Global ETD Search

51	Variation i blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) tillväxt och fenologi i dess invasiva utbredningsområde i Europa / Variation in the growth and phenology of the garden lupin (Lupinus polyphyllus) in its invasive range in Europe Kaukoranta, Vilma January 2020 (has links) Den invasiva blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) spridning i Sverige är ett hot mot många inhemska växtarters överlevnad. Det är oklart hur den pågående globala uppvärmningen kan komma påverka artens invasionsframgångar. I det här kandidatarbetet har jag därför studerat hur blomsterlupinens tillväxt och fenologi varierar längs latitud i Europa i syfte med att avgöra om arten visar fitnesskillnader beroende på temperatur. Tjugo populationer från Trier (Tyskland) i söder till Umeå (Sverige) i norr följdes under en växtsäsong och data på blomsterlupinplantornas höjd samt blomställningarnas längd samlades in. Regressionsanalysen visade att det inte fanns något signifikant skillnad mellan latitud och ovanjordisk biomassa eller blomställningens längd. Däremot utvecklades den reproduktiva biomassan tidigare i växtsäsongen i de lägre breddgraderna i Europa jämfört med de högre. Studien ger en indikation om att ett varmare klimat kan ha en viss positiv påverkan på blomsterlupinens reproduktion och spridning. De lokala mikroklimatiska effekterna verkar dock ha en stor påverkan på dess relativa fitness, vilket betyder att vissa populationer kan gynnas mer än andra. Utbredningsområdet kan komma utökas mer norrut när stigande temperaturer och färre frostdagar gör nya områden tillgängliga för arten. / The spread of the invasive garden lupin (Lupinus polyphyllus) in Sweden threatens the survival of many native plant species. It is unclear how ongoing global warming may affect the species' invasion success. In this Bachelors essay I have therefore studied how the growth and phenology of the garden lupin varies with latitude in Europe to determine if the species shows any fitness differences depending on the temperature. Twenty garden lupin populations from Trier (Germany) in the south to Umeå (Sweden) in the north were followed during a single growing season and data on the plant’s height and the length of the inflorescences were collected. Regression analysis showed that there was no relationship between latitude and aboveground biomass or length of inflorescence. Reproductive biomass, on the other hand, developed earlier in the growing season at lower latitudes than at higher ones. The study indicates that a warmer climate may have a positive effect on the reproduction and spread of the garden lupin. Local microclimatic effects appear to have a major impact on its relative fitness though, which means that some populations may benefit more than others. The species’ range may expand further north as rising temperatures and fewer frost days make new areas available for the species. Lupinus polyphyllus large-leaved lupin garden lupin garden lupine lupine invasive alien species spread management road verge species rich road verge global warming biomass phenology biodiversity Lupinus polyphyllus blomsterlupin lupin invasiva arter invasiva främmande arter spridning bekämpning vägkant artrik vägkant global uppvärmning biomassa fenologi biologisk mångfald Ecology Ekologi
52	Genetic analysis of the otter population (Lutra lutra) in Kristianstad’s Vattenrike Biosphere Reserve, Sweden / Genetisk analys av utterpopulationen (Lutra lutra) i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Bergman, Sanne January 2017 (has links) During the past century the Swedish otter (Lutra lutra) population showed a rapid decline in abundance and genetic diversity. Among the most affected areas was the southern province of Skåne. After prohibiting hunting of otters and banning harmful pollutants like PCB, Swedish populations slowly recovered. To some areas the otter returned late, like Kristianstad in north-eastern Skåne. Here, the River Helge å enters Kristianstad’s Vattenrike, Biosphere Reserve and forms a biodiverse wetland. By 2011, otters had established once more along the river. In recent years, a female otter with cubs have appeared outside Vattenriket visitor’s centre “naturum”, to the joy of inhabitants and visitors. In Kristianstad, otters have become a recurring winter attraction. However, not much is known about this new population. For assessment of abundance and genetic diversity, microsatellite variation was investigated among now-living individuals from eleven sites in the Biosphere reserve, and stored museum samples from ten otters with origins in North-eastern Skåne. Using a non-invasive methodology, investigated DNA was extracted from faeces and muscle tissue from dead individuals. Multiple replicate screening was performed to detect errors in genotyping procedures. Results show the presence of three now-living individuals (two males and one female). Now-living otters and museum specimens from north-eastern Skåne were not