Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet. (1) Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? (2) Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? (3) Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Studien grundar sig på en kvalitativ metod där 5 arbetsförmedlare från olika kontor valts utifrån snöbollsmetoden. Resultatet tyder på att det finns stora skillnader i hur man arbetar med fas 3 deltagare beroende på vilket arbetsförmedlingskontor man arbetar på. Arbetsförmedlarna är överens om att fas 3 överlag är bra för deltagarna och att deltagarna i de flesta fall trivs väldigt bra med känslan av samhörighet som kommer med en sysselsättningsplats. För att analysera resultatet har jag använt tre teorier: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

Det råder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmärkta föreställningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. På uppdrag från regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vägledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och få in ett jämställdhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att undersöka chefer och handläggares syn på jämställdhet utifrån Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlägga värderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lärande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handläggare från olika Arbetsförmedlingskontor i Skåne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen är förändringsbenägen och att det är viktigt med jämställdhetsfrågor. Genom att få in jämställdhet i det dagliga arbetet så kan de försöka få till att rätt person hamnar på rätt plats oavsett kön. Det är svårt att ändra värderingar. Det är lättare att lära folk nya saker. Det är bra att försöka ändra synsätt eftersom man får ökade kunskaper om vad som kan krävas av en. På Arbetsförmedlingen jobbar det övervägande kvinnor men de försöker rekrytera in män och personer med utländsk bakgrund för att öka jämställdheten.

This study intends to describe the experiences of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools when it comes to the study-motivating folk high school course. A course which in its abbreviation has come to be called SMF. The collaboration to offer the course began in 2010 and is today offered to people who are registered at the Swedish Public Employment Service, who have reached the age of 16 and who do not have a high school diploma. SMF intends to motivate people without a high school diploma to go on to regular studies. SMF are one of two courses that the Swedish Public Employment Service has to offer unemployed people who lack upper secondary school qualifications. This points to the importance of continuously reviewing how the organizations that cooperate regarding SMF maintain and develop their cooperation to meet the needs of the unemployed who are registered with the Swedish Public Employment Service. The central question of the study is what the essence of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools regarding SMF is, and how the work between the organizations has developed over time. To develop an understanding of the collaboration between the Swedish Public Employment Service and the folk high schools, a phenomenological method has been used where 12 informants have been able to share their experiences of the collaboration regarding SMF. The results show that reform of the Swedish Public Employment Service with its digitalization has affected the opportunities to meet in the social arenas, which has been important for the two organizations to gain insight into the working world of each other to best support the unemployed, thus also their opportunities to cooperate effectively and favorably for the individual. The results show that the essence of the collaboration around SMF is about the social arenas and the opportunities that these offered. / Denna studie ämnar beskriva upplevelserna av samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna när det kommer till den studiemotiverande folkhögskolekursen. En kurs som i sin förkortning har kommit att kallas SMF. Samarbetet för att erbjuda kursen påbörjades 2010 och erbjuds idag till personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som har fyllt 16 år och som saknar gymnasieexamen. SMF ämnar motivera personer utan gymnasieexamen att gå vidare till reguljära studier. SMF är en av två kurser som Arbetsförmedlingen har att erbjuda arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Något som pekar på vikten av att kontinuerligt se över hur organisationerna som samarbetar gällande SMF upprätthåller och utvecklar sitt samarbete för att möta det behov som finns hos de arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Studiens centrala frågeställning är vad som är essensen i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna gällande SMF, samt hur arbetat mellan organisationerna har utvecklats över tid. För att utveckla en förståelse för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna har en fenomenologisk metod använts där 12 informanter har fått dela med sig om sina upplevelser av samarbetet gällande SMF. Resultatet visar att Arbetsförmedlingens reformering med dess digitalisering påverkat möjligheterna för att mötas på de sociala arenorna vilket har haft betydelse för de båda organisationerna att få insyn i varandras världar, således också på deras möjligheter att samarbete effektivt och gynnsamt för individens bästa. Resultatet visar att essensen gällande samarbetet kring SMF handlar om de sociala arenorna och de möjligheter som dessa erbjuder

This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign? The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.

I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.     Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt. / In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.   The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.

No description available.

