Bakgrund. Vård av döende barn kan vara psykiskt påfrestande för många sjuksköterskor som arbetar på neonatala intensivvårdsavdelningar. Internationella studier visar på att de främsta faktorerna är; brist på utbildning inom neonatal palliativ vård och brist på kommunikation. Syfte. Syftet med studien var att beskriva samband mellan sjuksköterskors attityder till att vårda döende barn på en neonatal intensivvårdsavdelning och arbetslivserfarenhet samt utbildningsnivå. Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på de neonatala intensivvårdsavdelningarna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå samt Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien inkluderade 72 sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda minst ett döende barn. Studien är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Resultat. Alla sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet ansåg att det var psykiskt påfrestande att vårda döende barn jämfört med 61% av de med lång erfarenhet. Mer än hälften (59%) av de utan vidareutbildning jämfört med de med vidareutbildning (16%) ville  undvika situationer där de behövde vårda döende barn. Av alla deltagarna önskade 85% mer utbildning än vad de fick i nuläget om vård av döende barn. Konklusion. Brist på vidareutbildning, kort arbetslivserfarenhet och hög tjänstgöringsgrad i konkret omvårdnadsarbete ökar risken för negativa attityder och uppfattningar bland sjuksköterskor i vården av döende barn. / Background. It can be a challenge for nurses to care for dying children in a neonatal intensive care unit. International studies show that the main factors are; lack of training in neonatal palliative care and lack of communication within the health care team. Objectives. The aim of this study was to describe the correlation between nurses' attitudes of caring for dying children in a neonatal intensive care unit and work experience and level of education. Method. The study was conducted using a web-based survey in the neonatal intensive care units at Norrland University Hospital in Umeå and Uppsala University Hospital. The study included 72 nurses with experience of caring for at least one dying child. The study is an empirical quantitative cross-sectional study with descriptive design. Results. All nurses with short work experience felt that it was psychologically stressful to care for dying children , compared with 61 % of those with long work experience. More than half (59%) of those without further education compared to those with further education ( 16%) wanted to avoid situations where they have to care for dying children. Of all the participants 85% wanted more education about caring for dying children. Conclusion. Lack of education, brief work experience and a high degree of service in the real nursing work increases the risk of negative attitudes and perception in the care of dying children among nurses.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de demografiska faktorerna kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar de etiska värderingarna. Studien kommer även undersöka om de etiska koderna inom företagen påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Förtydligande: Med givna situationer menas de situationer som anges i enkäten (bilaga 2). Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till 863 respondenter. I enkäten användes både nominal- och ordinalskalor för att göra det möjligt att använda korrelation, faktor och klusteranalys samt t-test med hjälp av den statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för att besvara de forskningsfrågor som utformats genom teorin. Resultat: Resultatet visade att åldern har ett svagt samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar och är därmed inte en avgörande faktor i det här fallet. Den andra demografiska faktorn kön visade sig inte ha något samband alls med en fastighetsmäklares etiska värderingar. Vid en ytterligare analys med hjälp av t-test där en analys av de båda könen gjordes, konstaterades det att det inte fanns någon skillnad mellan män och kvinnor och de etiska värderingarna. Resultatet visade också att arbetslivserfarenheten inte har något signifikant samband med en fastighetsmäklares etiska värderingar. De etiska koderna var enligt vårt resultat inte någon påverkande faktor på fastighetsmäklares etiska värderingar. Studiens bidrag: Syftet med studien är att undersöka om kön, ålder, arbetslivserfarenhet och etiska koder påverkar de etiska värderingarna i givna situationer bland försäljare i tjänsteföretag. Vår förhoppning är att studien ska kunna bidra med ytterligare information kring vad det är som kan påverka en fastighetsmäklares etiska värderingar. Förslag till vidare forskning: Vår förhoppning är att vidare forskning ska kunna utveckla det resultat som studien bidragit med. Förslag till fortsatta studier är att undersöka andra demografiska faktorer som kan påverka de etiska värderingarna och om ledaren inom företaget är en möjlig påverkande faktor, men också om en undersökning för Sveriges alla fastighetsmäklare skulle göra resultatet annorlunda.   Nyckelord: Fastighetsmäklare, etiskt klimat, etiska koder, marknadsföring, kön, ålder, arbetslivserfarenhet. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the demographic factors of gender, age and work experience affect the ethical values. The study will also examine the ethical codes within companies influence the ethical values of given situations among vendors in service. Clarification: With the given situations meant the situations described in the survey (Annex 2). Method: In the study a quantitative method was used in which a survey with closed response options was sent out to 863 respondents. In the survey both nominal- and ordinal scales was used to allow correlation, factor, cluster analysis and t-tests with the IBM SPSS computer software. The analyzes were then used to answer the research questions that deduced through the theory. Result: The results showed that age only has a weak connection with a real estate broker's ethical values and is thus not a decisive factor in this case. The second demographic factor sex was found to have no connection at all with a real estate broker's ethical values. In a further analysis using the t-test where an analysis of both sexes was made, it was found that there was no difference between men and women and ethical values. The results also showed that work experience has no significant relationship with a real estate broker's ethical values. Contribution: The purpose of the study is to investigate whether gender, age, work experience and ethical codes affect the ethical values of given situations among vendors in service. Our hope is that the study should be able to contribute with additional information about what it is that can affect a real estate broker's ethical values. Proposal for further studies: Our hope is that further research to develop the results that the study contributed. Proposal for further studies is to investigate other demographic factors that may affect the ethical values and if the leader of the company is a possible influencing factor, but also if a survey for Sweden’s all real estate broker´s would make the outcome different. Keywords: Real estate broker´s, ethical climate, ethical codes, marketing, gender, age, work experience.

Studien syftar till att undersöka om HR-konsulter anser att det finns några kompetensskillnader för nyexaminerade personalvetare som satt ihop sin egen kandidatexamen jämfört med nyexaminerade personalvetare som läst program. Syftet är även att undersöka nyexaminerade personalvetares anställningsbarhet på arbetsmarknaden genom att intervjua HR-konsulter. För att besvara syftet genomfördes sju kvalitativa semi- strukturerade intervjuer med HR-konsulter som arbetar på bemanning och rekryteringsföretag inom den privata sektorn.   Tidigare forskning kring detta ämne behandlar främst skillnader mellan olika personal- och arbetslivsprogram samt hur verklighetsanknytningen och de praktiska inslagen ser ut för olika utbildningar. Tidigare forskning kring hur högre utbildning och anställningsbarhet hos nyexaminerade studenter ser ut, oavsett utbildningens sammansättning har även behandlats. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Bourdieus kapitalbegrepp, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Som komplement till det teoretiska ramverket har även begreppen anställningsbarhet och kompetens använts i analysprocessen. Studien visar att majoriteten av HR-konsulterna anser att det inte finns kompetensskillnader hos nyexaminerade personalvetare beroende på om studenten läst program eller satt ihop sin egen utbildning. Det är enligt HR-konsulterna en examen i sig som är viktig för kompetensen och anställningsbarheten. Andra faktorer som avgör anställningsbarheten är arbetslivserfarenhet, kunskaper inom arbetsrätt, möjligheten till praktik under sin utbildning samt kontakter och nätverk. HR-konsulterna ser således inte några specifika kompetensskillnader kopplat till utbildningens sammansättning, de menar dock att skillnader i kompetens kan uppstå beroende på om studenten haft praktiska inslag i sin utbildning eller läst arbetsrätt.

The main purpose of recruiting is to find a job candidate who meets the demands of formal and informal competence at the same time as the candidate should be seen as the right person to the right place. Several job advertisements in the areas of finance and administration has at least two years of work experience as a demand before individuals can be seen as an appropriate job-candidate, hence it becomes a sort of “catch-22” for graduates with no prior work experience. The purpose of this study is to create a better understanding for recruiters’ approach and attitude to hiring individuals who only have a university degree. Our aim is to get an insight into what recruiters’ believe newly examines contributions are to organizations’, how these candidates can increase their chances of reaching an employment and further obtain a deeper understanding of the recruitment process in its various stages. In order to answer our research questions, we used an inductive approach with a qualitative methodology. We conducted semi-structured interviews with recruiters on six different companies to obtain as much depth in our understanding as possible. During our study we have found that recruiter has a positive approach towards hiring graduates without professional experience, however, it differs on the services level. We have created an awareness of that new graduates will contribute with current knowledge and a lot of energy to support business development and modernization. Graduates with no experience can increase their chances in the recruitment process, for example by lowering the threshold for employers in different ways. They should spend time on their applications and sharpen the arguments why he or she is right for the position. We do further refer to our sixth chapel to take note of all conclusions, this because we find difficulties in presenting them briefly.

