Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

Föreliggande studie har till syfte att ge en övergripande bild av grafikers roll i spelutvecklingsprojekt, inom den svenska spelbranschen. Med grafiker avses alla roller med inriktning på de visuella delarna i spelutveckling. I studien genomfördes semistrukturerade djupintervjuer med spelutvecklare från både mindre och världsledande spelföretag. De berättade om sin roll som grafiker, speldesigner eller programmerare inom spelbranschen. Spelutvecklarnas yttranden och redogörelser användes till att besvara frågeställningarna i studien. Det är genom spel som Battlefield, Candy Crush samt Minecraft som den svenska spelbranschen växt explosionsartat och via bland annat dessa spel som svenska spelutvecklare fått ett bra rykte världen över. Då spelbranschen växt kraftigt har spelföretagen haft svårt att hitta personal med rätt kompetens. Spelföretagen har önskat en uppgradering av de estetiska ämnena i grundskolan och på gymnasiet. Som grund för intervjuarbetet behövdes en generell beskrivning av roller och processer inom spelbranschen. Detta finns med som bakgrundsmaterial i denna studie. I slutsatsen framgår det att den svenska spelbranschen inte skiljer sig från omvärlden gällande rollerna, men att kommunikationen mellan rollerna samt arbetsprocessen varierar beroende på företag och produktion. Problemet med att hitta rätt kompetens verkar bero på att efterfrågan ständigt förändras. / The present study aims to provide a comprehensive view of games artists’ role in game development, in the Swedish games industry. All roles focusing on the visual elements of game development are referred to as games artists. The study was conducted through semi-structured interviews with game developers from both small and world-leading gaming companies. They told about their role as games artist, game designer or programmer in the gaming industry. The game developers’ inputs were used to respond to the issues raised in the study. It's through games like Battlefield, Candy Crush and Minecraft that the Swedish gaming industry has grown incredibly fast. Thanks to these and other games the Swedish game developers have received a good reputation all over the world. Since the gaming industry had a remarkably growth, the gaming companies have had difficulty finding staff with the right skills. Game companies have wanted an upgrade of the aesthetics in elementary school and high school. As a basis for the interview work, a general description of roles and processes in the gaming industry was needed. This is included as background material in this study. In conclusion, it appears that the Swedish gaming industry does not differ from the outside world regarding the roles, but that communication between the roles and the work process varies depending on companies and production. The problem in finding the right skills seems to be related to that the demand is constantly changing.

Digitaliseringen har revolutionerat musikindustrin, alla delar av marknaden har utvecklats, marknadsföring är ett av dem. Sociala medier har blivit centrum för marknadsföringen och konsumenten begär mer relaterbara varumärken och image som ett krav för att konsumera produkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur dagens artist utvecklar och hanterar sitt varumärke och image genom sociala medier. Vi ville sondera hur detta påverkar artistens karriär. Studien syftar till att tillhandahålla kunskap om hur artister och personer som verkar inom musikbranschen definierar varumärke och image i dagens musikbransch samt hur digitaliseringen har påverkat marknadsföringen av artister. Dessutom ville vi undersöka vilken effekt sociala medier kan ha på byggandet av en artists varumärke. Studien genomsyras av en hermeneutisk forskningsfilosofi som påverkade valet att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod och därmed en semistrukturerad intervjumetodologi. Intervjuerna genomfördes med både artister och personer som arbetar med artister och marknadsföring i musikbranschen för att ge synlighet och djup i flera perspektiv. Studien resulterade i en slutsats som visar hur artister saknar engagemang och kunskap kring utvecklingen av deras varumärke. Den genomgående röda tråden studien syftar till att det idag finns ett mediebrus som gör det svårt för artister att nå ut med sin musik till konsumenter. För att lyckas med detta krävs det att artister jobbar aktivt med att skapa ett starkt varumärke och image, något som denna studie visar inte går att åstadkomma genom endast sina sociala medier. Däremot påvisas det att sociala medier är ett av de mest inflytelserika verktygen inom marknadsföring för en lyckad artistkarriär. / The music industry has been revolutionized through digitalisation, almost every corner of the industry has been relocated, marketing is one them. The focal point has moved to social media and the consumer requests more relatable brands and images as a demand to consume products. The purpose of our study has been to investigate how today's artist develops and manage his/hers brand and image through social media. We wanted to explore how this affects the artist's career. The study aims to provide knowledge for how artists’ and industry people define brand and image in today’s music industry and how the digitalisation have affected the marketing of artists. Furthermore, what effect social media can have on an artist’s brand. The study is permeated with a hermeneutic research philosophy which influenced the choice to apply a qualitative research method and accordingly a semi-structured interview guide methodology. The interviews were conducted with both artists and music industry people working with artists and marketing to provide visibility and depth in both perspectives. The result of the study shows a lacking engagement from artists in their practical effort to develop, maintain and present a brand and image through social media. The constant red thread through the study aims to present a media noise that makes it difficult for artists to reach the consumer with their music. To succeed in this, it is required that artists work actively to create a strong brand and image. All though the artists do mention practical factors that imply that they subconsciously labor their brand and image through social media it is not enough to be successful in the theories of brand and image. However, it is proven that social media is one of the most influential tools in marketing for a successful artist career.

