Invasiva främmande arter orsakar förlust av biologisk mångfald i många livsmiljötyper. Alvar är en unik naturtyp med en specifik artsammansättning. En stor del av världens alvar finns på Öland, sydöstra Sverige, där naturtypen nu hotas av den invasiva främmande arten Cotoneaster divaricatus. Min studie undersöker om faktorer som jorddjup och vegetationstyp styr etableringen av C. divaricatus på Stora Vickleby alvar på södra Öland. Resultatet visar att etableringsgraden för C. divaricatus är högre i torr gräs-ört-vegetation och att den huvudsakligen växer tillsammans med Juniperus communis eller andra buskar. Detta indikerar att dessa buskar ger skydd åt bärätande fåglar som koncentrerar spridningen till dessa platser, att jorddjupet kring busken är tillräckligt för att etablering skall kunna ske samt att näringsinnehållet i marken kan vara högre just där J. communis växer. Växtmiljöer som alvartorräng och buskmark med en, förutspås vara särskilt hotade av spridningen av C. divaricatus på alvaret. / Invasive alien species causes loss of biodiversity in many habitat types. Alvar is a unique habitat type with a specific species composition. A large part of the world's alvar is found in Öland, Sweden, where plant diversity is threatened by the invasive alien species Cotoneaster divaricatus. My study investigates the effect of soil depth and vegetation type on the establishment of C. divaricatus on Great alvar of Vickleby in southern Öland. The results show that the rate of establishment of C. divaricatus is higher in dry grass-herb-vegetation and that it mainly grows in connection with Juniperus communis or other shrubs. This indicates that bushes gives shelter to seed dispering birds, that the soil depth is sufficient and that the amount of nutrients can be higher around J. communis. A future threat of C. divaricatus is predicted to areas with dry meadow and areas with shrubs of J. communis.

Silvergran, Abies alba, är en ursprungligen odlad art som har fått snabb spridning i södra och mellersta Sverige de senaste 100 åren. Risk finns att denna art är invasiv och kan påverka vår inhemska flora och fauna negativt. I ett lövskogsområde norr om Uppsala finns en ungefär 70 år gammal plantering av silvergran som är nära 1200 kvadratmeter stor. I området kring planteringen har ett stort antal plantor av silvergran etablerat sig och syftet med denna studie är att kartlägga spridningen av arten i området. Studien kan bidra till att skapa ett generellt spridningsmönster för silvergran i liknande miljöer i Sverige. Att kartlägga spridningsmönstret kan vara fördelaktigt både för att kunna avgöra om arten måste klassas som invasiv, och om åtgärder behöver vidtas mot den möjligt invasiva ädelgranen. Skogsområdet är omgivet av åkermark och har inventerats genom transekter indelade i rutor. Från inventeringen är en generell spridning av silvergran kartlagd för skogsområdet. Granarna uppmättes i olika storlekskategorier, vilket är representerat i de framställda kartorna. På så sätt får man direkt en visuell överblick över spridningen av silvergran i skogsområdet från ursprungskällan. Tydligt är att silvergranen har stor möjlighet att på egen hand sprida sig i den sydliga, svenska lövskogen och hur spridningen av silvergran i framtiden kommer se ut är ett ämne för diskussion och studier.

