matchningsproblematik bidrar även till  arbetslöshetsgraden. Ungdomar med en avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning, fysiska, samt psykiska problem gör dem svårare att matcha och nära intill icke anställningsbara. De ungdomar som var arbetssökande och inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade en brokig bakgrund eller oavslutade studier. Slutsatsen i uppsatsen är att tidigare nämnda faktorer är en bidragande orsak till matchningsproblemet. En större del av ungdomarna som har den här typen av problem hade inte kommit till Arbetsförmedlingen tidigare. De hade istället förtidspensionerats, eller skrivits in hos en annan myndighet. I dagsläget släpper Arbetsförmedlingen in alla som registrerar sig hos dem, oavsett avstånd till arbetsmarknaden, som öppet arbetslösa. / Based on SCB’s statistical measurements, approximately one in every fourth youth between the ages of 15 to 24 is counted as unemployed and are today those that are the highest represented among the unemployed. The way into the Labour market can be a difficult one for this age group. Reasons that can obstruct are lack of merits, unsubstantial education and the general belief that they are unprepared for the working life. Those that are the most vulnerable and are the hardest to match are people with a dysfunctional background, linguistic difficulties, undiagnosed mental health issues and learning disabilities. The purpose of this essay is to examine how administrators at the Employment Agency in Borås work to get unemployed youths out on the Labour Market. This essay also examines why there are certain matching problems and why some youths are harder to get out on the Labour Market than others. To answer these questions, qualitative interviews have been held with three employees at the Employment Agency and four unemployed youths. In the results, the essay concludes that the high unemployed rate of youths, are because of students who seek an extra income that are included in the group of jobseekers. Matching problems are also a contributing factor to the high unemployment rate. Youths with an interrupted primary or secondary education and youths with physical and also mental issues are harder to match and make them near impossible to hire. The youths who were seeking employment and registered within the Employment Agency had a diverse background of unfinished studies and the conclusion is that these factors are contributing to the matching problems. A larger portion of youths who have this type of problem would’ve earlier not been registered in the Employment Agency before and would have been forced into early retirement, or registered with a different state agency. In the current situation, the Unemployment Agency allows anyone to register with them as openly unemployed, regardless of how far away from the Labour Market they are. This essay is written in Swedish

The Swedish Public Employment Service's reform based on the so-called January agreement from 2019 has since its initiation been an ongoing issue in the Swedish public debate. As a result of the reform, several municipalities have expressed experiences that the operational cooperation in individual cases has deteriorated. The experiences are significant, as cooperation between the Swedish Public Employment Service, municipalities and other actors has been described as a prerequisite for realizing labor market policy. The purpose of the thesis is therefore to study what the operational labor market policy cooperation in individual cases looks like in four Swedish municipalities and how municipal officials perceive that the conditions for this cooperation are affected by the Public Employment Service's reform. This through a qualitative interview study, with a strategic selection of municipalities. The study is thus based on a local perspective and the selection of municipalities is made in order to cover several contextual factors that could potentially affect the municipal experiences. The theoretical starting points are taken from the theory of interorganizational cooperation. The result shows consistent experience in all the municipalities interviewed that the conditions for the interorganizational operational cooperation in individual cases at the local level being negatively affected by the Swedish Public Employment Service's reform. Both in terms of cooperation between the municipalities and the Public Employment Service as well as between the municipalities and independent actors (in cases where they cooperated before the reform). The main reason for the deteriorating cooperation is described as a changed local presence, reduced contact areas and reduced personal relationships at the administrator level. These factors have also been identified by the municipal representatives as the most important factors to address in order for there to be an appropriate and well-functioning cooperation. / Arbetsförmedlingens reformering med utgångspunkt i den så kallade Januariöverenskommelsen från 2019 har sedan dess initiering varit en pågående fråga i den svenska samhällsdebatten. Till följd av reformen har flera kommuner uttryckt erfarenheter av att det operativa samverkan i individärenden försämrats. Erfarenheterna är betydelsefulla eftersom samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer beskrivits som en förutsättning för att realisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur den operativa arbetsmarknadspolitiska samverkan i individärenden ser ut i fyra svenska kommuner samt hur kommunala tjänstepersoner uppfattar att förutsättningarna för denna samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering. Detta genom en kvalitativ intervjustudie, med ett strategiskt urval av kommuner utifrån kommunernas geografiska position och hur Arbetsförmedlingen valt att arrangera myndighetens lokala närvaro. Studien utgår därmed från ett lokalt perspektiv och urvalet av kommuner görs i syfte att täcka in flera kontextuella faktorer som potentiellt kan påverka de kommunala erfarenheterna. Studiens resultat visar på samstämmiga erfarenheter hos de intervjudade kommunföreträdarna om att förutsättningarna för den interorganisatoriska operativa samverkan i individärenden på lokal nivå påverkats negativt av Arbetsförmedlingens reformering. Både när det gäller samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen samt mellan kommunerna och fristående aktörer (i de fall de samverkat innan reformen). De främsta orsakerna till den försämrade samverkan beskrivs vara Arbetsförmedlingens förändrade lokala närvaro, minskade kontaktytor och minskade personliga relationer på handläggarnivå. Faktorerna har utifrån de intervjuade kommunföreträdarna identifierats som viktiga för att främja en ändamålsenlig och välfungerande samverkan.

