The aim of the Master thesis is to design the tourist product with elements of gamification for a chosen tourist attraction in the Czech Republic including its implementation. The project partner is Tachov castle which is situated is the town of the same name in the tourist area of Český les. The theoretical part of the thesis is included in the first three chapters, the chapter number four guarantees the transition between theoretical and practical part and the practical part is contained in the chapter number five and six. The theoretical part consists of the general terms which are related to the services and products in the tourism field, then there are defined the current trends in tourism and some marketing aspects of tourist attractions. The fourth chapter deals with the term of gamification and its principles when designing the gamified product. The chapter number five focuses on the analysis of the current situation of using gamification in tourism in the Czech Republic as well as in the foreign countries. In the last chapter there is suggested the gamified tourist product for the chosen tourist attraction. The contribution of the using gamified elements in tourist product is evaluated on the basis of its implementation and of other findings.

In this essay, we focus on how Helsingborg uses its cultural part of the total tourism. Are there any sights or attractions that have something extra that makes a tourist wants to go to Helsingborg and visit them, and what's the traction forces that are behing? For a municipality, in our case Helsingborg will be able to attract tourists and visitors must be able to market themselves in a good way so the tourists know about what the municipality has to offer. In our previous research, there are both similarities and differences in how to work with culture as part of the tourism industry. The main similarity we have come to is that the history of all the sights and attractions are mainly highlighted and the difference is that you see their work processes in different ways in how to work with cultural tourism. All the places we've studied all have a well-functioning tourism in the whole of the factors mentioned in this essay, but it comes to working well thought out with all the factors that may have an impact on how long you can be a destination or not. / I vår uppsats fokuserar vi på hur Helsingborg arbetar med kultur som en del i den totala turismen som finns. Har kulturella sevärdheter och attraktioner något extra som gör att en turist vill åka till platsen och vad kan det vara for dragningskrafter som ligger bakom? För att en kommun, i vårt fall Helsingborg ska kunna locka turister och besökarna måste man kunna marknadsföra sig på ett bra sätt så turisterna vet om vad kommunen har att erbjuda. I vår tidigare forskning finns det både likheter och skillnader i hur man arbetar med kultur som en del av turismbranschen. Den främsta likheten vi kommit fram till är att historien bakom alla sevärdheter och attraktioner är det som främst lyfts fram och skillnaden är att man ser sina arbetsprocesser pa olika sätt i hur man arbetar med kulturturism. Alla platser vi har studerat har alla en välfungerande turism i det stora hela i de faktorer som nämns i vår uppsats, men det gäller att arbeta genomtänkt med alla faktorer som kan tänkas ha en påverkan på hur länge man kan vara en destination eller inte.

Viele Kirchenbauten erweisen sich als beliebte touristische Stätten. Dazu gehören Wallfahrtskirchen ebenso wie Kirchen, die als kulturtouristische Attraktionen bestechen und/oder an gut frequentierten touristischen Wegen liegen. Wissenschaftliche Untersuchungen zum kirchentouristischen Angebot fokussieren auf bestimmte touristische bzw. tourismusrelevante Angebotsleistungen (z.B. Kirchenführungen), lassen jedoch umfassende angebotstheoretische Ansätze vermissen. Auf der touristischen Nachfrageseite liegt eine Vielzahl von Publikationen zu Besuchsmotiven und Erlebnissen von Kirchentouristen vor. Hingegen ist nur wenig über Werteinstellungen touristischer Kirchenbesucher gegenüber den von ihnen besuchten Stätten bekannt. Die vorliegende Dissertation kategorisiert aus tourismusökonomischer Perspektive heraus die typischen Leistungsbestandteile einer Kirche in ihrer Funktion als touristische Attraktion, identifiziert die von touristischen Kirchenbesuchern zugeschriebenen Werteattribute und entwickelt ein Modell von Kirchenbauten als touristischen Leistungs- und Wertebündeln (bzw. wertebasierten Tourismusprodukten). Auch beleuchtet die Arbeit individuelle Zahlungsbereitschaften im Kirchentourismus, die sowohl als monetäre Bewertungsinstrumente für Werteattribute von Kirchenbauten fungieren als auch die Akzeptanz besucherbezogener Finanzierungsinstrumente (z.B. Eintrittsgelder, Besucherspenden) zum (Unt)Erhalt von Kirchenbauten widerspiegeln. Im Rahmen einer empirischen Fallstudie zu drei ausgewählten Kirchenbauten in Sachsen erfolgt eine Analyse monetärer wie nicht-monetärer Wertekategorien hinsichtlich ihrer Ausprägungen bei touristischen Besuchern. Im Zuge einer Clusterzentrenanalyse ergeben sich mehrere Besuchertypen mit charakteristischen Wertemustern. Die Fallstudie zeigt auf, dass für die überwiegende Anzahl der Kirchentouristen nicht nur unmittelbare nutzungsbezogene Nutzenwerte von Kirchenbauten von Belang sind, sondern auch Werteattribute, die über die punktuelle touristische Nutzung hinausgehen und auf den Erhalt der betreffenden Kirchenbauten abzielen („Erhaltungswerte“). Die vorliegende Arbeit plädiert für den Einbezug von Nutzungs- als auch Erhaltungswerten in die touristische Angebots- und Kommunikationspolitik. Damit liefert sie einen Ansatz für ein wertebasiertes Attraktionsmanagement von Kirchenbauten und anderen (religiös-)kulturellen Tourismusattraktionen.

