<p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera anställdas uppfattning om förändringen av arbetstider inom sjuktransportsförvaltningen Halland. Följande frågor har ställts: Hur upplevde anställda arbetstidsförändringen inom ambulanssjukvården? På vilket sätt gavs de anställda möjlighet att vara delaktiga i arbetstidsförändringen? För att besvara dessa frågor har individuella intervjuer med sju anställda genomförts. Resultatet visar att det fanns både en positiv inställning och ett visst motstånd till förändringen. Den positiva inställningen kan förklaras genom att ledningen tagit hänsyn till åsikter som funnits angående förändringsarbetet. När det gäller motståndet var både en högre kostnad för arbetsgivaren och en lägre lön för de anställda bidragande orsaker i kombination med en upplevd osäkerhet inför en minskad möjlighet till långledighet. Den utbredda motivationen och engagemanget för arbetstidsförändringen hos de anställda har enligt oss flera orsaker. Främst är det en förändring som förbättrar de anställdas arbetstider och ger större möjligheter till sociala aktiviteter, tid med familjen samt vila och avkoppling. Andra orsaker kan ha varit de goda möjligheterna som de anställda gavs från ledningsgruppen att få vara delaktiga och vara med och påverka arbetsprocessen, vidare gavs möjlighet till inflytande i de olika beslut som fattades. Kommunikation som funnits mellan anställda och ledningsgrupp har främjat möjligheten till frågor och respons kontinuerligt under hela förändringsarbetet. / The purpose of this study is to investigate employees’ experience of a change project at the Halland County Council ambulance service. To answer the question, a qualitative method was used. The following questions were asked: How did the employees within the ambulance service experience the work time change? How did the employees participate in the work time change? Individual interviews were conducted with seven employees. The results showed most employees were positive to change, but that there was some resistance to the reduced working time. The positive attitude explanation may lie in the direction taken to views that existed on the change process into account. The resistance was due to both a higher cost to the employer and lower pay for employees contributing causes combined with a perceived uncertainty about the reduced possibility of long holidays. The widespread motivation and commitment had several reasons. Foremost it is a change that improves the employees' working time and provide more opportunities for social activities and recovery. Other causes may have been the possibility that they were given to participate, have a voice in the work and the opportunity to influence in the decision making. Communication that existed between employees and management team promoted the possibility of questions and feedback continuously throughout the change process.

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer. Den första faktorn är att arbetsgivaren måste anpassa sin verksamhet efter en trafikhuvudman. Den andra faktorn är att busschaufförerna inte har startat en fackklubb på arbetsplatsen. Den tredje faktorn är att det inte finns en tydlig formell kontext som ger anställda möjlighet att komma till tals. / The purpose of this study is to describe and analyze bus drivers’ experiences of participation at work. The following questions arose: How to communicate employers and employees with each other? How do bus drivers perceive their work schedule and their hours of work? Can bus drivers be involved in shaping their work schedule and their hours of work? To answer these questions, we conducted eight individual interviews with bus drivers in an international bus company. The results show that bus drivers’ participation in the work is flawed. The reason that we believe might be explained by three main factors. The first factor is that the employer has to adapt its activities after a transport authority. The second factor is that bus drivers have not started a local compartment club at the workplace. The third factor is that there is not a clear formal context in which employees have the opportunity to express themselves.

Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.

The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry. With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles? The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company. The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study. Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers. Recommendations to make Peab more attractive: → Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students. → Change of conditions at the company Offer trainee posts Offer guidance for recent and present employees Make part-time work possible for all the employees → Offer more benefits at the company Offer a female network at the company Offer a bigger opportunity for flextime

<p>The Swedish construction industry is dominated by men; however this is starting to change. The average age of Construction Engineers is high and approximately 40 per cent of the employees will retire by the year 2015. Currently, female engineers dominate the graduating classes of Swedish Universities but this is not reflected in the Swedish Construction industry.</p><p>With so many female engineers available, why is this? Does it require a change in company culture and their condition of work to attract them? Is it the attitude towards women in the industry among the employees that has to be changed? Or is it a woman’s thoughts and prejudices of the industry that creates obstacles?</p><p>The purpose of this final thesis is to describe how contracting firms in the construction industry can make themselves more attractive for female engineers. To reach the purpose, a study among salaried employees and craftsmen was conducted. The study examines attitudes towards women as co-worker and leaders in the industry. The thesis also presents conclusions based on whether women require specific benefits at the company or a possible change of conditions to attract them to contracting firms and to make them stay in the company.</p><p>The study is conducted through surveys and interviews of male and female salaried employees, craftsmen and personnel managers at Peab Sverige AB. Female students of construction engineering are also included in the study.</p><p>Based on the results, some recommendations for Peab were suggested. Properly realized, these recommendations can result in a more attractive company for female engineers.</p><p>Recommendations to make Peab more attractive:</p><p>→ Play a key role in the choice of industry for pupils in nine-year compulsory school and for upper-secondary school. Also, become actively involved in the choice of employer for current students.</p><p>→ Change of conditions at the company</p><p>Offer trainee posts</p><p>Offer guidance for recent and present employees</p><p>Make part-time work possible for all the employees</p><p>→ Offer more benefits at the company</p><p>Offer a female network at the company</p><p>Offer a bigger opportunity for flextime</p>

