Den här studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan påverkas av den sociala interaktionen som uppstår i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handläggaren på Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjälp av elektroniska enkäter som vi har publicerat på Facebook, och länkat i ett mail till samtliga studenter på högskolan i Skövde. Målgruppen på våra respondenter var mellan 19-23 år och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att undersöka bland annat hur handläggarens engagemang påverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket på Arbetsförmedlingen. Exempel på andra variabler vi har valt att studera är om handläggarens ålder och tillgänglighet påverkar den arbetssökandes inställning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Teorierna vi valt att utgå ifrån har varit attributionsteorin, kognitiv teori och social identitet. Resultatet visade på ett signifikant samband, som innebar att handläggarens engagemang påverkar den arbetssökandes fortsatte engagemang till att söka arbete. Även handläggarens ålder och tillgänglighet hade signifikanta samband och påverkade därför den arbetssökande ungdomens inställning gentemot denne, samt engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Tidigare forskning har bland annat visat att interaktionen mellan handläggaren och den arbetssökande ungdomen är av vikt. Vi har kommit fram till att det bemötandet ungdomen får av handläggaren är av betydande art i fråga om attityder gentemot hur de betraktar Arbetsförmedlingen som organisation.

The purpose of this study was to examine guidance activities in an employment office and to explain the significance these activities have for the job seekers' way towards an occupation. The method used was literature studies and qualitative interviews with respondents in three categories: a manager, two workingmediators and three job seekers, all at the same employment service office. The results that emerged was that there are different kinds of guidance in the employment service, both in the narrow sense and broad sense. The different categories of respondents describe and define the guidance activities in different ways and have different descriptions of how these activities can help job seekers into employment. The conclusions drawn where that the manager sees everything on the employment service as guidance, workingmediators differ in their roles as advisers and counselors. The job seekers does not see the activities they had access to as guidance. The employees at the employment office considers that the guidance are more helpful in the process towards finding an occupation than job seekers think. / Syftet med studien var att undersöka vägledningsaktiviteter på ett arbetsförmedlingskontor samt att redogöra för vilken betydelse dessa aktiviteter har för de arbetssökandes process mot en sysselsättning. Metoden som använts var litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med intervjupersoner av tre olika kategorier: en chef på arbetsförmedlingen två arbetsförmedlare samt tre arbetssökande, alla vid samma arbetsförmedlingskontor. Resultaten som framkom var att de finns olika slags vägledning inom arbetsförmedling, både i snäv bemärkelse och vid bemärkelse. De olika kategorierna av intervjupersoner beskriver och definierar vägledningsaktiviteterna på olika sätt och de har olika beskrivningar på hur dessa aktiviteter kan hjälpa arbetssökande till sysselsättning. Slutsatser som dragits är att chefen ser allt på arbetsförmedlingen som vägledning, arbetsförmedlarna skiljer på sina roller som arbetsförmedlare och vägledare. De arbetssökande ser inte de aktiviteter de fått ta del av som vägledning. De anställda på arbetsförmedlingen anser att insatserna och aktiviteterna som finns är till större hjälp i processen mot en sysselsättning än vad de arbetssökande tycker.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande. Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna. Inom forskningsfältet finns framför allt brist på studier ur samhälls- och komm­u­nikationsvetenskapliga perspektiv. Målet med denna studie är att bidra med ny kunskap till forsk­ningsfältet genom att anamma just dessa två perspektiv. Studiens material utgörs av sex intervjuer med medarbetare på Arbetsförmedlingen, tre på natio­n­ell nivå och tre på lokal nivå, samt kvalitativ textanalys av sex strategidokument. Empirin vi själva samlat in utgår alltså ifrån myndighetens perspektiv på relationen till de arbetssökande. Denna kompletteras med sekundär empiri för att också belysa relationen ur de arbetssökandes pers­pektiv. Resultaten från studien visar att medarbetare på nationell och lokal nivå inte är riktigt överens be­träffande huruvida digitalise­ringen leder till att de arbetssökande ställer större krav på Arbetsför­medlingen. Men vad man dock är överens om är att digi­taliseringen är ett verktyg som skapar möjligheter som underlättar för de arbetssökande att ställa större krav. Vi kan också konstatera att det inom Arbetsförmedlingen i stort råder en gemensam syn på att mer ansvar förskjuts till de arbets­sökande. Nyliberalismen driver på såväl ett ökat kravställande som en ökad ansvars­förskjutning, vil­ket för­utsätter nya, företrädesvis digitala, sätt att kommuni­cera. Vidare leder digitaliseringen till en ökad till­gänglighet och valfri­het för de arbetssökande när det gäller såväl servicens innehåll som val av serviceleverantör och kommu­ni­kationskanal. Arbetsförmedlingens ambition är att styra sina kun­der till webben. Det blir därför allt viktigare att behärska de digitala verktygen för att kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. När de digitala ser­vicevägarna prioriteras på bekostnad av den fysiska Arbets­förmedlingen riskerar de digitalt resurssvaga att miss­gynnas och marginaliseras. Genom resultaten kan vi sluta oss till att digitaliseringen blir ett effektivt verktyg för att tillgodose de nya kommu­nikativa preferenser som följer med den nyliber­alistiska ideologins strävan mot ökad individ- och marknadsorientering. I vår studie har vi visat att det finns en viss övertro på digitaliseringen från Arbetsförmedlingens sida. Ofta ser man till teknikens fördelar, men glömmer att ta hänsyn till den samhälleliga och sociala kontexten. Vi kan även konstatera att Arbetsför­medlingen till viss del saknar kunskaper om den digitala klyftans dimensioner och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska exklusionen av digitalt resurssvaga arbetssökande.

