Att leva som vuxen med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, och/eller autismspektrumtillstånd, AST, kan vara en utmaning i vardagen. För att kunna hjälpa dem i deras vardag har därför ett produktkoncept tagits fram som löser ett vardagligt problem. De erhållna erfarenheterna från utvecklandet av produktkonceptet har sammanställts på ett sätt så att det kan användas av andra produktutvecklare och därmed kan produkter i framtiden bli mer utvecklade för målgruppen. För att ta fram produktkonceptet har teori om diagnoserna studerats samt befintliga riktlinjer för att designa för personer med diagnoserna. Även vardagliga kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden idag för personer med diagnoserna har studerats. Därefter har genomförandet bestått i idégenereringar, varav en med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, konceptutveckling med en konceptutvärdering med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, detaljdesign av valt koncept och användningstester varefter ytterligare modifikationer har kunnat göras. De slutsatser som dragits från arbetet är att det finns karaktäristiska drag för personer med diagnoserna som är relevanta vid utvecklandet av ett produktkoncept för dem. Det finns riktlinjer för design för vuxna personer med diagnos, men det är vanligare med riktlinjer för barn med diagnos. De riktlinjer som kunnat hittas är inom områdena inredningsdesign, användarcentrerad design och gränssnittsdesign. Dessa riktlinjer skapar dock inte en förståelse för individerna med diagnos utifrån både ett designperspektiv och ett psykologiskt perspektiv. Den insiktsammanställning som presenteras i det här arbetet kan användas av produktutvecklare som inte har kunskap om diagnoserna för att göra produkter mer anpassade för personer med ADHD och/eller AST i framtiden. / To live as an adult diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder, ADHD and/or autism spectrum disorder, ASD, can be a challenge in everyday life. To help them in their daily lives, a concept that solves an everyday problem has been developed. The experience acquired from the development of the product concept have been summarized in a way that it can be used by other product developers, and thereby make products in the future more adopted to people with ADHD and/or ASD. Different areas have been studied to enable development of the concept. These areas are information about the diagnoses, guidelines to develop products for people with ADHD and ASD as well as what kind of cognitive assistive technology there is on the market for people with ADHD and ASD that is useful in their everyday life. The development process has consisted of idea generations, one of those where executed with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, concept development with a concept evaluation with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, detailed design of chosen concept and usability testing after which further modification has been made. The conclusion drawn from this work is that there are characteristic features of ADHD and ASD that are relevant to the development of a product concept. There are existing guidelines for designers when designing for adults with the diagnoses, but it is more common with guidelines when designing for children with these diagnoses. The guidelines that have been identified are in the areas of interior design, user centered design and interaction design. These guidelines don’t create understanding for the individuals with diagnoses regarding both a design- and a psychological perspective. The compiled insights presented in this thesis can be used by other product developers without knowledge about the diagnoses and make products more adopted to people with ADHD and/or ASD in the future.

Neuropsykiatriska diagnoser hos barn och vuxna ökar. Två av de mest förekommande diagnoserna är ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST). Båda dessa diagnoser innefattar symptom inom socialt samspel och kognitiv prestation, vilket inverkar på individens vardag, självbild och identitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka individens upplevelse av hur identiteten påverkas av att få och leva med en neuropsykiatrisk diagnos. Elva deltagare i åldersspannet 15 till 30 år rekryterades. Genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys i två delar; en induktiv och en deduktiv, framkom sammanlagt tolv teman. Resultatet beskriver positiva aspekter med diagnosen såsom identifikation, stöd och förståelse, samt negativa aspekter såsom fördomar, diskriminering och en upplevelse av att vara annorlunda. En teoretisk analys utifrån identitetsteori visade att problemen huvudsakligen uppstod i mötet med omgivningen och att omgivningens syn på och förhållningssätt till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver diskuteras för att skapa förändring.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur lärare formar sin undervisning för elever inom autismspektrumtillstånd, både i termer av lärande av kunskap samt den del som handlar om den sociala och kommunikativa förmågan som är en viktig förutsättning för en fungerande kunskapsinlärning. Vi vill ta reda på vilken kunskap pedagoger visar samt vilka verktyg de använder i sin undervisning och har därför intervjuat pedagoger som arbetar med elever inom autismspektrumtillstånd. Vi har gjort en studie utifrån en kvalitativ ansats där vi undersöker kunskapen om den visuella och tydliggörande pedagogiken i tre olika skolformer; särskilda skolor med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd, särskilda undervisningsgrupper och skolor där elever inom autismspektrumtillstånd är inkluderade i vanliga klasser. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där ett kommunikativt socialt deltagande ses som en förutsättning för lärande. Resultaten visar att den största kunskapen om elever inom autismspektrumtillstånd och olika visuella pedagogiska verktyg finns hos de särskilda skolorna. På dessa skolor görs de flesta pedagogiska och miljömässiga anpassningarna. Anpassningar av detta slag görs i några av de särskilda undervisningsgrupperna men i mindre omfattning medan det i den vanliga skolan oftare är eleven som måste anpassa sig efter rådande skolkultur och undervisning. Slutsatser som framkommit är att kunskap om vad autismspektrumtillstånd innebär och vilka olika visuella och pedagogiska verktyg som hjälper dessa elever i sin kunskapsinhämtning är av största vikt