closely related. Sampled individuals show Hardy-Weinberg Equilibrium, but their heterozygosity is very low. Results suggest that, even though some individuals may remain undetected, low admixture of new genes may be a cause for concern. For long-term protection and management in Kristianstad’s Vattenrike, Biosphere Reserve, further knowledge is needed about our new and precious otter population. / Den svenska utterstammen (Lutra lutra) genomgick drastiska populationsminskningar under mitten av 1900-talet. Minskningen ledde till en förlust av genetisk diversitet i många områden, och bland de värst drabbade var Skåne. Uttern blev fredad från jakt och ett förbud mot det skadliga miljögiftet PCB infördes, vilket skapade förutsättningar för utterpopulationen i Sverige att långsamt återhämta sig i antal. Men uttern återvände sent till vissa områden, som Kristianstad i Nordöstra Skåne. Genom staden Kristianstad rinner Helge å, som formar vidsträckta, artrika våtmarker i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Uttern visade inga tecken på återkomst till området förrän 2011. De senaste åren har en utterhona med ungar regelbundet visat sig vid besökscentret ”naturum”, till glädje för stadens invånare och besökare. Uttrarna har blivit en återkommande vinterattraktion i Kristianstad. Men kunskapen om den nya populationen är begränsad. För uppskattning av antal och genetisk diversitet, undersöktes mikrosatellitvariationer hos nu levande individer från elva lokaler i Vattenriket. För jämförelse inkluderades arkiverade prover från Naturhistoriska Riksmuseets ”Miljöprovbank”, från tio döda uttrar med ursprung i Nordöstra Skåne. Med icke-invasiva metoder undersöktes DNA som extraherats från avföring- och muskelvävnad. Multipel replikatanalys gjordes för detektering av eventuella fel i genotypningsproceduren. Resultaten visar förekomsten av tre nu levande individer i Vattenriket (två hanar och en hona). Det är dock troligt att en- eller flera nu levande individer kan ha undkommit identifiering. Individerna var inte nära släkt med museiexemplaren från Nordöstra Skåne. Studerade individer är i Hardy-Weinberg jämvikt, men heterozygositeten är låg. Låg heterozygositet kan bero på en låg genomblandning i populationen, vilket kan vara en anledning till oro och bör undersökas närmre. Det behövs ytterligare kunskap och studier för att långsiktigt skydda och förvalta den nya, värdefulla utterpopulationen i Kristianstads Vattenrike. Conservation biology DNA Ecology Microsatellites Non-invasive capture-mark-recapture Population bottleneck Population monitoring Threatened species Bevarandebiologi DNA Ekologi Genetisk flaskhals Hotade arter Mikrosatelliter Icke-invasiv fångst- och återfångst Populationsövervakning Ecology Ekologi
53	Den invasiva Blomsterlupinens (Lupinus polyphyllus) förekomst inom och utanför artrika vägkanter / Occurrence of the invasive Garden lupine (Lupinus polyphyllus) within and outside species rich road verges Jakobsson, Lotta January 2021 (has links) Invasiva arter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden världen över och den invasiva blomsterlupinen bidrar till minskad biodiversitet i de miljöer som den invaderar. Den är ett stort hot mot organismer i artrika infrastrukturmiljöer såsom artrika vägkanterna, vilka innehar en hög biologisk mångfald med hotade och sällsynta arter. I denna studie används GIS (Geografiskt informationssystem) för att undersöka blomsterlupinernas utbredning längsmed vägnätet i Jämtlands län. Resultatet visar att icke artrika vägkanter har en större andel vägkant med förekomst av blomsterlupiner än artrika vägkanter. Det finns ingen skillnad mellan artrika vägkanter med en bedömd högre värdeklass än artrika vägkanter med en bedömd lägre värdeklass vad gällande andelen vägkant med förekomst av blomsterlupiner. Att urskilja bakomliggande orsaker till det framkomna resultatet är problematiskt eftersom vägkanterna är heterogena miljöer som dessutom påverkas av många abiotiska och biotiska faktorer. Förekomsten av störningar snarare än biotisk resistens framhålls som tänkbar förklaring och utpekas som en inriktning för vidare forskning kring spridningen av blomsterlupiner inom vägnätet. / Invasive species are a major threat for biodiversity worldwide and the invasive Garden Lupine has shown to decrease biodiversity in the environments it invades. The invasion of Garden Lupines threatens infrastructure habitats, such as species rich road verges, which possess a high biodiversity with endangered and rare species. In this study, I used GIS (Geographic Information System) to investigate the spread of the Garden Lupine along the road network in the Swedish county of Jämtland. The result shows that non species-rich road verges have a larger proportion of road sections with occurrence of Garden Lupine than species rich road verges. A comparison between higher status species-rich road verges and lower status species rich road verges showed no difference in the proportion of the road section that contain Garden Lupine. Distinguishing the underlying causes to the result is problematic since road verges are heterogenic habitats under influence of a large variety of abiotic, biotic and anthropogenic factors. The presence of disturbances is a more likely explanation to the occurrence patterns than biotic resistance. This would also be a potential direction for further research concerning the spread of Garden Lupines along road verges. Garden Lupine Lupinus polyphyllus species rich road verges invasive invasive species Blomsterlupin Lupinus polyphyllus artrika vägkanter invasiv invasiva arter GIS Jämtland Biological Sciences Biologiska vetenskaper Environmental Sciences Miljövetenskap Botany Botanik