Spridning av invasiva arter medför stora konsekvenser för den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomi. Jättelokan är en av de vanligt förekommande invasiva arterna som finns i Sverige. Det finns omfattande kunskaper om jättelokans biologiska egenskaper, spridning och påverkan på biologiska mångfalden och människor. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera de potentiella riskområdena i Kristianstads kommun som bör prioriteras för bekämpning av jättelokan. Variablerna som har undersökts för att besvara uppsatsens syfte är följande: befolkningstäthet, markanvändning, jordarter och närhet till väg och vatten. Dataprogrammet ArcGIS har använts för att behandla och presentera geografisk data. Undersökningen har visat att det är främst kommunens västra och centrala delar som är mest utsatta för spridning. Dessa områden bör lyftas fram för bekämpning med tanke på hälsorisker som jättelokan kan orsaka. Studien indikerar på en positiv trend mellan förekomsten av jättelokan och befolkningstäthet. Mark som används för fruktodling och öppen mark framhävs som de mest invaderade områdena med hög spridning. Högre spridning uppmärksammas i jordarterna svämsediment sand och grusig morän. Studien spårar en positiv trend mellan förekomsten av jättelokan och närheten till trafikleder och vattendrag. Resultaten av undersökningen kan användas för att prioritera områdena för riktade bekämpningsåtgärder.

Invasiva främmande arter är ett allvarligt hot mot biologisk mångfald. Kartläggning och övervakning av invasiva arter är viktigt för att kunna arbeta förebyggande mot spridningen och reducera effekterna. Parkslide är en invasiv art som idag är spridd över södra Sverige och riskerar att utgöra ett hot mot inhemska arter samt orsaka skada på infrastruktur på grund av dess starka invasiva förmåga. Syftet med denna studie är att undersöka förekomst av parkslide i relation till tätorter samt att jämföra två olika metoder för kartläggning av parkslide i Blekinge län. I studien användes data från SLU Artdatabankens Artportal från åren 2020–2021 för att jämföra förekomsten av parkslide i närheten av (0–5 km) och längre bort (5–10 km) från tätort. Fortsatt undersöktes Google Street View (GSV) som en metod för kartläggning av parkslide genom att jämföra antalet observationer med antalet inrapporteringar i Artportalen. Slutligen gjordes en jämförelse mellan inrapporterad storlek (m2) på bestånd i Artportalen och från en fältundersökning. Resultatet av studien visade på en trend att antalet inrapporteringar ökar nära tätort, men trenden är inte statistiskt fastställd. Fortsatt visade resultatet att antalet observationer i GSV stämde överens med antalet inrapporteringar i Artportalen. Till sist visade resultatet att medelvärdena för storlek i Artportalen och från fältundersökningen inte skiljer sig signifikant från varandra. Dock var variationen i dessa data stor och visade ibland på stora skillnader i storlek, vilket sannolikt minskade den statistiska säkerheten. Sammantaget visar denna studie att inrapportering genom Artportalen kan ge en indikation på hur spridningen av parkslide ser ut men att data kan behöva verifieras genom fältstudier. Dessutom visar studien att GSV kan vara en användbar metod för att kontrollera inrapporteringar på ett resurseffektivt sätt. / Invasive alien species is a major threat to endemic biodiversity. Mapping and monitoring of invasive species is important in order to prevent spreading and reduce impacts. The invasive plant Japanese knotweed is spread across the south of Sweden and is threatening to harm native species and cause damage to infrastructure, due to its aggressive invasive capacity. The aim of this study was to investigate the presence of Japanese knotweed in relation to urban areas and to compare two different methods of mapping Japanese knotweed in Blekinge County, Sweden. Data from SLU Swedish Species Information Centre (Artdatabankens Artportal) from the years 2020–2021 was used to compare the presence of Japanese knotweed near to (0–5 km) and farther away from (5–10 km) urban areas. In addition, Google Street View (GSV) was used as a method for mapping Japanese knotweed by comparing the number of observations inGSV to the number of reported findings in Artportalen. Finally, a comparison was made between the patch size (m2) reported in Artportalen versus from a field study.The result of the study shows a trend that the number of reported findings increase near urban areas, although the trend is not statistically significant. The result alsoshows that the number of observations in GSV match the number of reported findings in Artportalen. Finally, the result indicates that the mean patch size in Artportalen versus that from the field study does not significantly differ from each other. However, the variation in the data was substantial and sometimes showed large differences in patch size, which likely reduced statistical power. In conclusion, the result of this study shows that reporting through Artportalen can give an indication of the spread of Japanese knotweed, but that the findings may need to be verified by field studies. Furthermore, the study shows that GSV can be a useful method to verify reported findings in a resource-efficient way.

