Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer. Resultatet visar att förutsättningarna på de olika arbetsplatserna i kombination med de studerandes individuella förutsättningar påverkar deltagarnas lärande. Studien visar också att deltagarna utvecklar olika nivåer av lärande och att dessa skillnader inte kan kopplas till antalet yrkesverksamma

This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. / Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.

1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. / Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärande processer påverkas av den snabbt ökande digitala transformationen som sker inom arbetslivet. Inom den digitala transformationen så har fokus varit att utforska de olika digitala kanaler och verktyg som erbjuds för kompetenshöjande aktiviteter.De frågeställningar som studien fokuserade på handlade om den digitala kompetensen, användandet av digitala verktyg och kanaler för kompetenshöjande aktiviteter, förändrade lärande processer i och med digitaliseringen samt vilka drivkrafter och motivationer som styr arbetsplatslärandet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutisk metod med halvstrukturerade intervjuer och det var 12 personer som deltog i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att det har skett en förändringi lärande processerna då de digitala medierna används i större omfattningar. Samtidigt framkom det också insikter att deltagarna mest föredragna lärstil eventuellt inte används vid digitala utbildningsinsatser. Utifrån de resultat som framkom så visade det även att det inte är den digitala kompetensen som hindrar medarbetare från att ta del av det digitala utbudet av de kompetenshöjande aktiviteter som erbjuds. De hinder som upplevs är att det inte finns tillgänglig tid för lärande, relevant kompetensutveckling som stödjer professionen och tid för både individuell reflektion samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som kan ge både nya perspektiv och synvinklar.

<p>Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader.</p><p>Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori.</p><p>Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer.</p><p>I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper.</p> / <p>This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences.</p><p>Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory.</p><p>The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews.</p><p>Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- &amp; Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter. En annan faktor är att de upplever ett bristande stöd från arbetsgivarnas håll och från medarbetare med specialistkompetens. Därtill upplevs en avsaknad av resurser i form av mer personal och mer tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter, vilket skapar en känsla av otillräcklighet. Resultatet visar även att handläggarna önskar kompetensutveckling i och med att omorganisationen har bidragit till ökade krav.Vidare kan konstateras att de önskade resurserna hos handläggarna på Försäkringskassan är ett mer tillgängligt stöd och utökad kompetens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ökad känsla av kontroll. Vad som också har lyfts fram som ett behov är tydligare direktiv från cheferna i hur handläggarna ska prioritera, strukturera samt planera sitt arbete. / The purpose of the study is to investigate the stress factors experienced by administrators at an Swedish insurance agency, and what resources they would need to reduce the perceived level of stress. The formulated questions reads; What is perceived stressful at the workplace among employees, What factors influence employees experiences and What resources would they need in order to reduce their stress? The empirical data is based on a qualitative study using semi-structured interviews with six people at the Social Insurance Agency in the Stockholm area. The theoretical framework consists of Demand- &amp; control model and Sense of Coherence. The study is based on previous research in the field of Social Insurance, stress and workplace learning. We intend to examine what employees perceive stressful at work and the resources they see necessary to reduce the perceived stress and thus cope with their daily work better. The result shows that the factors the employees experiencing stressful is to be interrupted during their work and therefore have to restructure their tasks. Another factor is that they experience a lack of support in form of social support from the employer and from colleagues with specialist skills. In addition, in terms of resources such as more staff and more time, creating a sense of inadequacy. What the result shows is that the employees want more time to develop their skills, since the reorganization has contributed to increase the demands. Furthermore, it can be stated that the employees wished to have a more accessible support and enhanced skills from their employer, which could lead to an increased sense of control. What also have been requested is clearer directives from the employer in how to prioritize, organize and plan their work.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Avhandlingen behandlar en grupp industriarbetares deltagande i olika läraktiviteter på arbetsplatsen i samband med en organisationsförändring. Företaget var i behov av mångkunnig personal och organiserade därmed läraktiviteter. Syftet är att beskriva anställdas deltagande i dessa läraktiviteter i termer av faktiskt deltagande och inställningen till deltagande, samt att förklara eventuella skillnader. Deltagande förstås i termer av motivation som utvecklas i ett komplext samspel mellan individrelaterade faktorer och faktorer som har med arbete, läraktiviteter, förändringsprocess och yttre omgivning att göra. De motivationsteorier som används är förväntan-valensteori, arbetsrelaterad teori samt en kontextuell motivationsteori. Studien baseras på en fallstudie inom en avdelning vid ett traditionellt produktionsföretag. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av intervjuer med de industrianställda. Dessutom har ett flertal informella studiebesök på arbetsplatsen genomförts, liksom dokumentinsamling och informantintervjuer. I resultatet framträder tre grupper med olika deltagarmönster, som utifrån mönstren kan benämnas de ”engagerade”, de ”motvilliga” och de ”osäkra”. Det visar att industrianställda inte är någon enhetlig grupp. För gruppen ”engagerade” fanns få hinder för att delta i läraktiviteter. De hade även egna personliga motiv för deltagande. De individrelaterade förklaringarna, tycks vara särskilt viktiga för att förklara motivationen, och de hade kommit in i något som kan beskrivas som positiva lärspiraler. Gruppen ”motvilliga” såg inte deltagandet i läraktiviteter som något viktigt. De var inte överens om företagets mål och kände sig inte delaktiga i förändringsprocessen. De kontextuella förklaringarna har alltså ett stort värde för att förstå deltagandet i denna grupp. Gruppen ”osäkra” hade låg tilltro till sin förmåga, och hade ringa erfarenhet av tidigare läraktiviteter. Hur läraktiviteterna var utformade, var särskilt viktiga för denna grupp. De ”osäkra” liksom de ”motvilliga” tycks ha kommit in i negativa lärspiraler. Studien visar således att olika faktorer är betydelsefulla för olika grupper. / This dissertation focuses on the participation of a group of industrial workers in different learning activities at the workplace in connection with an organizational change. The purpose is to describe the employees’ participation in learning activities in terms of actual participation and attitude to participation, and to try to explain any differences. Participation is understood in motivational terms, which exist in a complex interaction between individual-related factors and factors connected to work, learning activities, change process and external environment. The motivational theories used are the expectancy-valence theory, work-related theory and one contextual motivation theory. The study is based on one case study within a department of a traditional production company. The empirical material consists mainly of interviews with the industrial workers. In addition, data have been collected through informal study visits at the workplace, as well as through documentary analysis and informant interviews. Three groups with different participation patterns emerge from the data, and based on these patterns they are called “the dedicated group”, “the reluctant group” and “the insecure group”. This indicates that industrial workers are not a homogenous group. The “dedicated” group saw no obstacles in participating in learning activities. They also had their own personal motives for participation. The individual-related explanations seem particularly important to explain motivation, and this group had entered something which could be described positive learning spirals. The “reluctant” group did not consider it important to participate in learning activities. Their relationship to the company appear to be significant. Consequently, the contextual explanations are of great importance in order to understand the participation of this group. The “insecure” group showed little confidence in their own ability and had limited experience of previous learning activities. The design of the learning activities was especially important to this group. The “insecure” and the “reluctant” groups seems to have entered negative development spirals. The study thus shows that different factors are important to different groups.

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.