Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som medför svårigheter med social interaktion och kommunikation, begränsade och repetitiva beteendemönster samt över- eller underkänslighet för sensoriska stimuli. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för barn med AST samt effekten av dessa. Studien är en litteraturöversikt med artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Sju artiklar som var publicerad mellan 2014–2023 inkluderades, analyserades och presenterades med två kategorier i resultatet. Resultatet visade att social integration har en positiv effekt på svårigheter med sociala interaktioner, delad uppmärksamhet samt hur föräldrar ska interagera med sina barn. Interventionerna riktad mot sensorisk integrering visade att resultatet kan ha viss positiv effekt, där en intervention visar på klinisk nytta och den andra inte. Lek-baserade interventioner gynnar sociala förmågor hos barn med AST. Föräldrar är en viktig del i barnens utveckling samt har arbetsterapeuten en betydande roll i åtgärdsprocessen vid sociala och sensoriska interventioner.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Ett ökande antal barn diagnostiseras med autismspektrumtillstånd, (AST). Allt fler av dessa elever inkluderas i den ordinarie skolan istället för att undervisas i särskilda undervisningsgrupper eller lärcentra. Ångest, mobbing och psykisk ohälsa drabbar många elever med AST framför allt under övergångar, exempelvis mellan stadier i skolan. En interventionsmetod  för personer med AST som är väl utforskad under de senaste fyra decenierna är Applied Behavior Analysis (ABA). I denna uppsats undersöker jag hur ett ”Learning Center” (en specialskola för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd) i Mellanöstern, via ABA som en huvudsaklig interventionsmetod,  arbetar för att via ett övergångs-  och inkluderingsprogram, överföra elever från en särskiljande skolform till ordinarie undervisning i vanlig skola. Jag har intervjuat tre personer av personalen och studerat dokumentation från centret för tre elever för att undersöka hinder och framgångsfaktorer med deras program. Resultatet av denna studie visar på att framgångsrik inkludering till stor del är beroende av samverkan och samarbete mellan den mottagande skolan och specialskolan, hög specialistkompetens på specialskolan, samt att inkluderingsprocessen ofta hindras av regler och lagar kring skoltillhörighet, betyg och bedömning.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd utmärker sig främst genom bristande verbal- och ickeverbal kommunikation, nedsatt social ömsesidighet och en oförmåga att skapa samt bibehålla relationer. Detta innebär en aktivitetsproblematik inom; ADL, fritid, skola och arbete. Syfte: Att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som finns för ungdomar och vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes med sammanlagt 23 artiklar som inkluderades. Databassökningen utfördes i de fyra databaserna; PubMed, AMED, CINAHL och Scopus. Resultat: Det framkom fyra teman; 1) skapa förutsättningar för aktiviteter, 2) träna sociala färdigheter, med två underteman; 2.1) träna sociala färdigheter med datorprogram, 2.2) träna sociala färdigheter med rollspel, 3.) träna motoriska färdigheter och träna i aktivitet samt 4) handledning. Konklusion: Det framkom att sociala färdigheter är fokus för arbetsterapeutisk intervention. Även att teknikstöd och rollspel var vanligt förekommande för unga vuxna och vuxna med AST.

I Sverige lever ungefär 15 000 barn med autismspektrumtillstånd och diagnosen är vanligare än cancer, diabetes och Downs syndrom. Tillståndet är livslångt och det finns inget botemedel. När ett barn får en diagnos inom autismspektrumtillstånd påverkas hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar, där en analys av åtta artiklar sedan kom att mynna ut i vårt resultat. Resultatet tyder på att föräldrar upplever blandade känslor kring den förändrade livssituationen och att stöd från sin partner, släkt, vänner samt från föräldrar i liknande situationer är av stor betydelse. En ökad förståelse gentemot dessa familjers upplevelse är centralt och av stor vikt för vårdrelationen. Sjuksköterskan kan möta dessa familjer i sin yrkesroll och det är betydelsefullt att ha kunskap och insikt om de svårigheter familjen stöter på. Detta för att på bästa sätt kunna stötta och vägleda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebär genomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ett stort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnos innebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9 artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtalad ansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunna hantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatet att de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som är relaterad till barnets problem och svårighetsgrad. Det är därför viktigt att som sjuksköterska känna till föräldrars upplevelser och erfarenheter för att på bästa sätt kunna möta dessa familjer och ge så god omvårdnad som möjligt. / It is estimated that approximately 2 children by 1000 has autism (AST) in Sweden today, which means major disruption in the development. Children who suffer from this disorder often have a large need of help from their surroundings and parents who have a child with this diagnosis experience major changes in daily life. The purpose of this study is to describe parents' experiences of living with a child with autism spectrum disorder. To answer the purpose of the study, a literature review was made where nine articles were analyzed. The analysis revealed five different areas: unspoken responsibilities, to feel isolated, anxiety, stress and depression, strategies to cope with the situation and the importance of social and professional support. The result of the analysis showed that parents living with a child with ASD experience a though burden which is related to the child's problems and severity of the disorder. It is there for important as a nurse to know parents' experiences, to be able to meet these families and give as good care as possible.

Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren. Vårdpersonal som upplevdes som insatt och kompetent bidrog också till en positiv upplevelseSlutsats: Resultatet av denna litteraturstudie påvisar att det finns brister inom hälso- och sjukvården speciellt bland vårdpersonal som saknar specialistutbildning som till exempel allmänsjuksköterskan. Dessa brister visade sig vara okunskap kring AST och hur detta påverkar närstående samt informationsförmedling till närstående.Svårigheten att få en diagnos då vårdpersonal upplevdes att inte ta närståendes farhågor på allvar var även en brist.En grundläggande utbildning kring AST för allmänsjuksköterskor och läkare skulle sannolikt öka kvaliteten på omvårdnaden för denna grupp.