Our purpose was to research the new reform amendment" Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare", and whether the establishment of the reform is good and if it was a necessary amendment. For that reason, we have chosen to answer our purpose in these issues with this question formulation; how can the change of the law establishing operations influence the newcomers in the labour market, the problems the law intends to address, how the new change in the law is different from when the municipality "kommun" was responsible, and how the law can be discussed based on theories of social capital and weak ties. The method used in this study is from a adductive approach where the research is based on both empirical evidence and existing theory that interact between these two. The results that emerged in our work was that the newcomers within the labour market has been remote, the way the municipality’s addressed the problem did not work and the result of this was a new reform amendment, where a new participant established. The previous research has shown that there was a variation to how different the municipality managed the establishment of the new arrivals. According to the government the municipality failed in the matter of establishing new arrivals. Further investigation has also shown that the social network has been central point in the establishment of the arrivals.

This qualitative study aims to examine what career opportunities the Swedish employment service Arbetsförmedlingen can provide, as well as how the employees perceive their career development opportunities. Furthermore, we have touched on what it is that makes employees feel satisfied with their job and workplace, and also stay in the organization. The study was conducted on one of Arbetsförmedlingen’s offices in northern Sweden and the informants consisted of six employment agents, an executive assistant and a head of division. The result of the study has been analyzed using theories within the field of career development. Most of the informants have conveyed a positive description of their development opportunities and believe that it is possible to advance vertically as well as horizontally, and within their current role. However, differences were found among the informants regarding the importance of career. In addition several informants believe that the level of stress in the workplace is a problem and that Arbetsförmedlingen should do more to prevent stress.

Abstract Författare: Ronya Fredriksson Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen” Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media, dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012- 2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten. Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media. Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg, krönikor och insändare. Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21 uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten. Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende, myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle, enkätundersökning

The aim of this paper is to research and discuss the role the cultural politics play for the Swedish employment office (Arbetsförmedlingen) and the meaning culture politics have within the labour market policy. A research has shown that Arbetsförmedlingen evaluates unemployed cultural workers differently than regular registered jobseekers. From an instrumental perspective on political implementation this can be considered as an anomali. Arbetsförmedlingen’s mandate derives from the government and its authority is a tool for carrying out state policy. A study, conducted on how Arbetsförmedlingen handles matching of culture jobseekers in the labour market can therefore be utilized as guidance towards possible answers regarding the state’s cultural policy in general. The problem formulation presented above led to the following inquiry: Does Arbetsförmedlingen have a cultural political assignment appointed by the government? Furthermore, what does the answer to the question imply regarding the Swedish cultural policy? A descriptive analysis of ideas are applied in order to examine governmental political documents and Arbetsförmedlingen’s regulations. The inquiry has generated a no answer for its question.  Arbetsförmedlingen does not have a cultural political assignment. The governmental organization has primarily a labour market political mission and in this context it signifies that it balances the cultural labour market. The result indicates that the Swedish cultural policy are presently diverting from the traditional Swedish model, where the state had a closer relationship to the culture and the culture workers.

