On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.

Trots den omfattande forskning som utförts om både priming och emotioner, och relationen dem emellan, finns det ännu idag anledning att fortsätta söka fördjupa förståelsen av hur emotionell priming processeras i hjärnan. Den aktuella studien har ämnat utgöra en liten men relevant del av neuropsykologins kontinuerliga arbete med att underbygga fortsatta framsteg och fördjupad förståelse om hur människans hjärna arbetar. Experiment med emotionell priming har genomförts, för att med EEG-mätningar undersöka hjärnans reaktioner. Studiens resultat uppvisar en neurologisk skillnad mellan hur hjärnan reagerar på leende ansikten jämfört med neutrala ansikten. Däremot kunde ingen primingeffekt påvisas vid upprepade tester, vilket skulle kunna tyda på att priming inte sker på neurologisk nivå utan kräver någon form av medveten eller omedveten kognitiv aktivering för att ha någon effekt. / Despite the extensive research conducted on both priming and emotions, and the relationship between them, there is still reason to further seek to deepen our understanding of how emotional priming is processed in the brain. The current study aimed to be a small but relevant part of neuropsychology's ongoing work in supporting continued progress and in-depth understanding of how the human brain works. Experiments with emotional priming have been carried out to examine the brain's reactions with EEG measurements. The results of the study show a neurological difference between how the brain reacts to smiling faces versus neutral faces. However, no priming effect could be detected in repeated tests, which could indicate that priming does not occur at the neurological level but requires some form of conscious or unconscious cognitive activation to have an effect.

Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser. I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande. När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått. I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ”bättre” samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston. I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal. Jag visar med exempel hur de asymmetrier som dy-ker upp i institutionella samtal även finns i dessa samtal och visar med exempel vilka härskartekniker som förekommer i dessa samtal. Allt detta gör jag för att visa att en kon-sekvens av att lärare inte får utbildning i hur man för goda utvecklingssamtal i vissa fall kan resultera i att deltagarna i dessa inte samtalar på lika villkor. / In this essay I analyse three student care conferences to see whether their content agrees with what Cilla Lindblom Larsson is writing about student care conferences in high school; that they talk about how the boys are behaving at school and the advice and rec-ommendations given are moralizing and rebuking, and secondly study how the conversa-tional structure looks in this discussions. In the first part I study what is the main topic of this student care conferences and I find that it does not agree with what is advocated by the directions in the school documents; this talks are not dialogues nor democratic. Neither are they about the development in knowledge of the student thus about the lack of manners of the student instead. When comparing my research findings with that Lindblom Larsson describes of student care conferences in high school I find that the substance in two of the conferences (1 & 2) totally agree with her statement. In the third conference (3), however, the conditions are quite different; there they don’t talk to rebuke the boy for lack of manners, but nevertheless ten out of fifteen of the teacher opinions end up in what I have named the grey zone. The teacher opinions are ambiguous and can be seen as statements concerning behaviour just as well as knowl-edge. I do point out that due to this ambiguousness Cilla Lindblom Larsson might also have found that the content of the third conference also confirms her result since it is not unlikely that the boy in the third conference did see the teacher opinions I put in the grey zone as remarks concerning his lack of manners rather than his lack of knowledge. As far as I am concerned, in spite of this ambiguousness, the third conference (3) is a more suc-cessful conversation all together simply because in that conversation, in comparison with the other two, dialogue do occur and the talk is held in an atmosphere of positive cordial-ity. In the second part of this essay I examine how the conversational structure looks in this discussions and I find that all three of these student care conferences resemble of institu-tional conversations. I show how the distorted balance of power that appears in institu-tional conversations appears in these conversions as well and I exemplify the incidence of ruling skills. The whole lot I do to show that the outcome, of a student care conference which is lead by a teacher who has not been properly educated in how to conduct the kind of dialogue intended for this type of conversions, might be that the conditions under which the par-ticipants take part in the discussion are not equal at all.

Målet med studien är att identifiera hur människor med utländsk bakgrund förstår syftet med studie och yrkesvägledning samt identifiera de skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges ur individens perspektiv. Studiens metod är baserad på sex kvalitativa intervjuer som genererade data. Den insamlade empirin utforskades med inspiration av tematisk samt narrativ analysmetod. Det resultat som studien visar är att individerna efter sitt första samtal med vägledaren förstår delvis syftet med vägledning. Studien visar att majoriteten inte upplevde skillnader mellan det som efterfrågas och det som ges. Tidsbrist och avsaknad av aktivt lyssnande ur vägledarens sida är de negativa faktorer som påverkar samtalets utförande enligt respondenterna. Resultatet visar att det uppstod emotionell förståelse under respondenternas vägledningssamtal. Det framkommer att respondenternas språkkunskaper i det svenska språket inte agerade som en barriär i kommunikation med vägledarna. / The aim of the study is to identify how people with a foreign background understand the purpose of study and career guidance and to identify the differences between what is requested and what is given from the client's perspective. The study method is based on six qualitative interviews that generated data. The collected empirical data were analyzed with inspiration from a thematic and narrative analysis method. The result of the study shows that the individuals after their first meeting with the counselor partially understand the purpose of counseling. It shows that the majority did not experience differences between what is requested and what is given. Lack of time and lack of active listening are two negative factors that the counselor was part of. These two factors affect the conduct of the conversation according to the respondents. The result shows that emotional understanding arose during the respondents' career guidance. It appears that the respondents' language skills in the Swedish language did not act as a barrier in communication with the counselors.