<p>Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebär</p><p>genomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ett</p><p>stort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnos</p><p>innebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskriva</p><p>föräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.</p><p>För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9</p><p>artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtalad</p><p>ansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunna</p><p>hantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatet</p><p>att de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som är</p><p>relaterad till barnets problem och svårighetsgrad. Det är därför viktigt att som</p><p>sjuksköterska känna till föräldrars upplevelser och erfarenheter för att på bästa sätt kunna</p><p>möta dessa familjer och ge så god omvårdnad som möjligt.</p> / <p>It is estimated that approximately 2 children by 1000 has autism (AST) in Sweden today,</p><p>which means major disruption in the development. Children who suffer from this disorder</p><p>often have a large need of help from their surroundings and parents who have a child with</p><p>this diagnosis experience major changes in daily life. The purpose of this study is to</p><p>describe parents' experiences of living with a child with autism spectrum disorder. To</p><p>answer the purpose of the study, a literature review was made where nine articles were</p><p>analyzed. The analysis revealed five different areas: unspoken responsibilities, to feel</p><p>isolated, anxiety, stress and depression, strategies to cope with the situation and the</p><p>importance of social and professional support. The result of the analysis showed that</p><p>parents living with a child with ASD experience a though burden which is related to the</p><p>child's problems and severity of the disorder. It is there for important as a nurse to know</p><p>parents' experiences, to be able to meet these families and give as good care as possible.</p>

Denna studie handlar om några gymnasielärares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillstånd samt läs-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar på olika gymnasier i södra Sverige. Resultatet visar att många av dessa elever klarar sig relativt bra när de får hjälp genom olika anpassningar som görs i klassrummet. De anpassningar som hjälper mest är klara och tydliga instruktioner för dessa elever, samt när pedagogen ger mycket stöd i form av exempelvis genrepedagogik. Däremot så upplever pedagogerna ibland att eleverna utnyttjar sin diagnos för att undvika skolarbete, vilket kan vara ett missförstånd då denna elevgrupp ofta tar till undvikande strategier som är en del av sitt funktionshinder. Exempelvis så störs vissa elever med autismspektrumtillstånd enormt mycket av olika ljud, så kallad sensorisk överkänslighet, och som ett resultat så vill de sitta avskilt när det gäller att läsa. Likaså så upplever pedagogerna att dessa elever återgår till sin tidigare lägre nivå efter det att anpassningen eller hjälpen upphört. / This study deals with a number of upper secondary school teachers' perceptions of integrated students who have a proven autism spectrum disorder, as well as reading and writing difficul- ties. The research has a qualitative perspective and the study is based on semi-structured in- terviews with four teachers working in different upper secondary schools in the southern part of Sweden. The result shows that many of these students manage relatively well when they get help through various adjustments made in the classroom. The adaptations that help the most are clear instructions for these students, and when the teacher provides support in the form of, for example genre pedagogy. However, the teachers sometimes feel that students utilize their diagnosis to avoid schoolwork, which may be a misunderstanding when this group of students often resort to avoidance strategies that are part of their disability. For ex- ample, some of these students with autism spectrum disorder are made unsettled by different sounds, so-called sensory hypersensitivity, and as a result they want to sit separately when it comes to reading. Another experience the teachers have is that these students often return to their previous lower level after the adjustment, or aid, cease to be provided.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och begreppet autismspektrumstörning innefattar flera diagnoser som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Föräldrar kan ofta missförstå beteenden som är karaktäristiska för AST och detta kan utveckla känslor av misslyckande samt hopplöshet inför barnets framtid. Dessutom kan det vara svårt för föräldrar att anpassa sig efter nya rutiner och ta hänsyn till barnets beteenden. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma familjens situation och se deras behov av hjälp och stöd. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn med AST. Metod: Litteraturstudien bestod av nio kvalitativa artiklar som valts ut från databaserna PubMed, Scopus och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier: ”Känna sig avskärmad från samhället”, ”Stora utmaningar som förälder” samt ”Familjen påverkas av AST”. Konklusion: Den bristande förståelsen för AST samt det bristande stödet kan vara en förklaring till att många föräldrar upplever känslor av depression, ångest och stress. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vara närvarande och ge relevant stöd samt att uppmuntra föräldrarna för att de ska kunna växa i sitt föräldraskap. / Background: Autismspectrumdisorder (ASD) represents a neuropsychiatric disability and the concept of autism spectrum disorder includes several diagnoses such as autistic syndrome, asperger syndrome and atypical autism. Parents often misunderstand behaviors that are characteristic of ASD and this may develop feelings of failure and hopelessness about the future of the child. In addition, the difficulty for parents is to adapt to new routines and take into account the child's behavior. The nurse has an important role in assessing the situation of the family and see their need for help and support. Aim: The aim of this study was to illuminate parent’s experiences of living with children with ASD. Method: A literature study of nine qualitative articles from the databases PubMed, Scopus and Cinahl. The articles were reviewed and analysed with inspiration of a qualitative content analysis. Results: The results were resulted in three categories: “Feeling foreclosed from society”, “Major challenges as a parent” and “Family affects by AST”. Conclusions: The lack of understanding of AST as well as the lack of support can be one reason that many parents experience depression, anxiety and stress. The nurse has an important role to be present and provide relevant support and encourage parents to enable them to grow in their parenting.