Artistyrket tycks ha genomgått en förändring på grund av digitaliseringen. Förändrade förutsättningar tycks ha gett artistyrket en mer entreprenörspräglad sida där ansvaret över sin karriär har ökat hos artister. Studien har en utgångspunkt i fenomenet självledarskap samt vilken roll självledarskapet spelar för artister, och vi besvarar frågan: På vilka sätt kan självledarskap vara en fördel i artisters karriärer? Syftet med studien är således att undersöka vilken positivt bidragande roll självledarskap har i artisters karriärer. Studien har en kvalitativ deduktiv ansats med utgångspunkt i teorier kring självledarskap och motivation. Data är insamlad med hjälp av strukturerade intervjuer med etablerade artister med frågor baserade på teorierna. Genom dessa intervjuer kunde vi se att en rad egenskaper hos artisterna som tyder på att olika typer av självledarskap är till fördel i en artists karriär. Slutsatsen landar i en modell över vad vi såg vara de viktigaste rollerna som självledarskap har till fördel för artister. / The artist profession seems to have undergone a change due to the digitization. Changed conditions seem to have given the artist profession a more entrepreneurial side where the responsibility for their career has increased. The study has a starting point in the phenomenon of self-leadership and what role self-leadership plays for artists, and we answer the question: In which ways can self-leadership be an advantage in an artist’s career? The purpose with this study is therefore to examine what positive contributing roles self-leadership has on artist’s careers. The study has a qualitative deductive approach based on theories of self- leadership and motivation. Data is collected using structured interviews with established artists with questions based on the theories. Through these interviews we found some characteristics among the artists that suggests that some specific kinds of self-leadership are an advantage for an artist’s career. The conclusion in the study lands in a model of what we saw were the most important roles that self-leadership has for artists.

Title: Artists’ identity and image – a brand perspective The purpose of this study has been to create an understanding of how artists in the music business can be seen as brands and to see what stands out when having this approach. During the study we have focused on the two terms identity and image. We find this issue interesting and relevant since branding has been widely discussed in business economy, but not enough when it comes to artists in the music business. To answer our research question we have targeted three aims for this essay, which is to clarify and analyze:  Identity and image when people are viewed as brands  What specifically characterizes the image of the artists when they are seen as brands and what it might mean that artists are considered as brands  How artists identity and image can be highlighted, shaped, influenced and how it can change In this study we have used a qualitative approach to get the topic in depth and gain a greater understanding for the subject. The essay has been characterized by an abductive approach. The collected empirical material consisted of seven interviews with people who have good insight into the music business and/or brands. Six of these interviews were made face-to-face and one of them was implemented by email. The study has shown that it is more common today to consider artists as brands. It has also become more common to think “outside the box” when record sales are no longer the obvious source of income. It is important that artists find their unique basis that imbues everything they do to create a unified and strong brand.

Denna rapport har studerat hur lär- och identitetsprocessen att formas till artist har sett ut för några av Sveriges mest aktuella kvinnliga artister. Valet att studera denna yrkesgrupp beror på att formell utbildning genom skolväsendet saknas för att till fullo förbereda individer för yrket. Syftet har varit att genom artisternas beskrivningar av de egna erfarenheterna bidra med kunskap om hur dessa processer kan se ut. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av utformad frågeguide för insamlandet av data. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades därefter med drag av hermeneutisk tolkning. Förförståelsen hos mig som forskare har haft en central roll i rapporten då jag själv är verksam som frilansande trummis inom musikbranschen. Då tidigare forskning rörande lär- och identitetsskapande processer för artister inte hittades baserades litteraturöversikten till stor del av forskning om de lär- och identitetsskapande processer som elitidrottare gjort. Valet av denna yrkesgrupp baserades på att framgång som idrottare ofta leder till medial uppmärksamhet, i likhet med artisternas. Insamlad empiri analyserades sedan genom Lave och Wengers (1991) teorier om hur kunskap uppstår och utvecklas genom sociala interaktioner i olika kontexter, något de kallar för situerat lärande. I analysen användes även Goffmans (2009) rollteoretiska modell som behandlar hur identiteter skapas, upprätthålls och förändras. Slutsatserna i studien visade på att kunskapen till stor del skapats genom observation av de mer erfarna inom musikbranschen samt interaktion med dessa. Artisternas föreställningar om vad det innebär att vara en artist samt till vilken grad de interagerat med olika delar av musikbranschen tycks ha påverkat deras förmåga att själva identifiera sig som artister. Gemensamt för samtliga respondenter var den beskrivna upplevelsen av att kunna påverka rollen som artist till högre grad i och med ökad erfarenhet och framgång som artist. / This report has studied how the processes of learning about the role as an artist and the ability to identify oneself as one has been for some of Sweden’s most popular artists. The choice to study this profession is due to the lack of formal education through the school system to fully prepare individuals for the profession. The purpose has been to provide knowledge about these processes thru the described experiences from the artists. Six semi- structured qualitative interviews were conducted using a designed questionnaire for data collection. The interviews were then transcribed and analyzed by means of hermeneutic interpretation. The preconceptions have played a central role in the report, as I myself am a freelance drummer in the music industry. Since earlier research about learning and identity-creating processes among artists was not found, the literature review has been based largely on research about the learning and identity-creating processes that elite athletes have made. The choice to study this profession was based on the similarity between professions in the terms where their success often leads to great media attention. Collected empirical data was then analyzed thru Lave and Wenger’s (1991) theories of how knowledge arises and develops through social interactions in different contexts, something they call situated learning. The analysis was also made thru used Goffman's (2009) role theory model that addresses how identities are created, maintained and changed. The conclusions of this study showed that knowledge about the role as an artist was largely created by observing the more experienced in the music industry as well as thru interaction with these. The artists' perceptions of what it means to be an artist and the extent to which they interacted with different parts of the music industry seem to have influenced their ability to identify themselves with the role. Commonly to all respondents was the described experience that the ability to influence the role of an artist increased with experience and success as an artist.