The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.

Vår uppsats handlar om hembygdsföreningeni rollen som turistisk aktör. Vi granskar vilka drivkrafter som aktören uppvisar samt hur dessa påverkar synen på modernisering och digitalisering inom den egna föreningen. Vi vill också lyfta fram hembygdsförening som en vagga i vårt kulturarv. Att låta dåtidens levnadssätt gå hand i hand med nutidens digitaliserade levnadssätt kan göra ett modernt historiskt-och kunskapsmässigt samarbete för kommande generationer. Vidare diskuteras hur medvetenheten om dessa drivkrafter är viktiga för att balansera den konventionella synen på turism ur ett management perspektiv, tillsammans med den ideella föreningens mer psykosociala identitetsskapande syn. Vårt syfte är att definiera hur en hembygd arbetar med turism och hur stor roll turismen har inom föreningen. Vihar sedan använt oss av frågeställningar och en problemformulering där vi tagit upp olika hjälpmedel och undersökt vilka drivkrafter som får aktörerna att ta tag i vissa projekt och användandet av digitalisering. Vårt angreppssätt i dennauppsats är att använda oss av teori som ett ramverk för de påståenden och argument som presenteras i vår empiri och metod-del. Med stöd av vårt teoretiska angreppssätt tillsammans med intervjuresultaten är det vår förhoppning att tydliggöra betydelsen av kulturarvsturismen.Genom kvalitativa intervjuer tar vi upp begreppet kulturarv och förklarar dess innebörd på ett konkret sett. Vi träffar äldre människor där många har minnen från förr och med egna ord kan återspegla historien. I vår uppsats har vi redogjort för Sveriges kulturarvshistoria inom hembygdsföreningar, där vi analyserar de drivkrafter som ligger bakom arbetet med att bevara Sveriges historia hos de enskilda aktörerna. Vår bakgrund inom medieteknik gör att vårt arbete präglas av en världsbild där tekniken är ett verktyg som underlättar utvecklingen av produkter inom turism. Genom insamlat resultat ser vi att aktörerna är överens om att vår historia om hembygdsföreningar och kulturarv behöver bevaras för att människan ska kunna känna en gemenskap och trygghet till sin hembygd. Kulturarvet kan också användas som ett verktyg för att framföra kunskap till olika generationer och vidare kan den digitala utvecklingen av kulturarvsattraktioner nå ut till fler människor i framtiden på ett mer interaktivt sätt. I vår uppsats har vi också kommit fram till att kulturarvsattraktioner spelar en viktig roll inom upplevelseturism på många olika plan genom att studera drivkrafter hos de eldsjälar som erbjuder omgivningen något varaktigt och minnesvärt, som räcker långt framöver. / Our essay revolves around the local history associations and the actors within it as part of the tourism sector. We have researched the driving-forces that these actors possess, their view on modernization and digitalization within the association. With this paper we also want to highlight that local history associations works as a cradle for our cultural heritage. These actors want the life of past times to go hand-in-hand with the digital lifestyle of modern times, which will contribute with historical knowledge for future generations.Furthermore,we discuss how these driving-forces are an important part of the balance between the conventional view on tourism from a management perspective, and the non-profit association’s psycho-social view. Our purpose is to define how local history works within tourism and how big of a role it has within the associations. We discuss different tools at hand and explore what driving-forces that get the actors to use digitalization in certain projects. The method of our essay is to use a theory as a framework for thestatements and arguments that are introduced in our empirical data. With the support of our theory and the results of the interviews, it is our hope to clarify the meaning of cultural heritage site tourism and how the actors work within it.We have used qualitative interviews to discuss the concept of heritage sites and to explain its meaning in a concrete way. We have met with elderly people and made it possible for them to share their memories from past times while also exploring their role within heritage site tourism. In this essay we described the heritage site through local history associations, where we analyze the underlying driving-forces behind the work of individual actors as they attempt to preserve the history of Sweden. This essay also presents the concept of interactive digital storytelling where technology functions as a tool that simplify development of the tourism product . As a conclusion our results show that the actors agreed upon that our history in terms of local history associations and heritage sites needs to be preserved, so that future generations do not lose the feeling of safety and a sense of belonging that comes from being part of a community in their local home environment. The cultural heritage site can be used as a tool to present knowledge to different generations through the means of digital development, the heritage sites can reach a wider audience in the future by presenting interactive modern day solutions.In our essay, we have also found that cultural heritage sites plays an important role in leisure tourism on many different levels through driving-forces of the individuals that offer their surrounding something memorable that will last for eternity.

