Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Syftet med denna studie var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 undervisade efter traditionella läs- och skrivinlärningsmetoder, med elever undervisade i enlighet med metoden ASL. Eleverna producerade två texter vardera, en med datorn och en med pennan som skrivverktyg. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förbestämda parametrar: antal ord, antal adjektiv samt i vilken utsträckning texterna följer en narrativ dramaturgisk struktur. Analysen hade även utgångspunkt i sociokulturell teoribildning samt läroplansteori. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan klasserna samt mellan de två skrivverktygen. Av studien framkom att ASL-klassen producerade texter vilka i genomsnitt innehöll fler antal ord, fler adjektiv samt till större grad följde en narrativ dramaturgisk struktur. Jämförelsen mellan skrivverktygen indikerar att det verktyg eleverna till övervägande del använt i undervisningen även är det som gynnar deras textproduktion till större delen, med ett undantag, där fler elever i ASL-klassen gynnades av pennan som skrivverktyg när det kom till att följa en narrativ dramaturgisk struktur. Huruvida studiens resultat bidrar med mer än en indikation på hur en skillnad mellan elevers textproduktion kan se ut mellan klasser undervisade efter skilda metoder går att diskutera. Studiens resultat bidrar dock med kunskap vilken kan användas för vidare forskning inom området.

Made available in DSpace on 2016-03-22T17:26:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ZIMMER CHAGAS.pdf: 539724 bytes, checksum: 65a542236921405361c8bea7e90202d1 (MD5) Previous issue date: 2008-10-28 / One of the main questions towards the second language acquisition theories by the late learners is about how the process of language is done. Some researchers say that in one hand, the L1 learning is implicit, as in automatic, and on the other hand, L2 learning is characterized for being explicit and the learner develops their own strategies in order to solve problems. This thesis does a systematic review of some original studies results which relates implicit and explicit knowledge during the process of a second language acquisition. The objectives of this study are to analyze classic theories as well as the literature of this area of thought and the implicit-explicit work. The methodology used for those studies are also analyzed. The review of classic theories and learning models also figures in this work in the last part of it, but this time within the implicit-explicit view by using the HipCort Model and the connectionist model / Uma das principais questões no que concerne às teorias de aquisição de uma segunda língua pelo adulto diz respeito à maneira pela qual se dá seu o processamento. Existem teóricos que propõem que enquanto o aprendizado de L1 é implícito, automático, a aprendizagem de L2 por adultos se caracteriza por ser explícita e pelo desenvolvimento de estratégias para a resolução de problemas. O presente trabalho aborda a relação entre os conhecimentos implícito e explícito durante a aprendizagem de uma segunda língua, em particular a língua inglesa. Para isso, os seguintes passos são seguidos: 1) são apresentados alguns temas clássicos nos estudos da aprendizagem da L2, como o papel do input, a interlíngua, o input e a fossilização; 2) a literatura e os principais estudos envolvendo a interação entre conhecimento, aprendizagem e instrução implícitos e explícitos são revisados; 3) questões metodológicas e modelos de bilingüismo são problematizados; e 4) os temas clássicos são revisitados à luz dos temas implícito e explícito. Por fim, algumas considerações finais são feitas

While Deaf students are not typically classified as English as a second language (ESL) students, the majority of deaf students first become fluent in a signed language, making them ideal candidates for ESL research. This case study has been designed to explore the ways in which one method of ESL reading instruction, known as modified guided reading (MGR), affects the language acquisition process, and resulting reading comprehension level, of a deaf student over eleven weeks. The study documented the student’s language acquisition development both in American Sign Language (ASL) and in English, as well as tracked the student’s growth in reading comprehension, metalinguistic awareness, and visual attention skills. The Accelerated Reader (AR) program, benchmark testing, and daily observations were used to measure growth. Findings of the study suggest that the ESL methods implemented through MGR positively impacted the student’s language acquisition process, reading comprehension level, metalinguistic awareness, and visual attention skills. Results showed an increase in all three of the student’s AR scores as follows: 31% in reading level, 13.1% in number of words read, and 13.2 % in comprehension test scores. Observations and benchmark testing revealed increased metalinguistic knowledge in word, syntactic, and pragmatic awareness. Visual attention skills were found to be the key element in allowing reading comprehension to take place and strategies for improving these skills were found to be a necessary part of the MGR process.