54	A grain of eternity Matsson, Emil January 2022 (has links) My essay is an excursion out to a sand quarry where I have done investigative work about the place. I have researched the history of the place, what materials are there, what plants and animals live there and how we humans use the place today and how we affect its design. The essay investigates the choreography of life’s movements and transformations in the physical world, and how the physical space bends according to life, but that life also adapts to the changing space at the same time. The result of the interaction between the different agents is what I've been searching for. And how that same effect happens in my work in the studio. / My design of this work resulted in an installation with photographs, sculptures and a projection. Where the works have been created with inspiration from the same acting forces that take place in the sand quarry. Geology Sediment Geological history History Fossil Archeology Biology Disturbance-favored species infrastructure Art. Geologi Sediment Geologisk historia Historia Fossil Arkeologi Biologi Störnings gynnade arter infrastruktur Konst. Visual Arts Bildkonst
55	Hur Biofouling Påverkar Östersjön : En allmän litteraturstudie / How Biofouling Affects the Baltic Sea : A general literature study Eliasson, Emil, Dahl, William January 2023 (has links) The aim of this literature study was to investigate the effects of biofouling in the Baltic Sea. This was done to increase environmental awareness and understanding of the importance of a sustainable marine environment. A systematic search in selected databases resulted in the study being based on tio research articles. The overall results of the study show that biofouling demonstrate negative effects, but the effects are not fully understood to date and the focus is still on economic aspects. Furthermore, it was observed that the studied organizations are currently focused on greenhouse gas issues, but they have also been paying attention to biofouling problems in recent time. The literature study provides important insights into the effects of biofouling. biofouling aquatic species invasive alien species ship hull vessel ship Baltic sea Baltic natural environment new research Ekosystem Fartygsskrov Hav Biofouling Biologisk påväxt Östersjön Organisationer Invasiva arter Maritim miljö Fartyg Påväxt Ecology Ekologi
56	Long term restoration effects : Effects of restoration measures on restoration success in nature reserves in acidic fen, buffered fen, dry heather, wet heather, and wet grassland in Drenthe, Netherlands Nyström, Erika January 2020 (has links) Habitat degradation, fragmentation and loss are important factors causing loss in biodiversity and red listed species, and restoring habitats is essential in preventing this. However, there is a limited knowledge of the long term effects of restoration measures. This study focuses on analysing the long term restoration success of restoration measures carried out in a restoration program between the 1980's and early 2000's in locations of acidic fen, buffered fen, dry heather, wet heather, and wet grassland. The aim of the restoration program was to diminish the effects on ecosystems that were influenced by eutrophication, acidification, and dehydration. The locality species composition and Ellenberg values of nitrogen (EVN), moisture (EVM) and pH levels (EVpH) are analysed, by using previous and current restoration success scores from 54 locations in the province of Drenthe in the Netherlands. The dependence of restoration success score and Ellenberg values on change over time, habitat type, restoration method and EVN, EVM and EVpH are analysed. Restoration success depended on habitat type, with wet heather having significantly higher success compared to wet grasslands. The change in score over time, however, did not vary among habitats. Restoration success did not depend on restoration method(s), nor did change in restoration success. Ellenberg values varied among habitat types, and EVM changed significantly over time in dry heather, but was not significantly related to restoration success score. In conclusion, wet heather was shown to be doing quite well, but could benefit from additional restoration. Acidic fen, buffered fen, dry heather, and