Barn med AST, autismspektrumtillstånd, är en förhållandevis vanlig patientkategori som kommer i kontakt med anestesisjukvården då de kan behöva sövas för enklare ingrepp som till exempel tandvård. Tidigare forskning visar att anestesisjuksköterskor upplever att det är svårt att vårda barn med AST. När barnen kommer i kontakt med sjukvården upplever de att miljön är stressig och de har svårt för att kommunicera med sjukvårdspersonal. Det är påvisat att föräldrar upplever att sjukvården inte lyssnar till deras barns specifika behov och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristfällig. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors förhållningssätt i mötet med barn med AST under den perioperativa dialogen. Kvalitativ metod valdes på grund av att anestesisjuksköterskors upplevelser och erfarenheter skulle undersökas. Sex stycken anestesisjuksköterskor tillfrågades att ställa upp i studien. De fick frågan om hur de tänker när de ska söva ett barn med AST och därefter fick de berätta om en speciell eller nyligen upplevd sövning. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en kvalitativ konventionell innehållsanalys. I resultatet framkommer att anestesisjuksköterskor är medvetna om barnens särskilda behov och de arbetar för att tillgodose behoven.  Tre kategorier utgör resultatet; Att förbereda sig, Att skapa en relation, Att vara flexibel. Varje kategori utgörs av subkategorier. Resultatet understöds av tidigare forskning som belyser att preoperativa förberedelser gynnar anestesisjuksköterskor och patienter samt att anestesisjuksköterskor är följsamma utifrån varje barns specifika behov. Det finns sjukhus i Sverige som har upprättade rutiner för hur barn med AST ska bemötas och tas om hand preoperativt, men dessa rutiner är inte standardiserade på alla sjukhus. Vidare forskning om hur barn med AST bemöts när de kommer till sjukhus där sådana rutiner saknas behöver göras för att kvalitetssäkra den perioperativa omvårdnaden hos barn med AST.

Den här rapporten undersöker hur samverkan mellan fritidshemmet och vårdnadshavaretill barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd upplevs. Kvalitativa intervjuer haranvänts som empiriinsamling för att belysa upplevelser av både fritidslärare och ävenvårdnadshavare. Tidigare och nuvarande forskning belyses. Empirin presenteras iresultatkapitlet där den visar vad informanterna har uttryckt. Empirin visar attvårdnadshavarna önskar en mer omfattande samverkan och fritidslärarna redogör för attbra relationer skapar en god samverkan.

Abstract Syftet med detta examensarbete är att belysa den variation i uppfattningar och upplevelser av undervisningen som finns bland yrkeslärare, vilka undervisar elever med någon form av autismspektrumtillstånd vid gymnasiets nationella yrkesprogram. Hur upplever de sitt arbete, vilka kunskaper om autism har de, och hur ser de på anställningsbarhet som ett begrepp. Denna studie har utgått från en fenomenografisk forskningsansats, där data samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats tematiskt. Tre huvudteman arbetades fram i analysen; Eleven, Det Dagliga Arbetet, och Elevens Yrkesframtid. Dessa teman presenteras med stöd av citat från de intervjuade yrkeslärarna. Resultatet visar att undervisningen innebär stora utmaningar för lärarna som deltagit i detta arbete, och detta ses både som positivt och negativt. En positiv aspekt av utmaningen är att den kan bidra till att utveckla lärarens undervisning som helhet. Resultatet visar också att lärarna upplever sig ha skiftande kunskaper om diagnosen autism. De önskar däremot få detaljerad information om specifika elever via överlämningar inför mottagande på programmen, för att kunna möta eleverna så bra som möjligt. Begreppet anställningsbarhet förklaras på ett flertal olika sätt av lärarna i undersökningen. Allt ifrån att examen är ett krav för anställningsbarhet till att eleven är anställningsbar om han eller hon bara vill jobba.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till barn som är diagnostiserade inom autismspektrumtillstånd (AST) upplever att stödinsatser fungerar samt hur stödinsatser kan utvecklas enligt föräldrarna. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex föräldrar. Dessa föräldrar berättar om deras upplevelser av stödinsatser, vilket bland annat innefattar bemötande från de professionella, och hur det har påverkat dem och deras familj samt vad som hade kunnat göras bättre. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys och med hjälp med Honneths teori om erkännande och Foucaults maktteori. Slutsatserna av studiens resultat är att föräldrarna har skilda upplevelser av hur stödinsatser har fungerat. En del föräldrar har upplevt få komplikationer medan andra har upplevt så pass stora brister i bland annat genomförandet av insatserna, att de har avvecklat stödet. Föräldrarna har även flera förslag på utveckling av stödinsatser, vilket bland annat innefattar mer kunskap hos professionella som arbetar med barn med AST, mer samordning och mer information om de olika stödinsatser som finns.