Enligt ArtDatabanken (2020) är parkslide en invasiv främmande art i den svenska naturensom hotar den biologiska mångfalden lokalt i södra och mellersta delen av landet. I studienges genom litteraturöversikt och semistrukturerade intervju en större förståelse kringparkslides egenskaper, tillväxt, etablering, spridning, inverkan på omgivningen, metoder somanvänds för att bekämpa den och vad som kan komma att bli framtida utmaningar.Empirin har analyserats utifrån evolutionsteori, termen ekologi och begreppet globalisering.Slutsatsen visar att parkslide är en extrem och svårbekämpad invasiv art som hotar andra arteri sin omgivning. Den påverkar strukturer samt orsakar stora ekonomiska kostnader församhället. Slutsatsen visar också att än idag finns det ingen metod som kan utrota parkslidehelt. I framtiden kommer det behövas nya lagstiftningar om parkslide till följd av attproblemet blir värre i takt med ökad klimatförändringar och befolkningstillväxt. / According to ArtDatabanken (2020), the Reynoutria japonica is an alien invasive species inSwedishs nature that threatens the local biodiversity and especially in the south and middlepart of Sweden. In this study I have through litterature review and interviews, created ancomprehension about Reynoutria japonica’s capacities, life cycle, environment,establishment, dissemination, impact on the environment, methods that are used to combat theplant and what could be future challenges with Reynoutria japonica. The empirical have beenanalyzed with evolutionary theory, the term ecology and the concept of globalization. Myconclusions show that Reynoutria japonica is an extremely difficult invasive species tocombat and it threatens other species in the environment. Reynoutia japonica affectsstructures and causes financial costs for the society. My conclusions also show that untiltoday there is no method that can completely eradicate Reynoutria japonica. In the futurethere will be need for new new legislation about Reynoutria japonica due to the problemgetting worse with increased climate change and population growth.

Invasive species are a threat to biodiversity, economy and human health. The distribution and spread of invasive species needs to be studied to make good management plans. Invasive plant species mostly came to Sweden as ornamental plants and later spread into the local fauna. This study aimed to investigate if observations of invasive plant species were still mainly near residental gardens, and if they were observed in a specific land use type. The analysis was made on four different invasive species (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) in Blekinge County, Sweden. Species observations were obtained from the Swedish Agricultural University’s (SLU) species database “artportalen” on SLU:s “artdatabanken”. ArcGIS was used to measure the distance between species observations and the nearest buildings and identify the land use type for each point. Randomized points within Blekinge County were used as a comparison. The result showed a statistically significant difference in distance between the observed- and randomized points for all four species. (L. polyphyllus observed mean distance 10.7 meters, randomized mean distance 46.7 meters. I. glandulifera observed mean distance 9.1 meters, randomized mean distance 47 meters. H. mantegazzianum observed mean distance 7.1 meters, randomized mean distance 44.5 meters. R. japonica observed mean distance 5.8 meters, randomized mean distance 46.8 meters.). There was also a statistically significant difference in land use type distribution between the invasive species and the randomized points. The most common land use type occupied by the invasive plants studied was open landscapes. This could also explain the proximity to buildings, since the species spread from gardens into open landscapes such as roadsides. It is also likely that soil that contained seeds and/or rhizomes was used in constructions, keeping the species close to buildings. In conclusion, it seems that invasive plant species are often found close to buildings and in open landscapes, which means observations and management should focus on these areas. / Invasiva arter är ett hot mot biologisk mångfald, ekonomi och människors hälsa. För att kunna skapa fungerande åtgärdsplaner behövs kunskap kring var de invasiva arterna finns och hur de sprider sig. Invasiva växter importerades främst till Sverige för att dekorera trädgårdar