wet grassland have all shown poor long term restoration effects, indicating an overall need for further restoration measures. The results also highlight the importance of further studies into the effect of long term restorations, especially focused on finding successful restoration methods, and the importance of detailed data gathered in the field. Acidic fen Acidification Buffered fen Dehydration Dry heather Eutrophication Habitat deterioration Habitat management Moisture Nitrogen Nitrogen deposition pH Red listed species Restoration ecology Restoration method Restoration success Wet grassland Wet heather Ellenberg values nature reserve Mosse kärr hed fukthed fuktäng uttorkning försurning näringsöverskott eutrofiering kväveöverskott kväveregn kvävedeponering surt regn habitatförsämring försämring av naturområden förvaltning av naturområden fukt kväve pH rödlistade arter hotade arter restaurering restaureringsekologi restaureringsmetod restaureringsframgång Ecology Ekologi
57	Analyzing Factors Influencing Reproductive Success of the Mountain Chicken : Nordens Ark Captive Breeding Program Donaldson, Chad January 2019 (has links) Amphibians globally are declining with roughly a third facing extinction due primarily to threats linked to human impacts. One way in which this is being combated is by captive breeding programs. Nordens Ark in Sweden, in collaboration with other organizations, is attempting to breed one of the most threatened frogs for future reintroduction to the wild. The mountain chicken (Leptodactylus fallax) has unique characteristics related to its reproduction which make it challenging to breed successful offspring. Using Nordens Ark’s data on environmental conditions within breeding enclosures, this study attempts to determine which extrinsic factors are having the most influence on reproduction, in order to increase the success of the captive breeding program. Multiple linear regression analysis and model simplification using Stepwise regression and Akaike information criterion (AIC) were performed in order to determine which explanatory variables had the most influence in relation to foam nests. A reduced model with significant values for explanatory variables was deemed the best model based on the dataset. Of the 14 environmental variables tested, minimum temperature after nest construction had the most influence on foam nest length. When compared to wild habitats, temperatures within enclosures may be too high or lack seasonal cyclical patterns. Barometric pressure and humidity also had influence on foam nests, but the relationships between these environmental conditions is difficult to parse. Food supplements were also a significant factor and suggest that lack of vitamins or nutrients can have a negative effect on reproductive success. Ensuring the optimal conditions can be difficult for captive breeding programs, especially as amphibians are under-represented and face biases in conservation and research. frog frogs mountain chicken mountain chicken frog leptodactylus fallax herpetology amphibian amphibians multiple linear regression statistical analysis Nordens Ark captive breeding zoo zoology conservation endangered species grodor groda kycklinggroda Nordens Ark amfibier zoologi herpetologi analys hotade arter bevarande avel Biological Sciences Biologiska vetenskaper
58	Den gröna korridoren : Biologisk mångfald i stadsrummet Härnborg, Rebecka January 2021 (has links) Mitt mål är att göra stadsrummet inbjudande för fler än bara människor och stärka ekosystemet där fjärilar är en viktig del, både som pollinerare och föda för andra arter. Jag har valt att hjälpa just fjärilar då deras antal under de senaste åren har halverats och är i starkt behov av stöttning. Med design som verktyg kommer jag att introducera de värdväxter som fjärilen är beroende av för att överleva. För att skapa en så stor förändring som möjligt använder jag mig av ett objekt som redan har en stark närvaro i stadslandskapet nämligen lyktstolpen. Jag har designat en växtbädd som är anpassad efter lyktstolpen och i den finns det möjlighet att plantera upp till 24 st växter. Tack vare lyktstolparnas strategisk placering kan man med hjälp av min design koppla ihop stadens grönområden och introducera växtlighet där det i dagsläget inte finns någon. Hade inte du velat bo i en stad med massa växter och vackra fjärilar? Hållbar utveckling biologisk mångfald fjäril växter växtbädd blommor lyktstolpe grön korridor stadsplanering miljö stadsmiljö pollinering insekter mångfald fjärilar i staden staden design framtid arter att bygga för framtiden more-than-human design belysningsstolpe infrastruktur odling ekosystem inkludering grönområden industridesign miljövänligt odla Design Design