Bakgrund. Högskolan i Gävle ska granska och utveckla utbildningen för byggnadsingenjörer. I dagsläget saknas underlag som beskriver vad arbetsgivare inom byggbranschen efterfrågar av en nyutexaminerad byggnadsingenjör. Arbetsgivare kan därför bidra med underlag till arbetet med att omforma byggnadsingenjörsprogrammet. Syfte. Syftet med studien är att ta fram underlag som kan användas vid utvecklingen och omformningen av byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle. Metod. En fallstudie har genomförts där arbetsgivare inom byggbranschen intervjuats med en semistrukturerad intervju. En analysmetod har använts där samtliga intervjuerhar transkriberats för att senare analyserats utifrån huvudkategorier och underkategorier. Resultat. Resultatet av intervjuerna lyfter fram arbetsgivares upplevelser och erfarenheter av nyutexaminerade byggnadsingenjörer från Högskolan i Gävle. Resultatet är uppdelat i två delar. Den första delen redovisar en samlad bild av samtliga respondenters åsikter. Den andra delen av resultatet sammanfattar varje enskild intervju, där citat redovisas i sin ursprungliga kontext. Slutsats. Arbetsgivarna i studien anger att det är nöjda med byggnadsingenjörer de anställt från Högskolan i Gävle. Slutsatsen som kan dras utifrån genomförd studie är att Högskolan i Gävle bör prioritera ämnet konstruktion och tillföra praktik i byggnadsingenjörsprogrammet. / Background. University of Gävle’s study programme in building engineering is soon to be evaluated. Today, the university lack documentation of what employers in the building industry request from a newly graduated building engineer. In the evaluation of the study programme in building engineering, employers from the building industry can contribute with their knowledge and experience of newly graduated building engineers from University of Gävle. Purpose. The purpose of this degree project is to document how employers in the building industry view newly graduated buildings engineers from University of Gävle, to be used by the university in the evaluation process of the study programmein building engineering. Methods. A case study was conducted in which employers in the building industry were interviewed with the use of semi-structured interview. An method of analysis have been used where all interviews were transcribed and later analysed with theuse of main- and subcategories. Results. The results show the experiences of employers of the building industry of newly graduated buildings engineers from University of Gävle. The result is divided into two parts. The first part gives an overview of all the opinions from the respondents in the study. The second part of the result summarizes every single interview. The summarizes includes citations from the interviews. Conclusion. Employers in the building industry are satisfied with the building engineers they have hired that have newly graduated from University of Gävle. The conclusion from this degree project is that University of Gävle should prioritise the subject construction and add work experience, for example internship, in the studyprogramme of building engineering.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck samt deras upplevda trygghet i arbetet av sådana ärenden. Dessutom hade studien som mål att analysera eventuella samband mellan upplevd kunskap och arbetslivserfarenhet samt mellan upplevd kunskap och trygghet.  Inspirationen hämtades från SVT:s Uppdrag Granskning "Bortförd" (2023), där socialtjänstens hantering av hedersärenden kritiserades. Fokus i vår studie låg på bristen på kunskap och kopplingen mellan upplevd kunskap, trygghet och arbetslivserfarenhet. Genom att genomföra en enkät med 45 svar från socialsekreterare från 17 svenska kommuner och analysera svaren med statistikprogrammet SPSS, avsåg studien att belysa dessa aspekter. Resultatet indikerade att socialsekreterarnas upplevda kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck låg på en medelnivå, medan känslan av trygghet i arbetet var relativt hög. Arbetslivserfarenhet visade en svag men signifikant koppling till upplevd kunskap. Dessutom observerades en stark positiv korrelation mellan upplevd kunskap och trygghet. Sammanfattningsvis bekräftar studien behovet av ökad kunskap om hedersrelaterat våld, då många upplever att de behöver mer kunskap i ämnet. Trots utmaningarna känner sig socialsekreterare relativt trygga när de arbetar med hedersrelaterade frågor. / The purpose of the study was to investigate social workers' knowledge of honour-related violence and oppression, as well as being comfortable working on such cases. Additionally, the aim of the study was to analyze possible connections between perceived knowledge and work experience, as well as between perceived knowledge and being comfortable dealing with such cases.  The inspiration was drawn from a Swedish television program "Uppdrag Granskning" ("Mission: Investigation") episode named "Bortförd" ("Abducted") (SVT 2023), where the social services dealing of honour cases were criticized. The focus of our study was on the lack of knowledge and the connection between knowledge, being comfortable dealing with such cases and work experience. By conducting a survey with 45 responses from social workers from 17 Swedish municipalities and analyzing the responses with the statistical program SPSS, the study intended to shed light on these aspects. The results indicated that social workers' perceived knowledge of honour-related violence and oppression was on average, while their sense of comfortability dealing with such cases was higher. Work experience showed a weak but significant connection to perceived knowledge. In addition, a strong positive correlation was observed between perceived knowledge and the feeling of being comfortable dealing with honour-related cases. In summary, the study confirms the need for increased knowledge about honour-related violence, as many believe they need more knowledge on the subject. Despite the challenges, social workers feel relatively confident when working with honor-related issues.