Att arbeta som chef i kommunal sektor innebär att man befinner sig i en komplex organisationsstruktur med mycket varierande arbetsuppgifter och stora ansvarsområden. Arbetet styrs av bland annat lagar och politiska beslut och möjligheterna att kunna påverka är begränsade, vilket innebär att cheferna hamnar i en utsatt position. Det finns ett brett utbud av forskning som sammantaget visar på den nyckelroll som chefskapet innebär för en fungerande organisation samt för anställdas hälsa och prestation på arbetet. Däremot är forskning med fokus på förutsättningar att trivas och må bra i arbetet samt friskfaktorer för första och andra linjens chefer mer bristfällig. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka friskfaktorer som framkom för enhetschefer och verksamhetschefer inom vård och omsorgssektorn i en offentlig förvaltning. Detta för att även kunna studera hur friskfaktorer påverkar chefernas upplevda trivsel i arbetet. Med en deduktiv ansats tillämpades kvantitativ forskningsmetod där undersökningen genomfördes med en webbenkät. För att även nå ett nyanserat djup kompletterades undersökningen med ett kvalitativt inslag, vilket bestod av att utrymme skapades för respondenterna att kunna utveckla sina svar med egna ord. För denna studies urval av chefer kunde tjugonio potentiella friskfaktorer ses framträda i resultatet, av vilka en del hade starkare betydelse för trivseln på arbetet än andra. Resultatet visade även att aspekter som tidigare forskning belyst som viktiga för en hälsofrämjande arbetsmiljö inte alls kunde ses utgöra friskfaktorer för deltagarna i denna undersökning.

Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.

The aim of this essay was to identify how social workers experience and handle work related stress in order to understand how stress can be handled on an individual level. The study was based on a qualitative study and used semi-structured interviews. Interviews with professionals showed that stress mainly occur in absence of control. Social workers use social support and structure their work to reduce demands, to handle stress. The professionals also believe that limits and distance in work is key. Social workers use these different strategies to handle stress, yet some of the issues is adjusted within the organisation. Various organizational factors may contribute or prevent a burnout. In conclusion although the professionals can form their work situation by using these techniques to reduce stress, some problems will remain because it is controlled within the organisation. Keywords: Social worker, work related stress, burnout, social services, work situation.

The aim of this study was to highlight care managers view on and experience of the working method Individual need in center (IBIC) and to analyze the consequences of the implementation. IBIC is a method for care managers to identify and adapt the intervention according to the individual’s needs. We performed six individual qualitative interviews with care managers, hence three from Kungsbacka municipality and three from Karlskrona municipality. The results from the interviews indicated that all care managers experienced that their work environment had on some level been affected by the implementation of IBIC. However, there were care managers that recounted that it wasn’t the IBIC method itself that affected their work situation. It was the work system that was used to document the IBIC investigations that was the substantial problem. The analysis showed that care manager’s experiences of IBIC did not accord with Socialstyrelsen’s goal with IBIC. The three core components of IBIC were not distinct enough, which was essential for an implementation to be successful and having positive outcomes. Moreover, care managers experienced that colleague- and manager support was a significant factor in the work environment. Even though they had support from both their colleagues and their managers, the care managers had to use different coping strategies to manage the daily workload. These factors contributed to a stronger sense of coherence (KASAM in Swedish), which is also a contributing factor for the coping process.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet. / The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.

<p>Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.</p><p>Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.</p> / <p>The aim of this study was that, with focus on experiences of participation and life satisfaction, work situation and consumtion of non institutional care, compare two groups that had participated versus not participated in a stroke program for Strokescreening. A questionnaire was sent retrospective to a consequetive group of people. The results were analyzed with Chi2-test, Mann Whitney-test, T-test, linear regression analyzes and multiple logistic analyze. No significant differences could be shown between the groups even though some tendences were noted. The group who participated in the Strokescreening program experienced less participation in personal care than the group who did not participate. The strokepatients that participated in this study experienced a significant lower level of life satisfaction than a reference group of a normal population of Swedes. There was a prominent difference between the groups about occupation before the stroke. In time of this study there where some higher percentes in the group who participated in the Strokescreening program that had returned to work. Several of the participants in the group that had not participated in the Strokescreening program had a regulary contact with the non institutional care. The results of the present study arouse some questions about the benefit with the Strokescreening program related to the expences. The method of a questionnairy study had some weekness, both in a relatively high level of reduction of participants and a question about the relevace of the questions asked. Therefore, it would be of great interest to make an interview study of this population. It would also be of great interest to examin if there are any differences in the frequency of how many of the participants who gets another stroke in respective group. The purpose of that would be to see if the Strokescreening program has any secondary preventive effect.</p>

<p>Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p<0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården.</p> / <p>The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p<0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p<0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.</p>

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p&lt;0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p&lt;0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården. / The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p&lt;0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p&lt;0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.

Sammanfattning Funktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt ämne som ses behöva ökade kunskaper för att nå Sveriges målsättning om ”Ett arbetsliv för alla”. Inom området diskuteras hur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kan finnas. Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassad arbetssituation. För att uppmärksamma individens egen upplevelse av ovanstående valde författarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse av att arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna använde målinriktat urval och genomförde därefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassad arbetssituation, vilka berättade och delgav sina upplevelser. Studien resulterade i tre övergripande teman, Bemötande, Delaktighet och Förändrad arbetssituation. Inom dessa teman presenteras informanternas upplevelser av att vara utsatt till följd av att arbeta i en anpassad arbetssituation. Upplevelsen beskrivs både som positivt och negativt. Den anpassade arbetssituationen upplever informanterna vara en förutsättning för att kunna arbeta. Anpassningen förändrar arbetsrollen och upplevs ge en känsla av begränsning på arbetsmarknaden. Bemötandet på den anpassade arbetsplatsen beskriver informanterna kan vara både som stöd eller hinder. / Summary To work in an adapted work situation -ten individuals tell their stories. Disability and work, put together, becomes a burning question that requires further knowledge for to reach the goal in Sweden; “A working life for everyone”. In this subject it is discussed how and what there needs to be done to reduce the gap, the prejudice and the feeling of alienation which there may occur. In today people with a disability are given an opportunity to work in an adapted work situation. To observe the individuals own experience of the question mentioned before the authors chose to do a qualitative study with the aim to describe the individual’s experience of working in an adapted work situation. The authors used a purposeful sampling and made unstructured interviews with ten individuals who expressed their experiences. The result is presented within three themes, Treatment, Participation and Changed work situation which present the individuals experience of being exposed because of the adapted work situation. The experience is described as both positive and negative. The individuals experience the adapted work situation as a necessary condition to be able to work. The adaption changes the worker roll and is experienced as a feeling of being limited on the labour market. The treatment at the working site is described as being either supportive or non-supportive.