Denna undersökning som genomförts i en norrlandskommun belyser en grupp av femton kommunanställdas upplevelser av arbetstider vars schemaläggning förläggdes med hjälp av time-caresystemet i jämförelse med en grupp av sjutton kommunanställda som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Undersökningen som genomförts med kvantitativ metod syftade till att i ett urval av anställda i en norrlandskommun se upplevelser av arbetstider förlagda med och utan time-care avseende variabilitet (arbetsgivarens schemastyrning) och/eller flexibilitet (individens handlingsfrihet och självständighet).  Trettiotvå respondenter besvarade frågeformulären. Resultatet visade signifikant att respondenterna med time-care upplevde mer överåtagande, mindre möjligheter till förutsägbarhet över en månad, mindre rättvist ledarskap och att arbetet mer påverkar deras fritid än respondenterna som hade fast schema och heroma-önskeschemasystemet. Resultatet visade även att fast/heroma-önskeschemagruppen upplevde mindre överåtaganden, mer kontroll av arbetstakt, samt en högre grad av förutsägbarhet och att de upplevde mer rättvist ledarskap än en normgrupp vilket kan belysa fördelarna med önskeschema.  Nyckelord: oregelbundna arbetstider, flexibelt arbete, flexibel arbetstid, psykosocial / This study carried out in a northern municipality highlights a group of fifteen municipal employees' experiences of working hours whose scheduling was carried out using time-care system in comparison with a group of seventeen municipal employees who had fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The survey conducted by quantitative method aimed at a sample of employees in a northern municipality see experiences of working placement with and without time care regarding variability (employer's schedule control) and / or flexibility (the individual's freedom and independence). Thirtytwo respondents answered the questionnaires. The results showed significant that respondents with time-care experienced more of overcommitment, less potential for predictability over a month, less fair leadership and to work more affecting their leisure time than respondents with fixed schedule and the heroma-wishful scheduling system. The results also showed that the staff with fixed/heroma-wishful scheduling system experiences less of overcommitments, more in control of the pace of work, and a higher degree of predictability and that they experienced more equitable leadership than a norm group which can highlight the benefits of wishful schedule. Keywords: irregular working hours, flexible work, flexible working, psychosocial

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats. Gemensamt är den 100 % nöjdhet som pedagogerna upplever genom undervisning i mindre grupper. Undersökningen framför mer eller mindre positiva effekter av kollektivavtalet, samt visar på nya forskningsområden. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att delegering ökar känslan av empowerment hos medarbetarna. Mer forskning önskas kring hur delegering av schemaläggningen påverkar empowerment hos medarbetarna. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur delegering av flexibla arbetstider till medarbetarna påverkar medarbetarnas upplevda empowerment. Metod: Studiens grund är av ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen som använts är en abduktiv forskningsansats. Studiens insamlingsteknik är av en kvalitativ metod. Den empiriska informationen har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har tidigare forskning som grund. Den empiriska informationen som framkommit under intervjuerna har kategoriserats och sammanställts i ett kapitel. Analysen av studien är framställd utifrån den empiriska samt teoretiska informationen som presenterats i studien. Slutsats: Studien tyder på att delegering av flexibla arbetstider påverkar medarbetarnas upplevda empowerment, i form av kompetens och självbestämmande. Flexibla arbetstider har även en större påverkan på medarbetarna än själva delegeringen i sig. Studiens bidrag: Studien visar på att delegering av flexibla arbetstider påverkar upplevd empowerment. Ur ett praktiskt perspektiv ges rådet till ledarna att med fördel delegera flexibla arbetstider till medarbetarna för att öka upplevd empowerment i form av ökat självbestämmande och kompetens. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning finns ett behov av att undersöka kopplingen mellan flexibla arbetstider och empowerment på ett mer grundligt sätt. Vi föreslår att detta syfte studeras med medarbetare som varit anställa en kort tid och att syftet studeras med andra geografiska utgångspunkter. / Background and Aim: Previous research shows that delegation increases the sense of empowerment among employees. More research is requested about how delegation of scheduling affects empowerment among employees. The purpose of this study is to increase understanding how the delegation of working hours to employees’ affecting employees' psychological empowerment. Method: The basis of the study is of a hermeneutical and a social constructivist perspective. The research approach that has been used is a deductible research approach. The study's collection technique is of a qualitative method. The empirical information has been collected using semi-structured interviews. The theoretical frame of reference has earlier research as a basis. The empirical information found during the interviews has been categorized and compiled in a chapter. The analysis of the study is based on the empirical and theoretical information presented in the study. Conclusion: The study suggests that delegation of flexible working hours affects employees' psychological empowerment, in terms of competence and self-determination. Flexible working hours also have a greater impact on employees than the delegation itself. Contribution: The study shows that delegation of flexible working hours influences psychological empowerment. From a practical perspective, the advice is given to leaders to delegate flexible working hours to employees to increase psychological empowerment in the form of increased self-determination and competence. Suggestions for further research: For further research, there is a need to examine the link between flexible working hours and empowerment in a more thorough way. We propose that this purpose be studied with employees who have been hiring a short time and that the purpose is studied with other geographical starting points.