Personer med autismspektrumtillstånd (AST) är en växande grupp i samhället. Inuläget beräknas 1 % av befolkningen i västerländska länder ha ettautismspektrumtillstånd. Patienterna har speciella omvårdnadsbehov relaterat tillautismspektrumet och då antalet ökar kommer fler personer att söka sig till hälso- ochsjukvården. Sjuksköterskan bär omvårdnadsansvaret, där av behövs kunskap ochmedvetenhet om autismspektrumtillståndet för att kunna möta derasomvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hospersoner med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes enlitteraturstudie. Vid en induktiv ansats med en hermeneutisk analysmetod användes ilitteraturstudien. I databearbetningen framkom fem teman Behov av kommunikation,Behov av kontinuitet, Vårdmiljöns påverkan, Anhörigas roll och Behov av kunskaperhos sjuksköterskan I resultatet framkom att faktorer som kommunikationssvårighetermed och okunskap hos vårdpersonal påverkade tillgång till god vård och omvårdnadför personer med AST. Den aktuella forskningen är otillräcklig. Därför behövs merforskning, kunskap och utbildning för att sjuksköterskan ska kunna mötaomvårdnadsbehovet hos personer med AST. / People with autism spectrum disorders (ASD) are a growing group in society.Currently estimated there is about 1% of the population in the western countries thathas autism spectrum disorder. These patients have special care needs in relation to theautism spectrum and as the number increases, more people will seek health care in thefuture. The nurse carries nursing responsibility, thereby the required knowledge andawareness of autism spectrum condition is essential for the nurse to meet the careneeds of a patient with ASD. The purpose of this study was to investigate the careneeds of people with autism spectrum disorders by conducting a literature study. Aninductive approach with a Hermeneutics as the methodology of interpretation is usedin the literature study. Five themes were revealed in the data processing; The need ofcommunication, The need for continuity, The impact of health facility environment,Relatives role, and The need for knowledge of the Nurse. The result highlights factorssuch as difficulties in communication and ignorance of health professionals, whichaffects the person's access to good health care and nursing of people with ASD. Thecurrent research is inadequate. Therefore the need for further research, knowledge andeducation for the nurse is essential to meet people with ASD and their need ofnursing.

Denna studie syftar till att undersöka svårigheter och positiva effekter av att inkludera elever med autismspektrumtillstånd (AST) i grundskolan. Studien är en systematisk litteraturstudie som hämtat sitt material genom en databasundersökning i ERIC. Resultatet presenteras genom fyra övergripande faktorer som vi valt att benämna beteendemässiga, kognitiva, kommunikativa och sociala aspekter. Dessa aspekter träder fram ur de svårigheter och utvecklingsområden som är vanligt förekommande för individer med AST. Vidare presenteras de resultat som främst kopplas till olika anpassningar under rubriken individanpassning och skolan. Resultatet visar att ett inkluderande arbetssätt kan ge positiva effekter men också skapa svårigheter för elever med AST. Elever med AST gynnas främst socialt av inkludering och de vanligaste svårigheterna återfinns inom de sociala och beteendemässiga aspekterna. Det framgick tydligt att elevernas sociala förmåga utvecklades av att undervisas i en inkluderande miljö, vilket bidrog till att de fick ett större kontaktnät och hade en ökad frekvens av lyckade interaktioner med andra. Elevernas sociala svårigheter resulterade i en del fall att de isolerade sig, exkluderades eller mobbades på skolan. Det framförs att skolans personal och elever behöver en ökad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som AST och att alla inom skolans sfär behöver verka för en accepterande, trygg och inkluderande skola.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett medfött tillstånd med varierande symtom som påverkar personen på olika sätt. Psykisk ohälsa, som ångestproblematik och depressioner, är vanligt förekommande för personer med AST och kan öka med åldern och vara vanligare för personer med AST utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Kunskap behövs om hur den psykiatriska vården bäst ska möta dessa personers behov. Således kan det vara värt att undersöka hur vuxna personer med AST och psykisk ohälsa upplever vården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vård hos vuxna personer med AST och psykisk ohälsa. Metod: En integrativ översikt av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskning vägleddes av Whittenmore och Knalf´s arbetsprocess. Sökningar i fyra vårdvetenskapliga databaser gjordes. Sammanlagt inkluderades sju artiklar till resultatanalysen. Resultat: Temat behov framkom med underteman: vårdpersonalens kompetens och bemötande, ett anpassat stöd och större inflytande. Temat problem framkom med underteman: hinder för att få stöd, tidigare negativa erfarenheter av vård och faktorer relaterade till oro och ångest. Slutsats: Resultatet visar på behovet av ett anpassat stöd och att personalen behöver göra anpassningar. Sambandet mellan AST och psykisk ohälsa tycks vara komplext och behovet av utbildning för personalen, inte bara om AST utan även om hur tillstånden samverkar med psykisk ohälsa, är stort. Ett förslag på personcentrerad psykiatrisk omvårdnad ges avseende kommunikation, sensorisk överkänslighet och faktorer som påverkar ångest.

