No previous studies have been conducted on elementary school in Sweden about children`s thoughts about the first animals on earth. The work takes up the children`s ideas of the first animals and the difference between girls and boys knowledge. The purpose of this work was to determine if student`s views are consistent with the science know today. In the interview, five girls and five boys participated. Mankind is asking where it all began, today we know that the first life arose for 4 billion years ago and it was from the water. Students think it was a small animal which then developed into another animal through a natural process.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of Dryzek´s (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998). The results show that the environmental discourses reveal how organizations relate to the environment. WWF and Naturskyddsföreningen are working to change people's attitudes towards nature. The most dominant view in society is, however, that technology will solve environmental problems. Environmental organizations want's a structural change in the society, in regards to exploitation of natural resources rather than technical solutions, as they believe the problem is caused by people in general believe that they are superiority to nature. Furthermore, the results show how the organizations reason about the loss of biodiversity and the human role in this. The organizations want to prevent man's superiority of and sovereignty over nature by showing nature's intrinsic value, but they also want to highlight nature's benefits for human's to get more people engaged in environmental issues.

Vresrosen, Rosa rugosa, är en kraftigt invasiv art med en oerhörd konkurrenskraft i sanddominerademiljöer såsom sanddyner och sandblottor. Ofta leder etableringen av R. rugosa i dessasanddominerade miljöer till total igenväxning av området med en starkt negativ påverkan på deninhemska floran och faunan. Då merparten av arterna i dessa habitat är beroende av den unika miljönsom den skiftande sanden skapar så innebär igenväxningen ett mycket stort hot. När området bindsupp till en mer stabil miljö utan det permanent tidiga successionsstadium som den vanligtvis befinnersig i så påverkar det även näringsmängden i sanden med ökade näringshalter samt att de varma, öppnamicrositesen försvinner tillsammans med sandens förmåga att röra sig. Eftersom många av deovanliga och hotade arterna kräver en väldigt specifik miljö så försvinner de ofta också närigenväxningen nått så här långt. Denna studie fokuserar på vresrosens etablering och påverkan isanddominerade miljöer. Studien går även in forskning kring samt hur man praktiskt bekämparväxten, då den hotar många ekologiskt viktiga områden. Dessutom hanterar rapporten mina egnaresultat efter inventeringar i Gullbranna/Tönnersa, ett område som historiskt sett varit mycket hårtpåverkat av vresrosen.

No description available.

Människan har påverkat landskapet i över 1500 år. Mellan 1870 och 2010 har 99,7% av seminaturella höängar förlorats i Sverige. Detta påverkar många arter som idag kategoriseras som hotade. Även faktorer så som förändrad markanvändning och det industriella jordbruket har påverkat arter negativt. Människans markanvändning resulterar i skapandet av nya nischer som gynnar vissa arter och missgynnar andra. Strandpaddan (Epidalea calamita) är en av arterna som missgynnas av nya nischer. År 2000 och 2005 kategoriserades arten som starkt hotad (EN). Naturvårdsverket införde åtgärdsprogram med syfte att vända på den negativa trenden i strandpadde populationerna. Sedan det första åtgärdsprogrammet trädde i kraft år 2000 har en rad åtgärder vidtagits för att bevara arten i de aktuella utbredningsområden som omfattar Blekinge, Blekinge, Skåne och Västra Götaland. Åtgärderna som ansågs ha högst verkan var ny grävning av småvatten eller fördjupning av befintliga småvatten och växthävd genom bete eller röjning. Populationerna i de två undersökta länen, Skåne och Blekinge, visar positiva trender och verkar ha ökat något sedan år 2004. År 2020 har statusen för arten därför ändrats till nära hotad (NT). Dessa förändringar i populationer sker tack vare de nya nischerna som är speciellt anpassade för strandpaddan då den inte kunde själv kunde anpassa sig efter förändringarna av människans markanvändning.

Skogens miljö och dess biodiversitet har ett stort ekonomiskt- ochrekreationsvärde för människor. Skogsbruket påverkar skogsmiljön på olika sätt,till exempel menar vissa att brukandet av skogen är ohållbart med avseende påarters utbredning och förekomst då det anses påverka många arter ochskogsmiljön negativt. Ofta lyfts skogsbolagen i debatten som den enhet som måsteförändra sitt brukande.Efter jämförelse mellan privata- och bolagsägda bestånd visade resultatet intenågon större skillnad i arters förekomst mellan de båda ägarformerna.Skogsbolagens bestånd innehöll sammanlagt flest antal växtarter medan deprivatägda innehöll fler anmärkningsvärda arter. Ett t-test visade att insamlad datainte hade underlag nog att styrka hypotesen som var att det skulle finnas störreantal arter i de privatägda skogarna som därmed skulle indikera en högrebiodiversitet. Detta eftersom privatägda skogar ofta har en historik av andraskötselmetoder än de som är vedertagna av skogsbolagen. Vidare studier medstörre underlag av data behövs för att kunna utveckla jämförelsen av de olikaägarformerna.

Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle. / Biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden och ekosystem behöver en variation av arter likväl som gener. Invasiva främmande arter (IAS) har erkänts som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden, vilket har resulterat i ny lagstiftning inom EU. Syftet med den här uppsatsen är att fastställa vilken roll försiktighetsprincipen spelar vid regler som omfattar IAS; i allmänhet och i enskilda fall. För att utreda rättsläget används en rättsdogmatisk metod som kompletteras med en analys av naturvetenskapligt material för att klargöra vilka faktiska effekter IAS har. Miljörätten inom EU baseras på försiktighetsprincipen och den nyligen (relativt) utfärdade IAS-förordningen baseras därefter på försiktighetsprincipen. Det måste dock utföras en riskbedömning innan arter omfattas av IAS-förordningens bestämmelser (och legalt definieras som IAS inom EU). Försiktighetsprincipen (en stark version) ska emellertid betyda att en antagen risk är tillräckligt för att åtgärder ska vidtas; genom riskbedömningen betyder det däremot att det handlar om en fastställd risk. Detta betyder även att den faktiska definitionen IAS och den legala är olik; en art kan uppfylla definitionen IAS i praktiken men inte legalt. Försiktighetsprincipen (en stark version) tillämpas därför på legalt definierade IAS inom EU medan de facto IAS inte åtnjuter samma grad av försiktighet.  EU har själva yttrat, i det första skälet i IAS-förordningen, att det existerar 12 000 främmande arter inom EU varav 1800 av dessa är invasiva; IAS-förordningen omfattar dock endast 49 av dessa arter.

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

The aim of this study was to illustrate what knowledge 6-year old’s in preschool have about plants. In all, ten children from two different preschools participated in the study. Qualitative interviews were used to get as much information as possible considering that 6-year old children have not developed their ability to read or write properly yet. It is easier for children to reason verbally than respond to a survey. The interviews with showing 20 images of regular Swedish plant species. The children were asked follow-up questions from what they told me about the plants on the images. The results showed that the children in the study knew very little about plant species, the most well-known plant was buttercup. The children knew more about plants living conditions and functions than species. The results also showed that some of the children in the study expressed a higher interest for interactive digital games than learning about plants.

Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer.