Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vägledning på arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning på arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta så valde jag att intervjua sex vägledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna någon skillnad i deras arbetssätt. Det jag kom fram till var att det inte existerar någon renodlad vägledningsverksamhet och samtliga intervjupersoner önskade att de hade mer tid och resurser till att ha mer vägledningssamtal. Det kom även fram att samtliga ansåg att deras utbildning varit relevant inför ett arbete på arbetsförmedlingen, främst då förhållningssättet man tillägnar sig samt samtalsmetodiken.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Deras egen upplevelse av kontakten med Arbetsförmedlingen utgör den största delen till vad de arbetslösa har för uppfattning. En annan faktor som påverkar de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen är när media sänder till exempel nyheter eller reportage om Arbetsförmedlingen. Även familj och vänner kan överföra värderingar om Arbetsförmedlingen som påverkar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. I analysen kom vi fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar av Arbetsförmedlingen. Vi kom även fram till att media påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Alla informanter ansåg att handläggarna på Arbetsförmedlingen satt i en maktposition där deras uppgift främst uppfattas som att de ska kontrollera de arbetslösa.

AbstractI vår studie har vi intervjuat arbetsförmedlare som arbetar med etableringssamtal på Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie var att undersöka hur etableringssamtal går till och vilka faktorer påverkar samtalets utgång. Med hjälp av etableringssamtal så skall de nyanlända etablera sig snabbare och denna insats är frivillig. Vi genomförde kvalitativa forskningsintervjuer med åtta arbetsförmedlare som arbetar på etableringskontoret och som utför etableringssamtal. Resultatet analyserades utifrån samtalsmodellen The Skilled Helper av Gerard Egan, Vance Peavys konstruktivistiska vägledningsmodell samt begreppet gap som är taget från Cognitive Information Processing teori. I resultatet kom vi fram till att det förekommer skillnader i arbetsförmedlarnas arbetssätt med etableringssamtal. Det framkom i resultatdelen att det förekommer svårigheter i etableringssamtal, band annat så som språksvårigheter samt att det finns ett behov av utvecklande av etableringsinsatser för att underlätta för de nyanlända.

På grund av de otrygga och oroliga omständigheterna i vissa länder väljer människorna, tvångsmässigt, att lämna sina ursprungsländer. Detta har lett till att antalet invandrare har rekordökat under de senaste åren i, bland annat, Sverige. Integrationsfrågan diskuteras alltmer i den svenska politiskadebatten. Invandrings- och integrationspolitiska mål är att stärka nyanländas samhällsgemenskap och arbetsmarknadsintegration. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att etablera nyanlända genom olika insatser.Studiens huvudsyfte är att få en djupare förståelse för studie- och yrkesvägledningsfunktionen och vad den har för betydelse för de nyanlända, samt förstå de faktorerna som hindrar och försvårar nyanländas arbetsmarknadsintegration. Studien utgår från arbetsförmedlarperspektiv på respektive frågeställning. För att nå syftet med studien används en kvalitativ intervjumetod med 6 verksamma arbetsförmedlare (etableringshandläggare) på Arbetsförmedlingen. Det undersökta ämnesområdet analyseras utifrån systemteori som ramverk STF och funktionalismen.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledningen uppfyller en viktig funktion som behöver stärkas under nyanländas etableringsperiod. Vidare visar resultatet att faktorer i form av socialt kapital, socialt nätverk, humankapitalet, krav på språk och utbildning och egen vilja och motivation påverkar individens integration i såväl samhället som arbetsmarknaden.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras.Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum. Enlig vägledarföreningen är vägledarens uppdrag är att vara samhällets representant och samtidigt den sökandes ombud. Dilemmat uppstår när vägledaren hamnar i denna dubbelhet. Min studie är en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade två studie- och yrkesvägledare och två arbetsförmedlare. Resultatet analyserar jag med hjälp av Lòvens (2000) teorier kring vägledarens dilemman. Dessutom behandlar jag implementeringsproblematiken i min teori som diskuterar dilemmat som uppstår om de politiska intentionerna inte uppfylls av verkställarna.Studien visar att Vägledningscentrum är en kommunal verksamhet som står väldigt fri och där har de alltid individens behov och intressen i fokus. Arbetsförmedlingen är en statlig verksamhet som är väldigt politiskt styrt utav regeringen vilket leder till att de alltid har samhällets behov i fokus. Studien visar att vägledarna på både Vägledningscentrum och på Arbetsförmedlingen strävar efter individens bästa, däremot ha de olika karaktärer, olika mål och uppgifter som styr deras beteende.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.

Syftet med uppsatsen var att utifrån arbetsförmedlares uppfattning undersöka förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts för att uppnå studiens syfte. Fem intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas genom de tre perspektiven individuell, strukturell samt organisatorisk nivå. Studien visar att enligt arbetsförmedlare har personer med funktionsnedsättning trots fördjupat stöd från Arbetsförmedlingen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett centralt skäl till att personer med funktionsnedsättning står utanför arbetsmarknaden finns på strukturell nivå då rädsla och okunskap bland arbetsgivare bidrar till en exkluderande arbetsmarknad för kategorin. Vidare upplever arbetsförmedlare att det fördjupade stöd som finns på Arbetsförmedlingen fungerar men att standardiserade styrdokument och ökande administration utgör en begränsning på organisatorisk nivå för kategorin. Arbetsförmedlare uppger att få begränsningar finns hos den arbetssökande enskilda individen. / The purpose of the study was to, based on the perspective of employment officers, examine the conditions for people with disabilities to establish themselves on the labour market. A qualitative method was used to achieve the purpose of the study. Five employment officers were interviewed. Individual, structural and organizational level were used as the essay’s theoretical approach. The study showed that even though people with disabilities are given enhanced support from Arbetsförmedlingen, they are still excluded from the labour market. One reason people with disabilities are excluded is because of employers’ fear and lack of knowledge of the meaning of disabilities. The employment officers stated that the enhanced support given by Arbetsförmedlingen operates well but strict regulations and administration were described as limitations on an organizational level. Employment officers stated there were few reasons on the individual level as to why people with disabilities are excluded from the labour market.