59	Betesrestaureringens effekter på växtartrikedom och biologisk mångfald : -restaurering av betesmark på Hallands Väderö / Effects of grassland restoration on plant species richness and biodiversity : -pasture restoration on Hallands Väderö Ylva, Rolfsdotter Söderberg January 2024 (has links) Abstract Pasture is a very species-rich but threatened nature type, and compared to 200 years ago, only five percent of natural pastures remain in Sweden. One way to try to save the biological diversity that pastures harbor is to restore overgrown land by clearing and reintroducing grazing animals. At the site chosen for this study, Hallands Väderö, 92 ha of pasture have been restored during less than ten years. The purpose of this thesis is to compare species richness in vegetation on recently restored land (cleared 2-10 years ago), land that has been grazed continuously for a long time and overgrown pasture, and to investigate whether the number of plant species increases with time after a pasture restoration. Thirteen locations on the island were selected, and three randomly selected square meter squares per area were inventoried. Each area was then searched for more species that were not present in the random squares. The data underwent analysis using regression analysis, ANOVA and Tukey test. Results indicated no significant relationship between the number of species in an area and the time (years) after a restoration. The Tukey test indicated that the biological diversity (effective number of species) was statistically significant higher on continuously grazed areas than on overgrown areas and that the number of species was statistically significant higher on restored areas than on overgrown areas. This means that there is an effect of the management; the number of species increases after grazing restoration, and biodiversity is higher on continuously grazed land than on overgrown land. The fact that the overgrown pasture has the lowest number of species shows that we risk losing species if pastures are abandoned and overgrown. / Sammanfattning Betesmark är en väldigt artrik men hotad naturtyp och jämfört med för 200 år sedan finns endast fem procent av naturbetesmarkerna i Sverige kvar. Ett sätt att försöka bibehålla den biologiska mångfalden, som betesmark hyser, är att restaurera igenväxt mark genom röjning och återintroduktion av betesdjur. På den valda platsen för denna studie, Hallands Väderö, har 92 ha mark betesrestaurerats under knappt tio års tid. Syftet med detta examensarbete är att jämföra artrikedom i växtligheten på nyligen restaurerad mark (röjd för 2–10 år sedan), mark som betats kontinuerligt under lång tid och igenväxt betesmark samt att undersöka om antalet växtarter ökar med tiden efter en betesrestaurering. Tretton platser på ön valdes ut och tre slumpvis valda kvadratmeterstora rutor per område inventerades. Varje område genomsöktes sedan efter fler arter som inte fanns i de slumpade rutorna. Datan analyserades med regressionsanalys, ANOVA och Tukey-test. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan antal arter på ett område och tiden (år) efter en restaurering. Tukey-testet visade att den biologiska mångfalden (effektivt artantal) var statistiskt signifikant högre på kontinuerligt betade områden än igenväxta områden och att antal arter är statistiskt signifikant fler på restaurerade områden än igenväxta områden. Detta betyder att det finns en effekt av skötseln; antal arter ökar efter en betesrestaurering och den biologiska mångfalden är högre på kontinuerligt betad mark än igenväxt mark. Att den igenväxta betesmarken har lägst antal arter visar på att vi riskerar att förlora arter om betesmarker överges och växer igen. pasture restoration biodiversity species richness effective number of species plants plant species number of species clearing pasture betesrestaurering biologisk mångfald artrikedom effektivt artantal växter växtarter antal arter artantal hävd betesmark naturbetesmark Miljö- och naturvårdsvetenskap Natural Sciences Naturvetenskap Biological Sciences Biologiska vetenskaper Ecology Ekologi
60	Mekanisk uppgrävning: ett effektivt verktyg mot den invasiva främmande arten gul skunkkalla (Lysichiton americanus) : En utredning av behandlingsmetoder Kekäle, Oscar January 2023 (has links) Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler. / Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån. Invasive species Yellow skunk cabbage American skunk cabbage Lysichiton americanus Ecology Botany IAS Halland Plants Nature Methodolgy Mechanical digging hot water treatment heatweed glyfosate climate Lysichiton Araceae inventory species description statistical analysis litterature review watercourse invasive plants Sustainability Biology Natural sciences Halmstad university Invasiva främmande arter Gul skunkkalla Lysichiton americanus Ekologi Botanik heatweed Araceae IAS Halland Växter Natur Behandlingsmetoder Mekanisk uppgrävning hetvattenbehandling glyfosat klimat kalleväxter inventering artbeskrivning statistisk analys metodkatalogen litteraturgenomgång vattendrag invasiva växter globala målen hållbarhet Biologi Naturvetenskap Högskolan i Halmstad Natural Sciences Naturvetenskap Biological Sciences Biologiska vetenskaper Ecology Ekologi Botany Botanik

Search results