This thesis focuses on the challenges in production to create a live-action cinematic virtual reality film that aims to trigger a certain emotional response in the viewer. Cinematic virtual reality (CVR) is the term referred to throughout this thesis that has been used by Mateer (2017) in his paper. However, the definition of CVR will differ to some extent from Mateers ́ (2017) and reasons for it will be provided. Firstly, the techniques employed in the production of the cinematic virtual reality film that may elicit an emotional response and character engagement are taken from the theory of cognition and emotion in film by Smith, M. (1995) Engaging Characters: Fiction, Emotion and Cinema and David Bordwell ́s Narration and the Fiction Film (1985). The theoretical framework has been applied to an analysis of a Pixar-style animated CVR film called Invasion! (2016) in order to extract guiding principles that have informed the making of my own CVR film. The importance of creating presence through immersion is highlighted as necessary in sustaining engagement and evoking emotions (Ding et al., 2018). An emotional response of entrapment, fear, insecurity and wonder is desired to be elicited by watching my CVR film. As well, emotional engagement with the character in the CVR film is aimed for to enhance the emotional response. Sound and visual cues are used that may serve to facilitate directing the viewer through the story as mentioned by Mateer (2017). Techniques identified that may create an emotional response are direct address, spatial proximity and orientation. The production of my CVR film has been informed by these techniques, however, challenges in production may have weakened the outcome such as the difficulties in monitoring the shoot resulting in problems adjusting lighting, directing the actress and avoiding object distortion on stitching lines. Furthermore, on set sound recording has been a major challenge. My CVR film is evaluated according to these challenges and possible solutions for improvement are offered. Cinematic Virtual Reality is a medium that offers new ways for storytelling and experiences. My CVR film places the viewer in the imaginary position of a fairy thus offering a perspective of the world and connected emotions that go beyond the possible experiences in everyday life. The aim is to contribute to a deepened understanding of cinematic virtual reality filmmaking by presenting some of the techniques and production challenges of creating an emotionally compelling CVR film experience.

