<p>Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning.</p> / <p>The study is about long-term sick, immigrant women’s experiences of the vocational rehabilitation that they have received and whether they feel it has been important, valuable and strengthening and if so in what way. The study was conducted with a qualitative method and consists of five semi-structured interviews with women aged 45-52 years, who were born in the Middle East and have lived in Sweden for more than 20 years. Common to all informants is that they have been diagnosed with fibromyalgia. The study shows that the women currently are in such bad condition that they are likely to be in a greater need for medical rehabilitation than vocational rehabilitation. They feel that multiprofessional rehabilitation programmes and counselling have been the rehabilitation efforts that have helped them most.</p>

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning. / The study is about long-term sick, immigrant women’s experiences of the vocational rehabilitation that they have received and whether they feel it has been important, valuable and strengthening and if so in what way. The study was conducted with a qualitative method and consists of five semi-structured interviews with women aged 45-52 years, who were born in the Middle East and have lived in Sweden for more than 20 years. Common to all informants is that they have been diagnosed with fibromyalgia. The study shows that the women currently are in such bad condition that they are likely to be in a greater need for medical rehabilitation than vocational rehabilitation. They feel that multiprofessional rehabilitation programmes and counselling have been the rehabilitation efforts that have helped them most.

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket. Därefter transkriberade och analyserade jag utifrån innehållsanalysen. Resultatet presenteras utifrån de intervjuerna. Dessa utgår ifrån de sju olika teman som har berörts i den här studien. Resultatet visar en enighet utifrån hur projektledarna och samordnaren ser på det här med; samverkan, samarbete, KASAM och Coachning samt att använda olika grupper som referensgrupper och att nätverka. Hur de ser på hur implementeringen har fungerat är en annan del av resultatet. / Introduction: During my practice in 2011, I came in contact with a coordination covenant FINSAM, working with rehabilitation issues. It was also here that I came in contact with the various cooperation project conducted within the region both in the association FINSAM and ESF projects. Objective: Aim of the study was to see what happened when a collaborative project completed. Method: Is a literature which I then have interconnected with the interviews that I have done. The interviews were recorded on a dictaphone at the persons workings place and I also booked a study room at the library. Then I transcribed and analyzed by content analysis. The result: The results are based on the interviews, which are constructed on the seven different themes that have been affected in this study. The results show a unity based on how the project managers and coordinators look at this with; collaboration, cooperation, KASAM and coaching as well as various groups and peer networking. Then how they look at how the implementation has worked is another part of the result. / <p>2013</p>

Avhandlingen är en nutidsanalys av delar av den svenska välfärden. Samverkan mellan myndigheter och organisering av socialt arbete i frivilliga organisationer är två samtida tendenser i det svenska välfärdssystemet. Båda studierna fokuserar på arbetslivsinriktad rehabiliteringför personer utanför arbetsmarknaden en längre tid. Den första studien beskriver samverkan mellan olika offentliga myn-digheter i form av ett samverkansteam (ReSamprojektet), medan den andra studien beskriver och analyserar en delvis brukarstyrd form för arbetslivsinriktad rehabilitering, den så kallade klubbhus-modellen (Fontänhusrörelsen).Den första studien var en processinriktad utvärdering med olika me-toder för datainsamling som intervjuer, fokuserade gruppdiskussioner, samt dagboksanteckningar. Den andra studien gjordes utifrån en deltagarbaserad forskningstradition där författaren arbetade med en forskarcirkel bestående av medlemmar från klubbhuset. Syftet var att närma sig rehabiliterings-processen på ett så utforskande sätt som möjligt. Data samlades in som detaljerade anteckningar, officiellt material och inspelade intervjuer.Resultat från den första studien visar att det var möjligt att samarbeta över myndigheternas gränser men att det fanns hinder som handlade om kulturella och organisatoriska skillnader mellan myndigheterna, olikheter när det gäller engagemang och begränsa-de resurser för att kunna möta klienternas komplexa behov. Samtidigt var en viktig lärdom att ju mer kunskap handläggarna hade om varandra och sina respektive organisationer destolättare blev samar-betet. Resultat från den andra studien visar att genom det dagliga arbetet formas, fördjupas och åter-upptas relationer och den stödjande omgivningen. Förstärkande mekanismer var en uttalad ideologi, en tydlig struktur för möten, återkommande arbetsgrupper ochcertifiering. Det var också viktigt att arbetsuppgifterna betraktades som nödvändiga och att de gjorde en skillnad om de utfördes. Å andra sidan beskrevs rörelsen som begränsande för vissa medlemmar.I diskussionen används tillit somett begrepp som spänner över individ-, grupp-och samhällsnivå. Tillit blir ett sammanbindande begrepp mellan de båda studierna och visade sig vara den viktigaste komponenten för att etablera hållbara relationer på gruppnivå. Slutligen följer en mera framåtblickande diskussion som handlar om hur utanförskap kan bemötas genom samverkansaktiviteter respektive frivillig organisering och vilken roll verksamheterna kan få i välfärdssystemet / The thesis is a contemporary analysis of parts of the Swedish welfare system. Co-operation between agencieswithin the welfare system and provision of welfare services by organizations within the voluntary sector are two contemporary tendencies. Both studies are focusing on the rehabilitation process for individuals who have been excluded from the labour market for a longer time period. The first study describes and analyzes co-operation in a three year project as a strategy for provision of complex welfare services (the ReSam project). The second study describes and analyzes the club house model of rehabilitation (the Fountain House movement).The first study is based on a process evaluation, where different kinds of data were collected through interviews, focus groups and diaries. These data were subsequently analyzed with qualitative methods. The second study isparticipant oriented, which means that a group of members conducted the study in co-operation with the re-searcher. The study isexplorative and research data were collected in a variety of ways including detailed notes, taped interviews and cognitive maps.The results of the first study show that it was possible to co-operate across the organizational boundaries of the different agencies involved, but there were obstacles related to organizational and cultural differences between the agencies, divided loyalties of the officials involved, and limited resources available to deal with the complex needs of the clients. The most important factor was that the officials learnt more about each other and the agencies involved. The result of the second study reveals that daily work tasks forms, deepens and reinvents both relationships as well as the supportive environment. Supportive mechanisms were an explicit ideology, plain structure of the meetings, frequent held working groups and thecertification process. Furthermore, it was important that the taskswere considered as necessaryand made a dif-ference. On the other hand, the members described the clubhouse environment as restricting for some. In the discussion, trust is used as a concept which spans over individual, interpersonal and organizational levels and becomes a useful tool as a theoretical concept binding the two studies to-gether. Trust was revealed as the most important ingredient as it comes to establishing sustainable relationships on a group level. Finally, some possible future scenarios are drawn up and discussed concerning the roles and relations between the welfare system and contemporary new forms of orga-nizing welfare services.