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva på vilket sätt licensierade vårdhundar kan fungera som ett komplement i omvårdnaden av barn med autismspektrumtillstånd. Syftet var också att beskriva kvaliteten av artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval. En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes utifrån två artiklar med kvalitativ ansats, två artiklar med kvantitativ ansats, fyra artiklar med kvalitativ ansats och kvantitativa mätningar, samt två artiklar med kvantitativ ansats och kvalitativa inslag i form av observationer. De inkluderade artiklarna hade publicerats mellan åren 1989 och 2013. De databaser som användes för artikelsökningen var Academic Search Elite, Cinahl och PubMed med sökorden: Dogs, Child, Autism Spectrum Disorders, Animal-assisted, Service dogs, Autism samt Therapy Dogs. Huvudresultatet visade att de problem som barn med AST har med att passa in i samhället på grund av sina negativa, asociala beteenden till viss del kan avhjälpas i interaktion med licensierade vårdhundar. Vårdhunden hade förmågan att hjälpa barnen med AST att utveckla och förbättra sin fysiska aktivitet samt sina psykosociala beteenden. Det visade sig också att den familjära sammanhållningen ökade i närvaro av en licensierad vårdhund. För få studier har genomförts inom området barn med AST i interaktion med licensierad vårdhund, och därför är vidare forskning inom området nödvändigt för ytterligare evidens. För att en god omvårdnad ska kunna bedrivas krävs det mer utbildning och forskning inom detta område.

No description available.

Sammanfattning I den här forskningsöversikten studeras befintlig forskning för att ta reda på hur social isolering beskrivs bland barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST), vilka or-saker som beskrivs till fenomenet, samt hur barns och ungdomars egna upplevelser hanteras i forskningen. Litteratursökningar genomfördes för att samla in data, vilken därefter analy-serades utifrån olika vanligt förekommande teman som återkopplas till teorin. Det framkom i empirin att barn och ungdomar med AST oftare är ensamma, är mindre delaktiga och oftare upplever social isolering. Orsaker till fenomenet beskrevs som olika, där majoriteten av datan benämnde barn och ungdomar med ASTs försämrade kommunikationsförmåga som en av dem. Endast några få studier benämnde andra faktorer, som exempelvis samhälleliga. Ett fåtal av studierna benämnde vikten av att lyfta barn och ungdomar med ASTs egna uppfattningar av sin sociala situation, och det går att härleda att det finns ett behov av att lyfta barnen och ungdomarna mer i forskningen.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.

<p>Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.</p>

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid. Resultaten visar att fyra av sex delskalor hade en tillfredställande intern konsistens, att RAADS differentierade mellan gruppen med respektive utan AST med förhållandevis hög precision, samt att RAADS var högt och positivt korrelerad med Autism Spectrum Quotient. Detta pekar på att RAADS som helhet tycks fånga upp symptom som är relevanta för diagnosticering av AST hos vuxna. Framtida studier bör undersöka huruvida RAADS kan differentiera mellan olika psykiatriska diagnoser.

Bakgrund: Synen på neuropsykiatriska tillstånd har under århundranden präglats av förutfattade meningar. Orsaken till autismspektrumtillstånd har varit svår att med säkerhet fastställa och än idag omges den av myter, osanningar och felaktigt dragna slutsatser. Föräldrar har anklagats för allt från dålig uppfostran och emotionell försummelse till att ha utsatt barnet för skadliga miljögifter. Det har även felaktigt påståtts finna ett samband mellan autism och trippelvaccinet MMR. Forskning kring autismspektrumtillstånd har inriktats på den medicinska definitionen som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dock finns det lite forskning riktad mot förståelsen av den individuella upplevelsen och erfarenheten av att ha denna diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa erfarenheter av att leva med autismspektrumtillstånd. Metod: Till litteraturstudien har tio kvalitativa artiklars innehåll granskats och analyserats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Scopus och PsycINFO, utifrån Ebsco. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna är: 1. Känsla av att vara annorlunda 2. Risk för att bli utstött 3. Lära sig leva med sin diagnos AST. Konklusion: Forskning på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har fram till nyligen inriktats på att beskriva och definiera yttre manifestationer, medan de subjektiva upplevelserna inte fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning bör inriktas på att fördjupa kunskapen av de erfarenheter personer med AST har och sätta dessa i fokus. För att bättre förstå personen med AST bör forskare och professionella inom hälso- och sjukvården lyssna aktivt och vara medveten om sin egen roll i mötet.