<p>The purpose of this essay is to look at how museums design their activities as tourist destinations through the dissemination of history. In order to research this problem we have posed the following questions: How do museums act in order to animate and interpret history? What does the future hold for the museums? In order to find the answers to these questions we have made a deep-going analysis of the activities of four museums, Nordiska Museet, Etnografiska Museet, Historiska Museet and Naturhistoriska Museet. These museums have been analyzed by means of interviews, observations and the study of documents. Our theoretical perspective is informed by a hermeneutic perspective as well as Foucault´s definition of museums as institutions, and the concept of storytelling. Our conclusions are as follows: Museums have progressed from an Enlightenment ideal to a more post-modern approach, which means that they want to activate the visitors and make them reflect and form their own opinion by presenting different versions of the past that will stimulate imagination. Our belief is that this trend will continue and the museums will become even more oriented towards creative tourism at the same time as they will protect their position as vehicles and creators of knowledge and guardians of the Swedish cultural heritage. Unfortunately a growing centralization of the field is working in the direction of limiting the range of offers and restricting the museums´ potential to offer different versions of the past.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur museer genom förmedlandet av historia formar sin verksamhet som besöksmål. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor: Hur verkar museerna för att levandegöra och tolka historia? Vad har museerna för framtid? För vår undersökning har vi genomfört en djupgående analys av fyra museers verksamhet, Nordiska museet, Etnografiska museet, Historiska museet samt Naturhistoriska Riksmuseet. Dessa har analyserats genom intervjuer, observationer samt dokumentstudier. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är hermeneutik, Foucaults definition av museer som institution samt storytelling. De slutsatser vi kommit fram till är följande: Museerna har utvecklats ifrån ett upplysningsideal till en mer postmodernistisk inriktning där de vill aktivera besökarna till att tänka själva. Museerna arbetar aktivt för att visa fler perspektiv i historieredovisningen och försöker på olika sätt finna nya sätt att aktivera besökarna för att ge en levande bild av det förflutna. I framtiden tror vi att museerna kommer att fortsätta denna utveckling mot att bli mer upplevelseorienterade samtidigt som de värnar om sin unicitet som kunskapsförmedlare och bevarare av vårt gemensamma svenska kulturarv. Tyvärr går utvecklingen mot en ökad centralisering vilket minskar mångfalden av museer samt ger färre möjligheter till fler tolkningar av historien.</p>

The diploma thesis, entitled ?Milevsko. Its history, personalities and historical monuments?, is concerned with a South Bohemian town situated between Tábor and Písek, which is, unfortunately, quite neglected. It outlines the history of Milevsko from prehistory up to the present with respect to the latest research. More attention is paid to the foundation of Milevsko in the twelfth century and the Premonstratensian Monastery because it?s a national cultural monument which has a great importance for the town. The Thesis includes even other historical monuments and attractions which deserve attention. All accessible information about their origin, development, present condition and purpose are compiled in appropriate passages. Both cultural heritage of the town and contemporary relationship of town representatives to this heritage and their effort to restore and preserve it is presented on the basis of bibliography. The other part of the Thesis deals with famous and, till this time, not so famous personalities from this region. Information is obtained from witnesses to history and thanks to their witness it was possible to get less known or unpublished information. More attention was paid to famous personalities, with no monographs so far, because their benefit and importance in various fields are necessary to present and highlight.

The objective of this thesis was to evaluate the attractiveness of Jindřichův Hradec. The theoretical part is a description of the basic assumptions, which are used as standard assessments of potential for tourism. Other, more complex methods are spatial analysis and overlay analysis. The practical part is the description field under review. Detailed analysis of the primary components of the assumptions offer and secondary offer. For further evaluation method is developed based on defining the conditions for tourism, which are then scored and ranked and the obtained information are summarized. The same data are used to create maps in the GIS program. All results are evaluated for overall impression of intensity and attractiveness of tourism. Conclusion is a recommendation for the development of sustainable tourism in the area Jindřichův Hradec.

The topic of this thesis is the product portfolio innovation of tourism for the segment 55+ on the example of the České Budějovice region. The main aim of this study was to assess the current through the analysis of tourism products for a selected segment - a group of 55+ in Ceske Budejovice. Using the field survey have been identified the requirements and the preferences of the 55+ segment ,on its basis was designed the project of the innovation the tourism's product portfolio for the selected segment.