där de sedan spred sig ut i naturen. Syftet med den här studien var att se om invasiva växter fortfarande observeras i närheten av trädgårdar och om de hittas något speciellt habitat. Studien gjordes på fyra arter (L. polyphyllus, I. glandulifera, H. mantegazzianum and R. japonica) i Blekinge län. Data över observationer för de olika arterna hämtades hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) via artportalen i deras artdatabank. För att mäta distansen mellan observationspunkterna och närmaste byggnad och för att se i vilket habitat de hittades användes ArcGIS. Som kontroll skapades slumpvisa punkter inom länet som användes som jämförelse. Resultatet visade att det fanns statistiskt signifikant skillnad i avståndet mellan de observerade punkterna och de slumpvisa punkterna hos alla fyra arterna. (L. polyphyllus observerade medeldistans 10,7 meter, randomiserade medeldistans 46,7 meter. I. glandulifera observerade medeldistans 9,1 meter, randomiserade medeldistans 47 meter. H. mantegazzianum observerade medeldistans 7,1 meter, randomiserade medeldistans 44,5 meter. R. japonica observerade medeldistans 5,8 meter, randomiserade medeldistans 46,8 meter.) Det var även en statistiskt signifikant skillnad i fördelningen av habitat mellan de fyra arterna och de slumpartade punkterna. Det vanligaste habitatet var öppna landskap vilket kan förklara att de fortfarande hittas i närheten av byggnader då de spred sig från trädgårdar i öppna landskap som diken. Frön och rhizomer kan också följa med jord som grävs upp för att användas vid nybyggnation och då växer nya plantor upp nära byggnader. Slutsatsen är att invasiva växter finns i närheten av byggnader och i öppna landskap och därför bör vidare observationer och åtgärdsplaner göras i dessa områden.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

Invasive alien species (IAS) pose a serious threat to global ecosystems, economy and human and animal health. The spread of IAS leads to a global depletion of biological diversity, through homogenization of landscapes and reduced genetic variation within species. Canadian goldenrod (Solidago canadensis L.) is an IAS that occurs widely throughout most of Sweden and it is considered to be one of the country’s most problematic terrestrial IAS. The purpose of this study was to investigate the occurrence of the Canadian goldenrod in Värmland county, Sweden, in relation to land use type and soil moisture category. Species observation data was retrieved from the Analysis Portal for Biodiversity Data. National Land Cover Database (NMD) and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes Canadian goldenrod had been associated with. Results of this study shows that there is an association between Canadian goldenrod occurrence and land cover class, which implies that land cover seems to have an effect on the spread of the species. The area of land cover classes within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective land cover classes within Värmland county. Land cover classes such as other open land, artificial surfaces and forests were most commonly found within Canadian goldenrod observations. This indicates that this species occurs with higher frequency on other open land and artificial surfaces, which corresponds with the literature findings. Moreover, the area of certain soil moisture class within reported observations of Canadian goldenrod was not proportional to the area of respective soil moisture class within Värmland. Among soil moisture classes, mesic-dry soil was most commonly found within goldenrod observations. This did not confirm the hypothesis that Canadian goldenrod occurs more commonly on wet-moist soils. The literature shows that this species has a great ability to adapt to different environments. The outcome of this study suggests that Canadian goldenrod might prefer certain land use categories more or less affected by human activity. This is consistent with previous studies about abundance and spread of invasive species and indicates that human activity is an important factor contributing to the spreading of IAS. / Invasiva främmande arter (IAS) utgör ett allvarligt problem för globala ekosystem, ekonomi och människors och djurs hälsa. Spridningen av IAS leder till en global utarmning av biologisk mångfald, genom homogenisering av landskap och minskad genetisk variation inom arter. Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis L.)  