Previous research has indicated that women are disfavoured in vocational rehabilitation and also in Supported Employment (SE), but the research field is still unclear and further research is needed. The purpose of this study was to explore gender differences in the outcome of a SE programme with participants with activity compensation (disability pension) in Sweden. Questionnaires and focus group interviews with the employment consultants in the programme were used. Statistical analyses of the results from the questionnaires (n=99) showed no significant gender differences in the outcomes of the SE programme or other significant gender differences among the participants. The qualitative content analysis of the focus group interviews showed that the employment consultants considered other factors, such as disability, experience, insightfulness and social support, more important than gender for the outcome of the SE programme, but they also considered both the labour market and the work preferences of their participants considerably gender segregated.  The employment consultants tried to minimize the importance of these factors, including the gender segregated labour market, by broadening the participants’ horizons of the labour market. This study concluded that SE does not need to be gender discriminating, but further research is needed.

Sammanfattning Arbetslivsinriktad rehabilitering utgör ett ämnesområde vars kunskapsfält är tämligen outforskat, detta trots att antalet sjukskrivningar i Sverige följer en uppåtgående trend. Det saknas studier där man undersökt arbetsgivares/chefers syn på möjliga framgångsfaktorer, av vilken anledning förevarande studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka chefers upplevelser av verksamma faktorer i rehabiliteringsförsäkringen ”ComeBack med Samtalsstöd”, utifrån aspekterna hållbar hälsa och ökad/kvarvarande arbetsförmåga. Detta baserat på den insyn de haft då en eller flera anställda använt försäkringen till följd av psykisk ohälsa. Sju semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes, varefter materialet analyserades genom en tematisk analys. Med hjälp av den tematiska analysen konstruerades följande teman: (1) Tidsaspektens betydelse, (2) Att bli tagen på allvar, (3) Att möta individens behov samt (4) Vikten av en utomstående part. Resultatet indikerar att försäkringen innefattar flera verksamma faktorer, vilka är relativt överensstämmande med tidigare forskning. Trots studiens begränsningar kan den bidra med värdefull information kring rehabiliteringsprocessens utformning.   Nyckelord: arbetslivsinriktad rehabilitering, chefers upplevelser, sjukskrivning, psykisk ohälsa, tematisk analys / Abstract Work-oriented rehabilitation is a quite unexplored field of research, even though the sickness absence rate for employees in Sweden is following an upward trend. There have not been many studies examining the subject from the perspective of managers, which is the reason this study was conducted. The purpose of the study was to investigate the experience of important factors in the work-oriented rehabilitation insurance “ComeBack with Counseling Support”, linked to sustainable health and increased/remaining work capacity. The participants were managers who have had one or more employees that have used the insurance due to mental health issues. Data was collected through seven semi-structured telephone interviews, after which it was analyzed using a thematic analysis. Using the thematic analysis, the following themes were constructed: (1) The significance of time, (2) To be taken seriously, (3) Meeting the needs of every individual and (4) The significance of a third party. The results indicate that the insurance consist of several important factors, which are consistent with earlier findings in the field. Despite the limitations, the contributions and implications of the study are noteworthy, for example, regarding the design of a rehabilitation process.   Keywords: work-oriented rehabilitation, the experience of managers, sick leave, mental illness, thematic analysis