Syftet är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några pedagogers undervisningsstrategier i matematik för att möta elever med diagnosen autism och med hinder i sitt lärande. Den genomförs med halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser fyra forskningsfrågor: Vilken erfarenhet har pedagogerna om autismspektrumtillstånd i grundskolans matematikundervisning och hur upplever de sitt behov av kompensutveckling? Vilka svårigheter eller hinder upplever några pedagoger i grundskolan att elever med autism har i matematiklärandet? Vilka erfarenheter har några pedagoger av framgångsrika strategier och anpassningar i matematik för elever med autism? Det empiriska materialet analyseras genom en innehållsanalys. Vid tolkning av resultaten har studien utgått från det sociokulturella perspektivet, de kategoriska och relationella perspektiven och KASAM. Resultaten visar att hälften av pedagogerna utrycker att de önskar mer kompetensutveckling. En annan slutsats är att de svårigheter som elever med autism har med matematiken främst beror på funktionsnedsättningen och inte enskilda matematiska moment. Några anpassningar som framkommer i studien är användningen av visuellt stöd, scaffolding, strukturerade scheman och checklistor samt pedagogernas kunskap om autism. Studiens ambition är att bidra med framgångsrika undervisningsstrategier och anpassningar, då kunskapsluckor finns inom forskningen kring matematik och elever med autism.

Denna uppsats har som syfte att undersöka pedagogers syn på vilka problem ochmöjligheter som pedagoger i förskolan möter i arbetet med barn med autism spectrumdisorder (ASD) som är den engelska benämningen på autismspektrumtillstånd. Studien tarutgångspunkt i teorin om utvecklingsekologi som kortfattat handlar om relationer och hurolika relationer påverkar varandra. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuerav pedagoger som är verksamma inom förskolan. Det som efterfrågades var pedagogerserfarenheter och upplevelser kring arbetet med barn med ASD. Det insamlade materialet iform av intervjuer analyserades sedan med en tematisk analys. I den tematiska analysenframkom att olika faktorer är grundläggande för arbetet med barn med ASD. Dessafaktorer är tid, storlek på barngrupp, intresse, samverkan och kunskap. Dessa faktorer varde som pedagogerna i intervjun lyfte upp som grundläggande och viktiga när det gällerarbetet med barn med ASD. Genom dessa faktorer blev problemen och möjligheternasynliga i analysen.Studiens resultat visar att det som är ett problem kring arbetet med barn med ASDhandlar om att det är brist på tid, kunskap, intresse samt samverkan med vårdnadshavareoch inom arbetslag. Studien visar också möjligheterna kring arbetet med barn med ASD inämnda faktorer grundat på didaktiska strategier. Studien visar att det finns en vilja blandpedagogerna att lära sig mer om specifika diagnoser för att kunna ge de barnen en bralärandeprocess och omsorg.

Att vara förälder är ingen enkel uppgift. Att vara förälder till ett barn som har diagnosticerats med autismspektrumtillstånd är kan medföra att ännu högre krav ställs på föräldern. Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd. Eftersom befintlig forskning som finns kring området främst har fokuserat på mödrarnas upplevelser och erfarenheter. Så har jag valt att fördjupa mig kring fädernas upplevelser och erfarenheter om hur föräldraskapet påverkas av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Jag har också undersökt hur fäder hanterar uppkomna svårigheter.  Metoden jag har använt mig av för att samla in det empiriska material som används i studien har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att analysera den insamlade empirin har jag valt att använda mig utav Hochschilds emotionsteori. Resultatet av min studie är att föräldraskapet påverkas av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd samt att fäderna har olika strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i vardagen. Slutsatsen av min studie är att fäderna hanterar de svårigheter i föräldraskapet till följd av att ha ett barn med autismspektrumtillstånd med hjälp emotionellt arbete