är en IAS som förekommer vitt spridd över så gott som hela Sverige och bedöms vara en av landets mest problematiska invasiva terrestra arter. I denna studie kartläggs utbredningen av kanadensiskt gullris i Värmlands län, i syfte att undersöka om utbredningen kan kopplas till viss typ av markanvändning eller markfuktighet. Artobservationsdata hämtades från Analysportalen för biodiversitetsdata. Nationella Marktäckedata (NMD) och SLU Markfuktighetskarta (klassad) användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser kanadensiskt gullris associerats med. Studiens resultat talar för att det finns ett samband mellan förekomst av kanadensiskt gullris och marktäckeklasser, dvs. marktäckning verkar påverka utbredning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris var inte proportionell till arean för respektive marktäckeklasser inom Värmlands län. Marktäckeklasserna övrig öppen mark, exploaterad mark och skog var vanligast förekommande inom kanadensiskt gullrisobservationer. I studien indikeras att kanadensiskt gullris oftare förekommer inom klasserna övrig öppen mark och exploaterad mark, vilket överensstämmer med litteraturen. Dessutom var arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av kanadensiskt gullris inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Värmland. Bland markfuktighetsklasser var torr-frisk vanligast inom kanadensiskt gullrisobservationer. Detta bekräftade inte hypotesen att kanadensiskt gullris har en högre förekomst inom klassen fuktig-blöt, men stöds av litteraturen som talar om artens anpassningsförmåga till olika fuktighetsnivåer. Resultatet av denna studie tyder på att kanadensiskt gullris verkar föredra platser som mer eller mindre påverkas av mänsklig aktivitet, något som går i linje med tidigare studier gällande spridning och förekomst av invasiva arter och lyfter vikten av den mänskliga faktorns betydelse i spridningen av IAS.

Användningen av sökhundar som hjälpmedel och verktyg inom naturvården är i Sverige hittills ett litet område med några få verksamma aktörer. Men precis som hos tull, polis och försvarsmakt kan hundarna implementeras i naturvårdsverksamheten som ett standardverktyg. Hunden har en unik förmåga att selektera dofter och vilja att samarbeta med människan. Dessa egenskaper kan utnyttjas för att effektivisera arbetet inom naturvården. Vi har gjort en sammanställning av aktörer i Sverige samt en litteraturstudie över forskningsområdet och jämfört dessa för att ge förslag till vidare användning av naturvårdssökhundar i Sverige. För flera av användningsområdena finns forskning som stödjer hundarnas effektivitet. Inom några användningsområden finns däremot ingen forskning, därför hade dessa behövt studeras närmare för att bekräfta hudarnas effektivitet. Flera potentiella nationella användningsområden för naturvårdssökhundar har identifierats, som spillningsinventering av fladdermöss, skadegörare som almsjuka, hotade arter, invasiva växter och däggdjur, läckor på avloppsledningar, nedlagda deponier och laboratorieanalyser. Vårt förslag för att underlätta framtida arbete både för kunder och aktörer, är en samlad databas där alla operativa aktörer inom naturvårdssökhund är inkluderade. / In Sweden the use of detection dogs as a tool in nature conservation has until now been a small field, with few practitioners. In the daily operations of customs, police and the armed forces, detection dogs are a natural part of the organization and the same could be possible in conservation work. The dog’s ability to select between scents and their willingness to work with humans make them unique, utilizing these traits can make conservation work more efficient. The Swedish practitioners are compiled, and the available research is reviewed, the practitioners are then compared to the international research, to suggest further implication in Sweden. There are some practitioners working with conservation detection dogs today, research supports the dog’s efficiency in some areas, but in some areas research is absent. These areas would need studies to confirm the dog’s efficiency. We suggest potential areas for implantation in Sweden, such as scat detection of bats, pests like elm decease, threatened species, invasive species, sewage leaks, disused landfills, and laboratory analyses. Our suggestion is a national database for all conservation detection dogs, to aid future work for both practitioners and customers.

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.