AWP-FK är en specifik tillämpning av bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP) och består av aktiviteterna: montering av hyllor, sortering av post samt administrativ aktivitet. Utveckling av instrumentet med fler aktiviteter har efterfrågats i tidigare studier. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter beskriver att nuvarande aktiviteter i AWP-FK fungerar och kan utvecklas. Metoden e-Delphi användes och två webbaserade rundor utfördes. Studien bestod av elva arbetsterapeuter som använder AWP-FK i försäkringsmedicinska utredningar. Det kvalitativa materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och det kvantitativa materialet sammanställdes i en tabell. Resultatet visar att nuvarande aktiviteter i AWP-FK till viss del utformas olika i verksamheter. Experterna ger förslag på nya aktiviteter och utformning av aktiviteter. Mer likvärdiga bedömningar önskas i AWP-FK. Kommunikations- och interaktionsfärdigheter är svårbedömda i nuvarande aktiviteter och möjligheten till bedömning av motoriska färdigheter varierar mellan aktiviteterna. En mer omfattande studie bestående av fler arbetsterapeuter kan genomföras för att vidare undersöka om och hur experternas förslag på nya aktiviteter och utformning av aktiviteter kan användas för att utveckla AWP-FK. / AWP-FK is a specific application of the instrument Assessment of Work Performance (AWP) and consists of the following activities: assembly of shelves, sorting of mail, and administrative activity. A development of the instrument including more activities has been requested in previous studies. The aim of this study is to investigate how occupational therapists describe how the activities in AWP-FK work and can be developed. An e-Delphi method was used and two web-based rounds were conducted. The study subjects consisted of eleven occupational therapists that were using AWP-FK in insurance medical investigations. Qualitative material was analysed using qualitative content analysis and quantitative material was compiled in a table. The results show that the current activities in AWP-FK are to some extent arranged differently at different workplaces. Experts provide suggestions for new activities and how to construct activities. More equivalent assessments are desired in AWPFK. Communication and interaction skills are difficult to assess in current activities, and the ability to assess motor skills varies between activities. A more comprehensive study involving more occupational therapists could be conducted to further investigate whether and how the experts’ suggestions for new activities and the construction of activities could be used to develop AWP-FK.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårare att erhålla och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Målgruppen löper större risk att drabbas av ohälsa då de ofta exkluderas från arbetsmarknaden på grund av deras svårigheter och behov av anpassningar i arbetsmiljön. Syftet är att beskriva hur personer med psykiska funktionsnedsättningar som erhållit insatser via metoden Supported Employment upplever att arbetsmiljön påverkar deras välbefinnande. Det var 17 personer med olika psykiska funktionsnedsättningar som hade erfarenhet av en arbetsmiljö som deltog i studien. Bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) användes till datainsamlingen tillsammans med tillhörande intervjuguide för att samla information kring hur deltagarna upplevde välbefinnande i sin arbetsmiljö. I resultatet framkom det att faktorer som samarbete med arbetskamrater, utformning av arbetsuppgifter, arbetets stimulans, arbetstider och arbetets värde och betydelse var de faktorer som upplevdes mest stödjande för välbefinnande i arbetsmiljön. De faktorer som upplevdes mest hindrande för välbefinnande i arbetsmiljön var arbetsuppgiftens krav, förmåner, sensoriska egenskaper, förväntningar på prestation i arbetet och arbetsredskap. Flera studier visar på att en fungerande arbetsmiljö är viktigt för att kunna utföra sitt arbete. Förslagsvis behövs fler studier som fokuserar på att utveckla arbetsmiljöinterventioner som stödjer personer med psykiska funktionsnedsättningar att trivas och behålla sitt arbete. / People with mental disabilities have difficulty obtaining and keeping a job in the regular labor market. The target group is at greater risk of developing illness, as they are often excluded from the labor market due to their difficulties and their needs for adaptations in the work environment. The purpose of this study is to describe how people with mental disabilities who have received interventions through the ‘Supported Employment’ method experience their work environment and how it affects their well-being. Seventeen people with different mental disabilities and with experience of a specific work environment participated in the study. The ‘Work Environment Impact Scale’ (WEIS) assessment was used for data collection along with the associated interview guide to gather information about how the participants perceived their work environment. In the results it emerged that factors such as cooperation with coworkers, job design, the stimulus of work, working hours, and the value and importance of work were the factors that were most supportive for well-being in the work environment. The most obstructive factors for well-being in the work environment were the work demands, benefits, sensory characteristics, expectations of performance at work, and work tools. Several studies show that a soundly functioning work environment is important in order to perform at work. More studies are needed that focus on developing work environment interventions that help people with mental disabilities to enjoy and keep their jobs.