Utrikes födda befinner sig i en utsatt situation på den svenska arbetsmarknaden och uppvisar en betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Syftet med studien är att utifrån handläggares perspektiv undersöka vilka möjligheter och hinder de upplever i arbetet med nyanlända inom Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Studiens empiriska material har analyserats och förstås med stöd av nyinstitutionell teori, Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati, Hasenfelds teorier om människobehandlande organisationer och Maslows behovstrappa. Studien utgår från en kvalitativ metod där det insamlade materialet består av sju halvstrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare vilka arbetar med etableringsprogrammet. Tidigare forskning presenterar nyanländas förutsättningar att integrera sig i det svenska samhället, arbetsmarknadsprogrammens effektivitet samt gräsrotsbyråkratens förutsättningar. Resultatet visar att handläggarna upplever sitt arbete flexibelt och att de har ett stort handlingsutrymme, trots att de behöver förhålla sig till organisatoriska och politiska riktlinjer, vilket kan skapa både hinder och möjligheter i arbetet med deltagarna. Det framkom att en ekonomisk- och social integration samt en hållbar boendesituation är nödvändiga aspekter i den nyanländas liv för att möjliggöra en fungerande integration. Studien kan synliggöra främjande och hindrande faktorer till en gynnande etablering av nyanlända samt bidra till insikt kring vilka insatser och medel som behöver förbättras för att underlätta arbetet med målgruppen. / Foreign born are in a vulnerable situation on the Swedish labour market and show a significantly lower employment rate than the native born. The purpose is to examine the case manager's perspective of what opportunities and obstacles they experience in working with immigrants within the Employment Service's establishment program. The study's empirical material has been analysed based on the institutionalized organizations theory, Lipsky's theory of street-level bureaucracies, Hasenfeld's theories of human service organizations and Maslow's hierarchy of needs. The study is based on a qualitative method and the questions have been answered through seven semi-structured interviews with case managers who work with the establishment program. Previous research presents the prerequisites of new arrivals to integrate into Swedish society, effectiveness of labour market programs and prerequisites of street-level bureaucrats. The result shows that the case managers experience their work flexibly and that they have a large room of action, even though they need to adhere to organizational and political guidelines, which can create both obstacles and opportunities in the work with the participants. It emerged that economic and social integration as well as a sustainable housing situation are necessary aspects in the immigrant's life to enable a functioning integration.

The purpose of the study is to investigate the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland (Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm) based on Huxham and Vangen's theory of the benefits of collaboration, "Theory Of Collaborative Advantage". The theory is suitable for studies of organizations and is based on the fact that there are different incentives or motives for starting a collaboration. The various motives give collaboration the prerequisite for success. In addition to the motives for collabo-ration, it is required that the partens who collaborate meet some of the criteria that Huxham and Vangen call the seven different perspectives. The authors believe that collaboration is difficult and very complex, but by analyzing which points work in collaboration, the chance of achieving the common goal is greater. By analyzing the collaboration between the Swedish Public Em-ployment Service and the municipalities in southern Halland with Huxham and Vangen's theory about the benefits of collaboration, it emerges that through local agreements there is a function-ing collaboration. On the other hand, it turns out that in the operational part of collaboration for those who are far from the labor market and receive financial assistance, there is still difficulty in making collaboration work optimally, and this is due to poor communication between the officials who work directly with decisions and planning for that group.

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.

Syftet med det här arbetet var att kartlägga rekryteringsprocessen i svenska rederier och bemanningsbolag av maskinbefäl. För att ta reda på detta skickades det ut ett antal enkäter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien är en kvantitativ undersökning för att få in ett så stort underlag som möjligt och därefter kunna få fram ett trovärdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har påverkats av utflaggningen av fartygen och då framför allt för juniorbefälen. Det som personalrekryterarna ansåg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefäl är rekommendationer från redan anställda i rederiet/bemanningsbolaget och fullständig sjöingenjörsexamen. Arbetsförmedlingens tjänster användes i mindre grad på grund av det dåliga urvalet och inte heller available position-sidan på rederiernas/bemanningsbolagens hemsida vid rekrytering av nya maskinbefäl.

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency. Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency. Two types of decentralisation are being analysed in this study, vertical and horisontal. Along with these two, I am discussing issues of legitimacy and efficiency. Problems with legitimacy on the local level can arise if private actors are involved as citizens lose some of their democratic influence that they should have if public authorities were deciding. Moreover can the efficiency be affected if too many actors are involved and try to cooperate. In Kalmar, the biggest problem that was experienced was that very little cooperation existed between private and public actors. More actors therefore need to be involved as immigrants to a large extent do not have access to the labour market and the local public employment service offices are limited in their work due to the centralisation of the public employment service (Arbetsförmedlingen).

