The Swedish Public Employment Service is responsible for maintaining a well organized public labor market through match-making of jobseekers and employers. The Swedish Public Employment Service is a government run authority whose mission is assigned by the Swedish parliament. The authority’s functionality within the Swedish public labor market has been questioned by parliament and news-media alike and they are now facing a wide organizational change within the authority. An organizational change they choose to call the renewal journey, whose purpose is to adapt to the Swedish public labor market. The aim with the thesis is to increase the understanding of The Swedish Public Employment Service´s handling process and to examine how a new processing process will be received within the business of The Swedish Public Employment Service. Our collected empirical data comes from eight semi structured interviews. Analysis of the empirical data shows how the renewal journey will make The Swedish Public Employment Service a more effective authority through the implementation of digitalization and standardization within their match-making process. The thesis applies a theoretical framework based on New Public Management, Institutionalization and Taylorism to analyze the organizational change that The Swedish Public Employment Service is undergoing. Furthermore the thesis use earlier research closely linked to digitalization, how to create more effective organizations and standardization. Our conclusion is primarily that the Swedish Public Employment Service needs to undergo the Renewal journey as a mean to adapt to the evergoing changes within our society and to meet public demand.

Den första juli år 2008 genomfördes ändringar i socialförsäkringen och ”rehabiliteringskedjan” introducerades. Många individer kom att bli utförsäkrade under de efterföljande åren och blev istället registrerade på Arbetsförmedlingen. De utförsäkrade blev där erbjudna att medverka vid arbetslivsintroduktion vilken syftade till att utreda vilket stöd den utförsäkrade var i behov av för att kunna återgå i arbete. Dessa snabba regeländringar kom att kräva mycket av den sjukskrivne och även omfattande planering och organisering av personalen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Studier har genomförts gällande rehabilitering, långtidssjukskrivning och arbetsförmedlares upplevelse. Denna studie syftar istället till att ur ett psykologiskt perspektiv undersöka de utförsäkrades upplevelse samt om processen har fungerat som det var tänkt. Studien avgränsas till att undersöka individer vilka blev utförsäkrade under 2013. Åtta utförsäkrade individer intervjuades och resultatet analyserades utifrån teorin Känsla av sammanhang och copingstrategier. Resultatet visar att upplevelsen av utförsäkringen har varit negativ. Informationen från Försäkringskassan har varit otydlig och bristfällig. Intervjupersonerna har upplevt en känsla av maktlöshet och levt i en ovisshet om framtiden.

No description available.

<p>Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.</p>

<p>Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.</p> / <p>The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: <em>the ethnicity</em>, <em>the signal and filter</em>, <em>Exclusion/inclusion</em> and <em>Habitus</em>. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.</p>

<p>This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.</p><p>Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency. Two types of decentralisation are being analysed in this study, vertical and horisontal. Along with these two, I am discussing issues of legitimacy and efficiency. Problems with legitimacy on the local level can arise if private actors are involved as citizens lose some of their democratic influence that they should have if public authorities were deciding. Moreover can the efficiency be affected if too many actors are involved and try to cooperate.</p><p>In Kalmar, the biggest problem that was experienced was that very little cooperation existed between private and public actors. More actors therefore need to be involved as immigrants to a large extent do not have access to the labour market and the local public employment service offices are limited in their work due to the centralisation of the public employment service (Arbetsförmedlingen).</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>C-uppsats i socialt arbete, 41-60p</p><p>Våren 2006</p><p>Coaching av arbetslösa</p><p>En kvalitativ studie om coachinggrupper på Arbetsförmedlingen</p><p>Författare: Maria Johansson</p><p>Sammanfattning</p><p>Studiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.</p><p>Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.</p><p>Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete. Båda coacherna vill att coachinggrupperna ska fortsätta samt utvecklas. Coacherna upplever deltagarna som motiverade personer som vill hitta nya vägar för att komma ut i arbete.</p><p>Nyckelord: Arbetsförmedlingen, Arbetslös, Coaching, Coachinggrupp</p> / <p>UNIVERSITY OF ÖREBRO</p><p>Institute for Behavioural-, Social- and Legal Science</p><p>C-essay in social work, 41-60p</p><p>Spring 2006</p><p>Coaching of unemployed</p><p>A qualitative study about coaching groups at the employment service</p><p>Author: Maria Johansson</p><p>Abstract</p><p>The purpose of the study was to evaluate those coaching groups which are carried on at the employment services in two small cities. The subject I wanted to examine was if coaching at the employment services is an effective method to get unemployed out on the labour market.</p><p>The method used was a qualitative method and the empirical material where obtained by semistructured interviews. Five respondents, three participants and two leaders of the coaching groups, participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and chosen theoretical concepts coaching, short term therapy which is focused at solutions, shame, empowerment and constructivism.</p><p>The result showed that two of three participants are very positive to have participated in the coaching groups. None of the respondents have obtained any job, but all of them have received new ideas and motivation to get a job. Both coaches wish that coaching groups should be continued and developed. The coaches experience the participants as motivated persons who want to find new ways to find a job.</p><p>Keywords: Employment services, Unemployed, Coaching, Coaching group</p>

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap C-uppsats i socialt arbete, 41-60p Våren 2006 Coaching av arbetslösa En kvalitativ studie om coachinggrupper på Arbetsförmedlingen Författare: Maria Johansson Sammanfattning Studiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism. Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete. Båda coacherna vill att coachinggrupperna ska fortsätta samt utvecklas. Coacherna upplever deltagarna som motiverade personer som vill hitta nya vägar för att komma ut i arbete. Nyckelord: Arbetsförmedlingen, Arbetslös, Coaching, Coachinggrupp / UNIVERSITY OF ÖREBRO Institute for Behavioural-, Social- and Legal Science C-essay in social work, 41-60p Spring 2006 Coaching of unemployed A qualitative study about coaching groups at the employment service Author: Maria Johansson Abstract The purpose of the study was to evaluate those coaching groups which are carried on at the employment services in two small cities. The subject I wanted to examine was if coaching at the employment services is an effective method to get unemployed out on the labour market. The method used was a qualitative method and the empirical material where obtained by semistructured interviews. Five respondents, three participants and two leaders of the coaching groups, participated in the study. The result was analyzed with help of earlier research and chosen theoretical concepts coaching, short term therapy which is focused at solutions, shame, empowerment and constructivism. The result showed that two of three participants are very positive to have participated in the coaching groups. None of the respondents have obtained any job, but all of them have received new ideas and motivation to get a job. Both coaches wish that coaching groups should be continued and developed. The coaches experience the participants as motivated persons who want to find new ways to find a job. Keywords: Employment services, Unemployed, Coaching, Coaching group