I mitt arbete har jag studerat klarspråk och retorik i myndighetstexter och avgränsat studien till informationsbroschyren Välkommen till Arbetsförmedlingen som arbetssökande får med sig vid inskrivning hos Arbetsförmedlingen. Det är ett informationsmaterial som alla arbetssökande får, oavsett vilken ålder eller vilka behov och förutsättningar de har. Syftet med min studie är därför att främja läsbarhet och läsvärde i Arbetsförmedlingens informationsmaterial till målgruppen arbetssökande ungdomar mellan 19-25 år. I min studie har jag använt mig av tre metoder, en textanalys, en semistrukturerad fokusgrupp och en dold observation. Syftet med detta var att se hur kontexten påverkar Arbetsförmedlingens informationsmaterial och hur läsbar den är för målgruppen, att undersöka hur arbetssökande ungdomar resonerar om deras behov och yrkesframtidsdrömmar samt hur de förhåller sig till informationsmaterialet. Utifrån empiriska studier, teori och riktlinjer har jag skapat ett nytt informationsmaterial som är skrivet med ett retoriskt tilltal med pathosargument i kombination med klarspråk. Utifrån klarspråks riktlinjer har jag ökat begripligheten och målgruppsanpassningen i texten och genom pathosargument vill jag locka till läsning. Detta kan ersätta det informationsmaterial Arbetsförmedlingen ger ut idag vid inskrivning och är för målgruppen anpassad så att läsbarhet och läsvärdet har ökat. / I’ve studied plain language and rhetoric in government agency texts and have limited the focus of this study to the information brochure Välkommen till Arbetsförmedlingen that jobseekers get after registration at Arbetsförmedlingen. This information brochure is available for everyone who recently registered at Arbetsförmedlingen, no matter age, or what needs or conditions they have. The purpose with my study is therefore to promote readability and reading value in Arbetsförmedlingens information brochure for the target group young jobseekers between 19-25 years of age. I have used three methods in my study; a text analysis, a semi-structured focus group and a hidden observation. The purpose of this was to see how the context affects Arbetsförmedlingens information brochure and how readable it is to the target group, even to explore how young jobseekers reason about their needs, professional future dreams and how they relate to the information. Based on empirical studies, theory and guidelines, I’ve created a new information brochure that is written in plain language, combined with a rhetorical form of address and pathos arguments. Based on plain language guidelines I have created a text that has increased readability, and with pathos arguments try to attract reading. This information brochure is adapted to the target group and therefore increases readability and reading value, and may replace the information that Arbetsförmedlingen hands out today.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

I en allt mer komplicerat och föränderligt samhälle är kommunikation en viktig faktor för organisationers utveckling och syfte för att nå sina verksamhetsmål. Detta innebär ledning, planering och genomförande av kommunikationsstrategier med fokus på medarbetare som viktiga och inflytelserika individer. Den här studien undersöker vilken roll strategisk kommunikation har i förändringsprocessen mot självledarskap, samt vilka utmaningar detta är förknippat med och hur chefer och medarbetare uppfattar denna. I syfte att få en förståelse för detta har vi studerat strategisk kommunikation, ledarskap, medarbetarskap samt förändringskommunikation. Studiens resultat baseras på en kvalitativ forskningsmetod, bestående av tre datainsamlingsmetoder, nämligen dokumentstudie, kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Studien är begränsad till en del av Arbetsförmedlingen där fokus ligger på intern kommunikation som inte inkluderar extern påverkan av förändrings-processen. Vi ämnar undersöka följande frågeställningar: Hur kommunicerar chefer och medarbetare i förändringsprocessen mot självledarskap? Hur upplever cheferna och medarbetarna självledarskapet samt övergången till den nya ledningsfilosofin? Hur ser cheferna och medarbetarna på de hindren kring övergången till självledarskapet? Den teoretiska referensramen i vår studie är baserad på forskningslitteratur inom kommunikation, strategisk kommunikation, ledarskap och medledarskap. Studien visar behov av mer konkret kom-munikation i alla led av myndigheten samt att cheferna bär huvudansvaret för förändringsprocessen. Studien visar också behovet av att i ett tidigt skede av förändringsprocessen inkludera medarbetare med hjälp av strategisk kommunikation. Det finns behov av mer tvärvetenskaplig forskning som inkluderar strategisk kommunikation, meta-ledarskap, medledarskap och neuroledarskap, för vidare utveckling av organisatorisk förändring vilket bidrar till enklare implementering av förändringsprocessen.