This study was a program evaluation of an American Sign Language internship program that was established in 2006 at a 4-year private college in the Midwestern United States but had never been evaluated. The purpose of the study was to evaluate the effectiveness of this internship program in preparing students for employment in the field of interpreting. An expertise-oriented program evaluation case study was conducted using the lens of experiential learning theory. Research questions were used to investigate the strengths and weaknesses of the program and the ways in which the policies, objectives, and assignments prepare students to work as interns and later as professional interpreters. Semi-structured interviews were conducted with 2 former administrators who helped establish the program, 13 graduates of the program between 2013 and 2015, and 8 of the internship site directors who worked with interns between 2013 and 2015. The interview data were coded and analyzed following Merriam's approach to identify themes, and document review was used to support the themes. Key findings were that the program provided effective training for interns transitioning to professional employment, but students tended to lack self-confidence in their performances Interviewees also indicated that program documents were helpful but difficult to use, and mentors needed guidance in giving constructive feedback. An evaluation report was constructed as a research project deliverable to provide specific recommendations for program enhancement. The study promotes positive social change by providing stakeholders with the evidence-based data needed to implement further growth for the internship program, and to more effectively train interpreters to work with the Deaf community.

En neurosciences et en médecine, l'imagerie fonctionnelle de la perfusion cérébrale permet de caractériser les variations régionales du couplage neurovasculaire et de la vasoréactivité aux gaz circulants. Grâce à l'IRM par marquage des spins artériels (ASL), il est possible de mesurer la perfusion de façon quantitative, dynamique et reproductible sans injection de produit de contraste. Ce travail méthodologique a consisté à mettre en place et optimiser une séquence IRM de quantification de la perfusion par ASL pour étudier la vasoréactivité cérébrale. Pour disposer d'une mesure quantitative avec une sensibilité maximale, des simulations numériques et des expériences sur sujets sains ont permis d'optimiser : l'amplitude des impulsions RF, en prenant en compte l'hétérogénéité du champ B1 ; les délais des impulsions d'inversion pour supprimer le signal statique ; la position de la zone de marquage par rapport au champ de transmission du résonateur RF ; l'espacement minimal entre la zone de marquage et la région d'intérêt ; la durée de bolus et le temps d'attente avant l'acquisition. Une méthode originale de caractérisation rapide du bolus de sang marqué en début de chaque expérience a été développée pour permettre un paramétrage optimal de la séquence pour chaque sujet. Ces méthodes ont été utilisées pour caractériser les effets de l'inhalation de mélanges d'oxygène et de carbogène à teneur variable en CO2 sur la perfusion cérébrale chez des sujets sains. En parallèle, les mêmes méthodes de perfusion sont utilisées dans une étude qui vise à caractériser la vasoréactivité cérébrale dans la maladie d'Alzheimer.

No description available.

Samhället blir allt mer digitaliserat och skolorna bjuder in allt fler digitala verktyg i undervisningen. Ny forskning om hur och varför skolor använder sig av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen växer fram, vilket bidrar till att arbetet med analoga verktyg får allt mindre undervisningstid. I takt med den digitala framväxten, ökar forskares tankar kring ämnet och vad detta kan ge för effekter på elevers läs- och skrivinlärning. Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt undersöka hur digitala och analoga läs- och skrivverktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivinlärning i svenskämnet och att besvara frågeställningen: Vilka effekter har elevers användande av analoga jämfört med digitala verktyg på deras tidiga läs- och skrivinlärning? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vetenskapliga studier om elevers läs- och skrivinlärning inom svenskämnet kopplat till användandet av analoga respektive digitala läs- och skrivverktyg, systematiskt tagits fram, analyserats och sammanställts. Resultat visar att det finns både positiva och negativa effekter av användandet av läs- och skrivverktygen. Motivationen löper som en röd tråd och kan därför ses som en av de viktigaste effekterna av digitala verktyg. Dock har analoga verktyg positiva effekter på minne och motorik. Förslag på vidare forskning är att undersöka om digitala verktyg kommer att fortsätta öka elevers motivation i läs- och skrivinlärningen då det slutar vara något nytt och spännande, eller om det kommer krävas något ytterligare.