Examensarbetets syfte var att belysa och bidra till kunskaper om hur elva kommuner i en delregion förhåller sig till nya förutsättningar med en förändrad nationell arbetsmarknadspolitik efter Arbetsförmedlingens reformering 2019. Arbetet bidrar till att ge insikter kring kommunernas strategier för organisering och samverkan, samt konsekvenser för kommunala aktiviteter för deltagarna. Empirin är inhämtad med kvalitativ metod genom att djupintervjua elva kommunala chefer, med ansvar inom arbetsmarknadsområdet i sin kommun, på en strategisk eller strategisk/operativ nivå. Arbetsförmedlingens reformering har till exempel inneburit nedstängning av många lokala kontor och att insatser som tidigare ofta utfördes av kommunerna på uppdrag av Arbetsförmedlingen nu utförs av fristående aktörer. Som en följd av de statliga förändringarna har det påverkat den lokala arbetsmarknadspolitiken som kommunerna utför, med anpassning av kommunernas organisationer och vilka aktiviteter som kan erbjudas deltagarna i målgruppen. Arbetsförmedlingens reformering innebar till en början omfattande konsekvenser för den lokala samverkan och individsamverkan, vilket har fått en betydelse för utförandet av arbetsmarknadspolitiken i praktiken för kommunerna och kommunernas invånare. Examensarbetets teoretiska referensram beskriver att Arbetsförmedlingen har svårigheter i att kunna erbjuda flera av målgrupperna tillräckliga insatser, vanligen de deltagare som står längst ifrån arbetsmarknaden till exempel ungdomar, utrikesfödda och långtidsarbetslösa, grupper som ofta kan ha ett kommunalt ekonomiskt bistånd. Det medför att det kan finnas förväntningar att kommunerna ska utföra insatser för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen utgör ofta en kostnad för kommuner och även om arbetsmarknadspolitiken i grunden är ett statligt ansvar agerar kommunerna med insatser för att reducera de egna kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Det empiriska materialet i examensarbetet har analyserats tematiskt. För att synliggöra strukturen kontra individernas handlingars betydelse för förändringsprocesserna har analysen utgått från Giddens Struktureringsteori. Slutsatserna är att kommunerna har påverkats med omfattande anpassningar efter Arbetsförmedlingens reformering. Det har krävts olika individuella lokala strategiska beslut för att anpassa organiseringen, ofta med nedskärningar, och samverkan till de nya förutsättningarna. Kommunerna har även valt olika strategier vid anpassning av de aktiviteter som erbjuds olika grupper av deltagare och vilka målgrupper som kommunerna erbjuder aktiviteter. / The aim of the thesis was to shed light and contribute to knowledge about how eleven municipalities in a region are responding to new conditions with a changed national labour market policy after the reform of the Swedish Public Employment Service in 2019. The work contributes to insights into the municipalities' strategies for organization and cooperation, as well as consequences for municipal activities for participants. The empirical data was collected using qualitative method by conducting in-depth interviews with eleven municipal managers, responsible for the labour market area in their municipality, at a strategic or strategic/operational level. For example, the reform of the Swedish Public Employment Service has resulted in the closure of many local offices and that services that were previously often carried out by the municipalities on behalf of the Public Employment Service are now carried out by independent actors. As a result of the government changes, it has affected the local labour market policy that the municipalities carry out, with adaptation of the municipalities' organizations and which activities can be offered to the participants in the target group. The reform of the employment agency initially had extensive consequences for local and individual collaboration, which has been important for the implementation of labour market policy in practice for the municipalities and their residents. The thesis' theoretical framework describes that the Public Employment Service has difficulties in being able to offer several of the target groups sufficient activities, usually the participants who are the furthest from the labour market, such as young people, foreign-born and the long-term unemployed, groups that often can receive municipal economic support. This means that there may be expectations that the municipalities will carry out activities for those who are furthest from the labour market. The target groups represent a cost for the municipalities and even if labour market policy is fundamentally a state responsibility, the municipalities act with activities to reduce their own costs for economic support. The empirical material in the thesis has been analysed thematically. To make visible the structure versus the significance of individuals' actions for the change processes, the analysis has been based on Gidden's Structuration Theory. The conclusions are that the municipalities have been affected by extensive adaptations after the reform of the Swedish Public Employment Service. Various individual local strategic decisions have been required to adapt the organization, often with cuts, and collaboration to the new conditions. The municipalities have also chosen different strategies when adapting the activities offered to different groups of participants and which target groups the municipalities offer activities to.