Den största förmedlaren av arbeten i Sverige är Arbetsförmedlingen, de ska underlätta för alla arbetssökande och för individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden genom olika stödinsatser. Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter respektive begränsningar arbetsförmedlarna upplever gällande att stödja individer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden samt vilka metoder de använder sig av i denna process. Studien vilar på en kvalitativ metod och förhåller sig till semistrukturerade intervjuer. De sju intervjuade personerna har varit anställda på två utvalda Arbetsförmedlingar i Södra Sverige. Empirins slutsats visade att intervjupersonerna hade flera olika metoder de kunde använda, detta för att etablera individer med funktionsnedsättning som till exempel arbetsförmågebedömning, funktionshinderkodning, arbetsträning och praktik. Möjligheterna de anställda hade var att de kunde använda sig av de olika metoderna samt uppföljning med arbetsgivarna och den arbetssökande. De anställda vill stödja individerna med funktionsnedsättning men kan begränsas av till exempel regelverket och finansiella skäl, Arbetsförmedlingens rykte, arbetsgivarnas attityder och av omorganisationen som Arbetsförmedlingen genomgår pågående. / The largest mediators of work in Sweden are the Swedish public employment service called “Arbetsförmedlingen”. Their work ethics are to facilitate for the individuals in the swedish society but also individuals that are disabled to establish in the labor market with contributions. The purpose of this study is to research what type of opportunities and limitations the workers experiencing concerning the support of the individuals who are disabled to establish their selves in the labor market, also what types of methods they use in this process. The study is based on a quantitative method and semi-structured interviews. The seven people we interviewed were employees for two selected employment services in southern Sweden. The empirical conclusion showed that the interviewees had several different methods they could use, in order to establish individuals with disabilities such as work ability assessment, disability coding, work training and practice. The opportunities the employees had were that they could use the different methods and follow-up with the employers and the job seeker. The employees want to support the individuals with disabilities, but can be limited, for example, by the regulations and financial reasons, the Swedish Public Employment Service`s reputation the employer`s attitudes and the reorganization that the Public Employment Service is undergoing.

En studie- och yrkesvägledare som arbetar med vuxna inom vuxenutbildning eller arbetsmarknadsenhet möter många människor som behöver stöd för att komma ur sin arbetslöshet. Då är det viktigt att bemöta dem på ett professionellt sätt och använda sig av arbetssätt som ger bästa möjliga utfall. I studien utgår vi från teorier med hälsofrämjande perspektiv där fokus är att varje människa behöver ha en känsla av sammanhang, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. I denna studie fokuserar vi på vilka arbetssätt som fungerar väl i de fem arbetsmarknadsverksamheter som vi har intervjuat, samt vilka färdigheter, kunskaper och formella kompetenser som deltagarna behöver utveckla. Det som framkommer är att det är viktigt att ge stöd utifrån de olika individernas styrkor och behov samt att sociala färdigheter är centrala för att närma sig studier och/eller arbete.

Denna studie genomfördes på ungdomar mellan 20 – 24 år i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Studiens syfte var att beskriva och analysera betydelsen av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprogram Jobbgarantin för ungdomar. Sju ungdomar intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån begrepp från SCCT, Bourdieus kapitalbegrepp och andra begrepp som exempelvis hierarkisering, disciplinering och omstrukturering. Utifrån analysen av ungdomarnas berättelser visar studien på att ungdomarna upplever Jobbgarantin och Arbetsförmedlingen olika. Kombinationen av förväntningar ungdomarna har på exempelvis myndigheten, arbetsmarknadsprogrammet, personalen, handläggarkontakten och responsen ungdomarna får av dessa, är vad som leder till att ungdomarna har bra eller mindre bra upplevelser av Jobbgarantin och den statliga myndigheten. Det mest framträdande i studien är att ungdomarna upplever arbetsmarknadsprogrammet och Arbetsförmedlingen olika beroende på engagemanget handledarna och handläggarna visar dem. Myndighetspersonalens engagemang tillsammans med miljöerna ungdomarna utför sina jobbsökaraktiviteter i, spelar en avgörande roll för vad ungdomar tycker om Jobbgarantin och hur de bestämmer sig för att uppfatta programmets och Arbetsförmedlingens inverkan på arbetssituationen. Ungdomarna som utför sina jobbsökaraktiviteter i Jobbgarantin på arbetsmarknadsprojekt och privata arbetsförmedlingar, har goda upplevelser av programmet och dess inverkan på arbetssituationen. Dock kunde flera ungdomar paradoxalt nog uppleva att Arbetsförmedlingen inte har en påverkan i deras arbetssituation, när myndigheten de facto har det.