Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en kunskap om hur män och kvinnor inom detaljhandeln förenar yrkeslivet med familjelivet. Mina frågeställningar till respondenterna handlar om hur männen och kvinnorna ser på sitt yrke och om de upplever en stress när de är på arbetet och i hemmet. För att kunna ställa öppna frågor och en del följdfrågor till respondenterna, användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att få tillgång till så mycket empiri som möjligt. Därefter analyserades svaren och kopplades till Goffmans och Hochschilds teorier. Resultatet från samtliga intervjuer visade att både männen och kvinnorna hade partners hemma som tog hand om barnen och hushållet, när de arbetade sena kvällar och helger. Ibland kunde männen och kvinnorna få hjälp ifrån någon anhörig förälder med barnpassningen. Det fanns en viktig skillnad att kvinnorna hade anställning på deltid och männen på heltid. Av intervjuerna framgick det också att det fanns en inre stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvinna kunde känna av den stressen när det var mycket att göra i butiken och ibland i hemmet när hon var ensam med barnen. Två manliga respondenter blev lite stressade när de tänkte på sin partner som var ensam hemma med allt ansvar. Slutsatsen blev; för att kunna kombinera arbete i detaljhandeln på oregelbundna tider och med barn i skolan/förskolan, är det viktigt att ha en partner eller andra personer som tar hand om barnen.

<p><strong>Syfte</strong><strong>: </strong>Syftet med denna kandidatuppsats var att närmare studera nyregistrerade fastighetsmäklares frivilliga avregistreringar. Då gällande både omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som både arbetsgivare inom branschen och blivande mäklare kan ha nytta av, för att på så sätt försöka förhindra framtida avregistreringar.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong><strong>: </strong>Vi har använt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har däremot kvalitativa metoder använts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmäklare. Intervjuerna tolkades och sammanställdes sedan utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att redovisa en stor del av vår empiri i överskådliga diagram, som sedan utvecklades vidare i textform.</p><p> </p><p><strong>Resultat och slutsats</strong><strong>: </strong>Andelen av de nyregistrerade mäklarna som avregistrerats under samma period, 2006-2009, utgör cirka 15 %.  Av det totala antalet avregistreringarna år 2009, bestod hälften utav de personer som nyligen registrerats, d.v.s. under åren 2006-2009. Medelvärdet av avregistreringarna som skett är, under samma år som nyregistreringsåret 2,0 %, efter i snitt ett år 8,2 %, efter i snitt två år 9,0 % samt efter i snitt tre år 6,8 %.  Detta beror främst på faktorerna<em> ekonomi, arbetstid</em> och<em> personligt</em>. Många av mäklarna upplevde även en stark stress inom yrket. Avregistreringarna skulle främst kunna förhindras genom vissa förändringar såsom till exempel annan löneform samt att mäklarna lärde sig styra in kunderna på kontorstider. En ytterligare förebyggande åtgärd vore att de på olika sätt får en mer realistisk bild av fastighetsmäklaryrket innan de börjar jobba.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong><strong>: </strong>I vår studie har vi begränsat oss till att endast studera de frivilligt avregistrerade mäklarna. Det skulle vara intressant att studera de mäklare som fortfarande arbetar kvar och undersöka hur de upplever yrket.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong><strong>: </strong>Det har inte<strong> </strong>tidigare gjorts någon studie som liknar vår, med avseende på dess grunder och omfattning. Statistiken om avregistreringarnas omfattning är helt unik, då dessa data oss veterligen inte tagits fram tidigare.  Vår förhoppning är att denna uppsats ska förebygga framtida avregistreringar. Det genom att informera arbetsgivare om varför mäklare avregistrerar sig samt förbereda fastighetsmäklarstudenter kring yrkets speciella karaktär.</p>

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att närmare studera nyregistrerade fastighetsmäklares frivilliga avregistreringar. Då gällande både omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som både arbetsgivare inom branschen och blivande mäklare kan ha nytta av, för att på så sätt försöka förhindra framtida avregistreringar.   Metod: Vi har använt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har däremot kvalitativa metoder använts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmäklare. Intervjuerna tolkades och sammanställdes sedan utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi valde att redovisa en stor del av vår empiri i överskådliga diagram, som sedan utvecklades vidare i textform.   Resultat och slutsats: Andelen av de nyregistrerade mäklarna som avregistrerats under samma period, 2006-2009, utgör cirka 15 %.  Av det totala antalet avregistreringarna år 2009, bestod hälften utav de personer som nyligen registrerats, d.v.s. under åren 2006-2009. Medelvärdet av avregistreringarna som skett är, under samma år som nyregistreringsåret 2,0 %, efter i snitt ett år 8,2 %, efter i snitt två år 9,0 % samt efter i snitt tre år 6,8 %.  Detta beror främst på faktorerna ekonomi, arbetstid och personligt. Många av mäklarna upplevde även en stark stress inom yrket. Avregistreringarna skulle främst kunna förhindras genom vissa förändringar såsom till exempel annan löneform samt att mäklarna lärde sig styra in kunderna på kontorstider. En ytterligare förebyggande åtgärd vore att de på olika sätt får en mer realistisk bild av fastighetsmäklaryrket innan de börjar jobba.   Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi begränsat oss till att endast studera de frivilligt avregistrerade mäklarna. Det skulle vara intressant att studera de mäklare som fortfarande arbetar kvar och undersöka hur de upplever yrket.   Uppsatsens bidrag: Det har inte tidigare gjorts någon studie som liknar vår, med avseende på dess grunder och omfattning. Statistiken om avregistreringarnas omfattning är helt unik, då dessa data oss veterligen inte tagits fram tidigare.  Vår förhoppning är att denna uppsats ska förebygga framtida avregistreringar. Det genom att informera arbetsgivare om varför mäklare avregistrerar sig samt förbereda fastighetsmäklarstudenter kring yrkets speciella karaktär.

Diss. Uppsala : Univ.

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

Internationella regler för vilotider till sjöss styrs idag av MLC (Maritime Labour Convention) som är en konvention skapad av IMO (International Maritime Organization). Varje medlemsnation ratificerar dessa regler och tillämpar sedan dessa i sina egna lagar där Sverige har en lag om vilotid för sjömän. Denna lag är dock ett undantag i arbetstidslagen i Sverige. I denna studie undersöks hur sjökaptensstudenter och styrmän resonerar kring sina arbetstider till sjöss och hur det återspeglar sig i trötthet och fatigue, genom att utföra kvalitativa intervjuer. Studien undersöker även vad intervjupersonerna anser är mest fördelaktig kontraktslängd och längd på ledighet. Resultatet visar att arbetsdagarna är långa till sjöss där det vid många fall är varierande timmar under dygnets gång, vilket resulterar i trötthet och till viss del fatigue. Resultatet visar också att den mest fördelaktiga kontraktslängden är mellan åtta till tolv veckor beroende på fartygstyp och att de behöver minst likvärdig längd på sin ledighet.

Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

Sjuksköterskans yrke innebär oundvikligen oregelbundna arbetstider. Detta påverkar hälsan och prestationsförmågan. Denna studies syfte är att undersöka hur arbetstider påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsförmåga, samt påverkan på patientsäkerheten. Metoden för detta arbete är en litteraturöversikt som genom systematiska sökningar och en modifierad kvalitetsgranskning resulterade i 10 utvalda artiklar. Efter analys blev resultatet presenterat under två teman och fyra underteman: Risk för sjuksköterskans hälsa; Påverkan av arbetstider, Antal år med nattpass i schemat, Risk för patientens säkerhet; Nattarbete och sjuksköterskans prestationsförmåga, Arbetstidens påverkan. Undersökningen visade att lång/obekvämarbetstid kan leda till störd sömn och felhandlingar. Långvarig nattskiftsarbete ökar risken för stroke, colorectalcancer och ev bröstcancer. Men fler studier krävs för att få fram tydliga och signifikanta resultat för att kunna åstadkomma en förändring som passar alla, både sjuksköterskor och patienter. / Nurse as an occupation is inevitably to work on irregular hours. This affects the health and performance. This study’s aim is to explore how the nurses health and working capacity are affected by working hours, and to explore the affect on patient safety. The method for this study was a literature review that through systematical searches and a modified quality audit resulted in 10 selected articles’. After analysis the result was presented in two themes and four subthemes: Risk for nurse health; Impact of work hours, Number of years with night shift, Risk for patient’s safety; Night work and nurses performance, Impact of working hours. The study showed that long/inconvenient working hours can lead to disturbed sleep and errors. Long term nightshift work increases the risk fore stroke, colorectal cancer and possibly breast cancer. Further studies are required so that a more distinct and significant result will bring a change that will suit everybody, both nurses and patients.

Rapporten utgår från en undersökning utförd av Sveriges Byggindustrier som visar att bristen på flexibla arbetstider är en anledning till att många kvinnor väljer att lämna byggproduktionen. Då branschen eftersträvar en större mångfald och det därtill råder arbetskraftsbrist krävs fortsatta studier angående hur byggarbetsplatserna kan moderniseras och bli mer inkluderande.      Denna undersökning utfördes med syftet att undersöka sambandet mellan flexibla arbetstider och mångfald samt för att ta reda på om flexibla arbetstider kan göra produktionsdelen av byggbranschen mer attraktiv. En nutidsanalys genomfördes i form av två enkätundersökningar där en riktades till tjänstemän på Skanska och en till studenter med byggteknisk inriktning, därutöver utfördes kompletterande intervjuer.       Resultatet visar att de som arbetar produktionsnära är mindre nöjda med sina arbetstider och det nuvarande arbetstidssystemet i jämförelse med de som arbetar på kontor. Det framkom att det både finns könsmässiga och generationsmässiga skillnader beträffande frågor kring flexibilitet i arbetslivet. De som främst ville kunna tillämpa flexibla arbetstider var kvinnor och de födda på 80- och 90-talet. De hinder som framkom vara kopplade till flexibla arbetstider handlade till stor del om kulturer i byggbranschen.     En klar majoritet vill kunna tillämpa flexibla arbetstider vilket pekar på att det skulle kunna vara lönsamt att testa arbetssättet i verksamheten. Då den nuvarande lösningen är att flytta de anställda som önskar en mer flexibel arbetsdag ifrån produktionen till mer kontorsbaserade tjänster pekar detta på att flexibla arbetstider inom byggproduktion skulle kunna bidra till ökad mångfald. / This report is based on a former study which illustrates that women in the construction industry are leaving their positions due to lack of flexible work arrangements. As the construction industry strives for increased diversity, and there is a shortage of labor in the engineering field, further study of modernization and new working methods is required.    The present study was conducted with the purpose of researching the relationship between flexible working hours and diversity, and to examine if flexible working hours can make the construction industry more attractive as a workplace. This was achieved by carrying out a survey in the form of two questionnaires, one of which was addressed to officials at Skanska and the other to students with a building orientation. In addition, supplementary interviews were conducted.     The results show that those who work at the construction sites are less satisfied with their working hours and the current time system compared to those who have more administrative work roles, differences both tied to gender and age where noted: Those who primarily would prefer flexible work hours were women and those born in the 80's and 90's. Difficulties related to flexible work were mainly based on current cultures in the industry.   The majority of responders were positive to flexible work, which indicates that a trial of this work arrangement could be worthwhile. The current solution in the company is to transfer employees who need more flexible work from the construction sites to more office-based services. This suggests that successfully implementing flexible work in the construction sector would lead to increased diversity, which subsequently would make this a more attractive work place for diverse groups.

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.