Flyktingströmmen till Europa är en faktor som har påverkat inflödet av nyanlända i landet. Nyanländas etableringsprocess har därför blivit en betydelsefull aspekt för Sveriges folkhälsa. Väsentliga aspekter utifrån ett folkhälsoperspektiv kan vara individers sysselsättning och arbete, då det kan främja deras stimulans och delaktighet. Arbetsförmedlingen är en myndighet som arbetar med Sveriges arbetsmarknad. Myndigheten har som avsikt att etablera nyanlända på arbetsmarknaden, vilket benämns som etableringsuppdraget. Arbetsförmedlarna på Arbetsförmedlingen skulle kunna betraktas som en heterogen arbetsgrupp, då de har olika akademiska bakgrunder. Frågan är hur de professionella kan utveckla kompetens, eller har kompetens för att kunna bidra till en etableringsprocess där nyanlända upplever hanterbarhet och meningsfullhet i sin etablering. Studien har haft en kvalitativ ingång och inspirerats av en fenomenologisk ansats, där syftet har varit att genomföra sju semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys har därefter genomförts för att låta resultatet framhävas i sin annanhet. Resultatet lyfte fram betydelsen av tre teman, processer, lärande och utveckling, som kan tolkas som väsentliga för arbetsförmedlarnas lärande i arbetet. Därutöver lyfter resultatet stöd och förutsättningar som betydelsefulla aspekter för lärande. / The influx of refugees to Europe has influenced the quantity of newly arrived immigrants in Sweden. The process of establishment of newly arrived has therefore become an important aspect of the country's public health. Significant aspects from a public health perspective involve employment and work, as it promotes stimulation and participation. The Employment Agency, Arbetsförmedlingen, is an authority on the Swedish labor market. It has the intension to establish newly arrived on the labor market, which is the purpose of to the establishment programme. The professionals at the Employment Agency could be considered a heterogeneous working group, as they have different academic backgrounds. The question is whether the professionals have competence, or can develop competence, to contribute to an establishment process where newly arrived will experience manageability and meaningfulness in their establishment. The study has had a qualitative method inspired by a phenomenological approach, with the purpose of conducting seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted to let the result appear independently. The result highlighted the importance of three themes, processes, learning and development, that may be interpreted as essential to the professionals' learning at the Employment Agency. Furthermore, the results indicate that support and conditions are important aspects for learning.

Uppsatsen syftar till att utvärdera effekten av Förberedande och orienterande utbildning, vilket är en insats som ges till arbetssökande för att gynna framtida aktivitet inom arbetskraften. Insatsen är en av Arbetsförmedlingens största, och bedöms öka ytterligare framöver. En kombination av coarsened exact matchning samt propensity score matchning används för att försöka fastställa kausala effekter på individnivå med mikrodata från Arbetsförmedlingen och SCB. Deltagare som skrevs in hos Arbetsförmedlingen 2008 studeras och utfallen som tillämpas är inkomster och socialbidragstagande, vilka mäts 2010, 2011, 2012 respektive 2013. Resultaten visar att deltagare i insatsen generellt har sämre arbetsmarknadsutfall än jämförelsegruppen som består av öppet arbetslösa. Känslighetsanalysen visar att det kan finnas vissa problem med selektion, men dessa bedöms inte omkullkasta resultaten. Vidare fastställs att de skattade effekterna avtar med uppföljningstiden, vilket tyder på att det kan finnas inlåsningseffekter. En annan förklaring till att negativa effekter av deltagande kan uppstå är enligt den nationalekonomiska litteraturen att deltagande i insatsen signalerar något negativt till potentiella arbetsgivare, snarare än att insatsen bidrar med en produktivitetsökning för den arbetssökande individen.

I en politisk kompromiss mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet beslutades att Arbetsförmedlingen ska omstruktureras. Privata aktörer ska förmedla arbeten till medborgarna istället för myndigheten. Beslutet ska inkludera alla grupper i samhället, förutom personer med funktionsnedsättning. Denna grupp ska Arbetsförmedlingen fortfarande ansvara för att förmedla sysselsättning till. Privatisering av en myndighet kan kopplas till styrningsmetoden New Public Management. Sverige är ett intressant land att undersöka NPM i, då mycket NPM har implementerats samtidigt som landet framförallt har styrts av socialdemokratiska regeringar. Denna uppsats syftar till att undersöka den diskursiva kampen av implementeringen av NPM i en svensk kontext, detta genom att analysera Arbetsförmedlingens omstrukturering och i synnerhet beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutet. Slutsatserna av studien visar på att NPM-diskursen i princip har blivit hegemonisk i den svenska politiken, men att det fortfarande finns en diskursiv kamp mellan NPM och en traditionell socialdemokratisk diskurs. Denna diskursiva konflikt resulterar i beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens omstrukturering.