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att matcha personer ut på arbetsmarknaden. 2015 skedde flyktingkrisen från Syrien och med det kom många flyktingar till Sverige. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att etablera de nyanlända på arbetsmarknaden. De skulle stödja de nyanlända genom att underlätta etableringsprocessen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur arbetsförmedlare ser arbetet med etableringsuppdraget. Empirin för studien är hämtad via en kvalitativ studie i form av intervjuer. Det är sex olika handläggare på tre olika kontor som har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån new public management, det strukturella perspektivet och humankapitalteorin. Med teorierna som underlag har vi kunnat dra slut slutsatsen att arbetsförmedlarna ser seriöst på uppdraget och försöker hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden med alla resurs de har. / The Employment Service main mission is to match people into the labor market. In 2015, the refugee crisis took place from Syria and many refugees came to Sweden. The Employment Service was commissioned to establish new arrivals in the labor market. The main mission would be to support the new arrivals by facilitating the establishment process. The purpose of this study is to deepen the understanding of how the workforce sees the work on the establishment assignment. The empires for this study are obtained through a qualitative study in the form of interviews. There are six different administrators at three different offices that have been interviewed. To analyze the empirics from a theoretical point of view we have chosen three different theories based on new public management, structural perspective and human capital theory. With the theories as a basis, we have come to the conclusion that the mediators look seriously at the mission and they try to help the newly arrived in the labor market, with all the resources they have. This study is written in Swedish.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy. / Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

I september 2019 valde Arbetsförmedlingen att samarbeta med framgångsrika personer i reklamkampanjen Gör plats. Kampanjen bestod av fem bilder där frågan ställdes om de framgångsrika personerna hade nått lika stor framgång om de haft en funktionsnedsättning. En av bilderna föreställde Therese Lindgren och Natalie Eriksson vilken var en bild som fick stor kritik. Studien syftar till att göra en medieanalys av kampanjen för att undersöka hur kritiken kring kampanjen såg ut samt hanterades av Arbetsförmedlingen. Därtill undersöker även studien hur de båda medverkande beskrev sin uppfattning av kampanjen i sociala medier. Studien visar att de teman som kritiken främst handlar om kan delas in i fyra kategorier: att tillräcklig information inte getts, fotograferingen, modellerna på bilderna samt kampanjbildens text. Arbetsförmedlingen hanterade kritiken på flera sätt däribland genom att svara på frågor som ställdes. Det värsta med bilden är enligt Natalie Eriksson texten som hon inte var medveten om skulle vara med. Therese Lindgren ansåg till en början att kampanjen lyfte en viktig fråga och försvarar den men väljer efter ytterligare kritik att be om ursäkt. / In September 2019, the Swedish Public Employment Service chose to cooperate with successful people in the advertising campaign Gör plats (eng. Make room). The campaign consisted of five pictures questioning if these successful people would have become equally successful if they had had a disability. One of the pictures presented Therese Lindgren and Natalie Eriksson, which was a picture that received the largest criticism. The study aims to conduct a media analysis of the campaign to examine what the criticism of the campaign looked like and how the Swedish Public Employment Service handled the criticism. In addition to this, the study also examines how the participants described their perception of the campaign in social media. Case study is used as a method in the study where material has been collected via triangulation and has been analyzed through a qualitative content analysis. The collected material has been analyzed in relation to the theories: media and convergence, influencer, influencer marketing, social responsibility, and context. The study shows that the themes which the criticism is mainly about can be divided into four categories: that sufficient information has not been given, the photography session, the models of the pictures, and the text of the campaign picture. The Swedish Public Employment Service handled the criticism in several ways, amongst this by answering the questions that were asked. Another way in which the criticism was handled was by apologizing to the participants. Natalie Eriksson’s perception of the campaign describes that models with CP are vulnerable, and she felt that the photographer did everything to aggravate her CP during the photography session. According to Natalie Eriksson, the worst part of the picture is the text, which she was not aware would be included. At first, Therese Lindgren thought that the campaign raised an important issue, and she defended the campaign. After further criticism, she chose to educate herself in multiple questions and she is sorry that the pictures have caused harm. The intentions where good but the result was the opposite and according to Therese Lindgren, the campaign should never have been made.

At the end of 2022 nearly 75 percent of those registered unemployed at the Swedish Public Employment Service [PES] was considered to belong to the category of long term unemployed with weak competitiveness in the labour market. This group of individuals is often aligned with numerous complex needs. To counteract and end unemployment in this group the PES need comprehensive collaborations with other actors.    The aim of this study is to examine and compare how the Swedish PES and the local labour market offices in three Swedish municipalities collaborate and communicate regarding the local job tracks. The study is limited to three questions: How does the PES and the municipality collaborate around the local job tracks? What prerequisites must be in place to facilitate the communication that successful collaboration requires? What factors affect the prerequisites of communications both positively and negatively?   To answer our questions, we have used a qualitative method and interviewed three respondents in each of the three municipalities. To analyse our results, we’ve used the terms regulations, organisations, point of view and relational power taken from two theories of collaboration developed by sociologist Berth Danermark.    Our findings show that the prerequisite needed to facilitate the communication that successful collaboration needs are clearly defined guidelines in the written agreements around communication, clearly organised communicative roles as well as continued dialogue to create shared points of view and reflection.