Sammanfattning: Luftmakt är ett kraftfullt tvångsmedel för att påverkan motståndaren. Luftmakten har under lång tid varit de resursstarka stormakternas verktyg explicit. Tiden och teknikutveckling har medgett att mindre resursstarka stater kan ta till sig luftmakt. Dilemmat för den mindre staten är tillgängliga resurser för kvalité och kvantitet kontra den resursstarke motståndaren i kontexten asymmetrisk konflikt. Vintern 2021 presenterades Arash Heydarian Pashakhanlou luftmaktsteorin The Underdogs Model (UM) som bygger på dilemmat med en resursstark motståndare. Pashakhanlou menar att den svagare parten kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex faktorer som är grunden i hans småstatsteori. Teorins sex faktorerna är kreativitet, självförsörjning och externt stöd, engagemang, underrättelse, spridning och kraftsamling samt slå mot sårbara militära mål. Småstatsteorier är något av ett dilemma då man saknar empirisk grund för deras validitet, så även Pashakhanlous teori. Syftet med studien var att med hjälp av två oberoende luftmaktsrelaterade fall pröva teorin och undersöka dess förklaringskraft. Studiens fall är luftmaktsanvändning i italienska Bari 1943 samt Falklandskriget 1982. Studiens resultat visar på stor förekomst av faktorerna i UM samt att Tyskland presterade bättre än de allierade i samtliga faktorer och vidare att Argentina presterades sämre än Storbritannien i flertalet av faktorerna. Pashakhanlous teori kan förklaras i de båda fallen och påvisat hög förklaringskraft. Studien konkluderar efter genomförd analys att det inte kan uteslutas att andra faktorer inverkade på utfallen eftersom studien fokuserat på teorins sex faktorer. Krav på ytterligare prövning föreligger innan Pashakhanlous teori kan bekräftas eller avfärdas med ytterligare empirisk bevisning.

The study conducted raises the research problem and issue regarding the debate about the six-day war in year 1967, and the asymmetric part of air warfare. The aim of the study is to answering the research question; How can the air warfare under the six-day war be understood trough The Underdog´s Model and SPOT-bombing? The study is also aiming to increase the understanding of air warfare and its asymmetry as well as address the crucial factors for an inferior part. The study uses two theories focusing on asymmetry and small states, The Underdog´s Model and SPOT-bombing. An analysis of the six-day war is conducted with the usage of the two theories to explain, through a text analysis.  The analysis presents the understanding of how Israel acted in line with The Underdog´s Model regarding most of the theories factors, to a better level then its opponent. By looking at the six-day war trough SPOT-bombing the analysis enables an understanding of the case but also how Israel’s actions for the most part was not in line with the theory. The overall conclusion is that Israel’s actions and success in the six-day war can, to a better extent, be understood and was more in line with The Underdog´s Model then SPOT-bombing. This study contributes to the understanding of the six-day war as well as the understanding of an inferior part in an asymmetric air warfare, relevant for today’s air warfare.

Maneuver warfare theory has been used to explain success in numerous modern conflicts and is extensively incorporated into contemporary military doctrine. However, during 2022-2023, the war in Ukraine resembled World War I attritional warfare, leading theorists to question the relevance of maneuver warfare in today’s conflicts. This thesis examines the applicability of maneuver warfare theory in contemporary conflicts by analyzing success in land operations in eastern Ukraine, testing Stephen Biddle’s theory, The Modern System, in a comparative case study. The result indicates that asymmetry in force employment, referring to one side using military means more efficiently than the opponent, leads to success, and conversely that symmetry creates an attritional character of battle. The thesis contributes with insight into the dynamics between maneuver and attrition in high-intensity interstate wars, highlighting the importance of flexibility and adaptability. The conclusions emphasize the need of further research on maneuver warfare in contemporary conflicts.

Bakgrund: Rollspel är ett återkommande inslag i övningar inom arbetslivet och specifikt kommunikationsövningar. Tidigare forskning (Stokoe 2012; 2013a; 2013b; 2014) pekar på hur dessa rollspel saknar validitet, främst på grund av att deltagarna i rollspelen vet att det egentligen inte är på riktigt. Dessa rollspel speglar därmed inte den verklighet som de påstår sig imitera. Syfte: Syftet är att jämföra och kontrastera rollspelen i Radiopsykologen – ett program på Sveriges Radio där lyssnare ringer in och har ett samtal med en psykoterapeut – med tidigare forskning på rollspel i kommunikationsövningar. Metod: Primärmaterialet består av 45 avsnitt av Radiopsykologen som sändes från och med den 31 augusti 2017 till och med den 30 augusti 2018. Rollspelen analyseras med hjälp av conversation analysis (CA). Resultat: I kontrast till att rollspel i kommunikationsövningar strävar efter att uppnå autenticitet, så betonar Radiopsykologens rollspel att det är en föreställning där insatserna inte är lika allvarliga. Deltagarna i Radiopsykologen orienterar sig till att det inte är på riktigt. En sammanfattande förklaring till detta är att rollspelets budskap är överordnat rollspelets form i Radiopsykologen. Slutsats: Det som är svagheter i rollspel i kommunikationsövningar orienteras till som styrkor i Radiopsykologens rollspel.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.