Den här kvalitativa empiriska studien syftar till att få kunskap om vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans på dator, då detta kan vara svårt att upptäcka i klassrumssituationen. Ett sociokulturellt perspektiv antogs och syftet preciserades i frågeställningen: På vilket sätt interagerar elever när de tillsammans och i samband med ASL-arbetet skriver en text på datorn? Tre skrivarpar deltog i studien, som genomfördes vid två tillfällen. Metoden som användes var videofilmning av elevers samtal vid skrivande samt tematisk analys av insamlat material, inspirerad av Braun & Clark (2006).  Resultatet visar att interaktionen mellan eleverna var omfattande och avgörande för skrivresultatet. Det framträdde tre kategorier: samspel, innehåll och stavning. Eleverna visar att de finner det lustfyllt att skriva tillsammans och det gick också att se hur de tillsammans förbättrade sina texter på olika vis och hur datorn påverkade deras arbete. Slutsatsen är att pararbete i skrivning på datorn har positiv effekt på elevers skrivutveckling och genom att se vad de samverkar kring kan man som pedagog få inblick i hur man kan arbeta vidare pedagogiskt kring skrivande. / This qualitative empirical study aims at gaining knowledge of what happens in the conversation between students when writing together on a computer, as this can be difficult to detect in classroom situations. A socio-cultural perspective was adopted and the purpose was clarified in the question: In what way do students interact when they together and in connection with the ASL work write a text on the computer? Three students participated in the study, which was conducted on two occasions. The method used was video capture of students' conversations in writing as well as thematic analysis of collected material, inspired by Braun & Clark (2006). The results show that the interaction between the students was comprehensive and crucial to the writing result. There were three categories: interaction, content and spelling. The students show that they find it fun to write together and it was also possible to see how they together improved their texts in different ways and how the computer affected their work. The conclusion is that pairing in writing on the computer has a positive effect on the students' writing development and by seeing what they interact, one can as an educator gain insight into how to further work pedagogically around writing.

El presente estudio versa sobre el análisis de errores de un grupo de suecos aprendientes de español como segunda lengua. El análisis trata de explorar si el tiempo de estadía en el país de la lengua meta, juega un papel significativo en la frecuencia de errores lingüísticos. Para este efecto, se analizaron las transcripciones de un ejercicio narrativo hecho por los aprendientes, para luego determinar los errores gramaticales y léxicos más frecuentes. Además de los aprendientes también se constó de un grupo de nativos monolingües de español quienes también hicieron el mismo ejercicio narrativo. El método de análisis en este trabajo es de tipo cuantitativo y como herramienta de análisis se utilizaron el t-test y el test correlacional Pearson. El t-test ayuda a determinar si la diferencia entre los dos grupos es suficientemente grande y significativa. El test correlacional Pearson ayuda a determinar la correlación entre el total de errores y el tiempo de estadía. Las preguntas de investigación responden a dos preguntas: las diferencias entre nativos y aprendientes en lo que se refiere a los errores lingüísticos que comente y el papel que desempeña el tiempo de estadía en la frecuencia de errores cometidos. Seguido a estas preguntas se plantean dos hipótesis: los aprendientes cometen más errores que los nativos, y el tiempo de estadía juega un papel importante en este comportamiento en el sentido de que mientras más tiempo se lleva en el ámbito L2 menos errores lingüísticos se deben cometer. Los resultados del análisis indican que el tiempo de estadía no presenta mayor efecto en la frecuencia de errores que los aprendientes cometen.